I gårdagens facit fick vi se fansen till hemlisbloggaren flockas och Agneta uti Lund vinna en än så länge osynlig (men jättesnygg) tisha. Jag citerade Citronen fel och HK gav kommentatorsbåsets båsets ”alla spretiga detaljer och sprakande infall” beröm, medan PK hade sin egen röda pitt-tråd att hålla i när åskan går.
Eftersom jag i dagarna två är strängeligen upptagen med att flacka land och rike runt samt vara hustru till min djefla på scen stående jättenervösa make och husbonde, har jag bett Ökenråttan kliva in i hemlisbloggarrollen. Här är hennes lucka!
Lucka 4
Det är ju väldigt egendomligt att även när vi – och när jag säjer vi, så menar jag vi, syrran och jag – gör sånt som vi tycker är snälla saker så ska dom vuxna ändå gräla och tycka att det var fel. Som den där idén med klockspelet. Det klingade så vackert i blåsten men det blev bara bannor för att vi hängt ut saker i trägårn.
Pappa hade ju förstås varnat oss, att under vissa metrologastronomiska förhållande måste vi vara riktigt snälla och det tyckte vi att vi var, och ändå … Så reste han iväg till ett annat land, på nåt biståndsarbete, var det visst. Mamma stannade hemma och var nervös som vanligt och syrran och jag fortsatte vårt tjatiga vardagsliv.
Men så började det hända saker. Vi var stygga med flit och blev som förhäxade. Vår tillvaro blev rätt rörig, körsång och långhalsade figurer figurerade. Jag tänker inte dra alla detaljer. Jag säjer som Voltaire: Konsten att tråka ut är att berätta allt. När allt det trassliga lugnat ner sej hade vi i alla fall fått två nya, fina kompisar. En som var smidig och stark och en, den där flaxiga typen, som kom från nån fjärran ö, Falklandsöarna eller vad det var. Ja, strunt samma, men dom var hjälpsamma och trofasta ända in i döden, faktiskt.
När vi så fick veta att pappa hade råkat illa ut där borta i utlandet tuffade vi iväg dit för att hjälpa honom och våra vänner hängde med. Vi råkade träffa två glada gamla grävlingar, blodet flöt, pappa befriades och så kunde vi ta tåget hem med pappa och musik och dans. Men tror ni inte att vi fick bannor ändå när vi kom hem; vi hade gjort mamma nervös igen. Det är tydligen omöjligt att vara duktig. Vad rätt vi tänkt fast det var fel, liksom. Och vi blev aldrig mer förhäxade.
Om bilden även idag är onödig? undrar ni nu. Jomenvisst.
Ökenråttans facit kommer någon gång i ottan på lördag!
Men godmorgon! Fredag! Full huggning hela dan. Men i kväll ska jag klura.
Välkommen tillbaka ikväll, Betong-Bess!
Djärvt och rådigt agerande. De borde få medalj de där flickorna, inte bannor. Ingen rättvisa alls.
Bra val Ökenråttan. Det här känns bekant.
Idag blir det russin-pitt pga den kalla snålblåsten. Vad gäller luckan så anar jag en massa djur. En fabel kanske?
Vad hände med Vim? Såpa må lukta friskt och tallbarsgott men det river liksom inte lika skönt på badkarsemaljen.
Jahopp ännu en dag med VAB, vad ska vi hitta på idag? Känns dumt att ta med två bokmalar ut i blåsten även om de skulle behöva lite frisk luft.
Jag visste inte att det var Pelikan de höll till, Horace och de andra.
Morrn! Jag har ett förslag. Kan vi inte köra kvällslucka när det är fullmåne? Så man har något att göra sömnlösa nätter. Rena plogbilsrallyt utanför. Vad ni gör, bosätt er inte vid en park med 123 cykelbanor i. Allt som oftast får jag lust att hälla ut en kasse fotanglar i gryningen då kommunens renhållningsfordon kör i kolonn. Meeeen, jag ska inte klaga. Snön är snart borta med sydliga vindar och regn, förutom armadan av små plogbilar.
Jo, det är väl bra när en kan skylla sitt dåliga uppförandet på något som ligger utanför vår sfäriska tillvaro.
En pappa som drar iväg för att jobba med biståndsarbete någon obestämd stans lång borta. Kan väl inte vara någon annan än Efraim Långstrump. Resten ska nog gå att pussla ihop på något sätt.
Hm… Trakterna av Hyde Park, kanske.
Wickmanskan: Bara på lördagarna.
Jag har en röd tråd också. Fast ganska blekrosa är den än så länge.
Uff, har sovit så dåligt i natt pga blåsten. Får klura vidare på djuren ikväll.
Krånglar mig ned i hatten och hoppas att hinna återkomma senare efter dagens konfererande.
Goood moooning’ everybody! Då gissar jag väl på Svampbob Brown idag, eller möjligen Dan Fyrkant. Tar en gammal bok och sätter mig på läktarn och läser i väntan på nya insikter.
Gammalt, känns det som.Men hur gammalt ? Urgammalt?
Vacker sommarbild! Här är det i alla fall inte blåsigt längre – fy 17 vad det kan blåsa på Solkusten! I dag och i natt har det dessutom varit så där dimmigt och disigt så varken sol eller måne syns. Skulle faktikst behöva lite blåst nu som sopar bort det, när jag tänker efter.
Pippi, Narnia, hobbittar och jag vet inte vad mer flimrar förbi! Känns som om jag borde kunna lösa denna. Sätter mig på läktaren så länge.
Dagen är fulltecknad och det blir svårt att få tid till kalendern. Yngste sonen Erik med familj är på väg från storstaden, mat ska lagas och jag vill ut på promenad. Kanske att jag måste stanna inne, ni vet hur det kan vara när vindarna tar i här i Skåne.
Oj hinner inte läsa just nu, men ett hatthopp finns det alltid tid till. Hopp!
Svampbob Grävling med lång hals?
Nä, läktarn igen. I dag tar jag med några chokladkakor. (Obs ej ledtråd, bara gott.)
Fast om jag får tid kanske jag lägger upp en trevlig länk lite senare.
Jag kikar in för att anteckna vilka som hoppar i hatten! Hellooooo, jag kan svaret, jag vet, jag kan, får jag lägga mig själv i hatten nu?
Nu har läst medan eleverna fyller på med näring. Allt är som en upprepning. Jag hör fåglar i öronen. Eller en fågel. Eller har jag navigerat fel…
Svarar på min egen kommentar. Sannolikt är jag blåst.
Idag är det fredag, då vet jag vem som vinner.
På tal om språkbruk.För några år sedan slutade meteorologerna att säga Blååst,som vi alltid har sagt. Nu skulle det heta Blåssst ! Tycker det låter helt tokigt.På tal om alla blåsningar här i båset,bara.
Hopp, hopp, hoppar ner i hatten!
Hopp i hatten!
Tydligt sagotema, som många varit inne på. Och jag blåste på i mina tankar mot England. Eller längre bort. Mycket längre bort, kanske?
Jag har kryssat i de södra farvattnen i dag. Lyckligtvis lugnt på havet. Dyker ner i hatten och återkommer, kanske, senare i kväll.
Det här var mer min mammas gata – stod klart vid läsningen av luckan. Nu har jag kikat runt i mina bokhyllor för jag vet att jag har just den boken – men jag hittar den inte. Bokens pappersomslag är blått – så jag får gå på det för att möjligen finna den.
Tror att boken även finns som pjäs och har spelats lite här och var.
Ferdinand Bordewijk, säger jag, bara för att han ska få vara med. Och för att han jobbade i Rotterdam och det finns det ju fler som gör.
Tycker det låter som en av våra stora skrodörer
Blåser på i Norrland också och mörkt är det, inte ser man stjärnor eller ens månen idag.
En skön stöddighet om normer. Hmm, om det där inte är brittiskt lovar jag att äta upp ärmarna på tshirten om jag vinner den. Nu när 80-talet är inne blir en bodyshirt alldeles modern.
När mammorna blir nervösa kanske det där de gjorde i en annan lucka en annan gång funkar. Värt att testa åtminstone.
Jag packar inte som dem!
Så har jag sagt det den här gången också.
Själv var jag hiskeligt nervös en gång när jag flög ett litet flygplan över Moray Firth (och ner över Loch Ness). Fast mest nervös var jag strax innan, när jag väl var i luften var det ju mest sketahäftigt.
Det känns ju galet välbekant, men ack så svårt att få loss från tungspetsen
Vi har en barnskiva med det norska paret Ludvigsen och Knutsen. Den handlar om att de bor i en tunnel, men att det en dag uppstår ett hål i taket, och ner tittar en grävling. Apropå sång och grävlingar, alltså.
Dagen har varit ovanligt improduktiv och till stora delar tillbringats på vårdcentralen, där man har konstaterat att jag antagligen inte lider av något särskilt utan bara får konstiga symtom ändå. Jag hann i alla fall läsa nästan en hel bok av Sara Lövestam, som med till sannolikhet gränsande visshet inte är dagens HB. Rekommenderas.
Vart är vi på väg idag då? Är helt klart på spåret men landet är svårt att hitta på kartan. Hittills har resorna i år tagit oss till Vimmerby, Athen och Helsingborg, alltmedan Adventsfamiljen levererar spänstiga pastischer på klassiska texter. Stämningen på läktaren verkar vara god, Förhandsgissar på Brighton , Bombay och Borlänge de närmsta luckorna.
Jag önskar mig mer tid i julklapp! Jag tänker mig en tågresa och landet i fjärran.
Det här måste väl ändå vara ett utdrag ur Don Juan. Alltså säger jag Mozart för att inte göra en Schubert.
Åh, det måste vara Cher och Nicolas Cage!
Ja (pigga?) Kristina – det var en rolig film! Så himla italiensk… kan dessa systrar bo i Neapel månne?
Jag skulle vilja utlysa ett alternativt nobelpris i pitteratur …f’låt! Litteratur menar jag givetvis! PK skulle få själva priset och Lotten ett hedersomnämnande för den fantastiska meningen ”PK hade sin egen röda pitt-tråd att hålla i när åskan går”.
Det där var ingen gissning utan en tanke så här några dagar innan festligheterna. Men i hatten hoppar jag ändå!
Litteratur om höga lättflyktiga ämnen i all ära men djupa om knepiga knutar tycker jag är minst lika intressanta.
Helt OT invigdes idag i järnvägsknuten Mellerud en minnesplakett om järnvägsarbetarnas insatser för att stödja hjemmefronten i Norge under kriget 1940 – 45.
Niklas 18.04, här kommer en annan Schubert. Fast ingen äkta Schubert, utan bara Schubert (*2). Som bekräftelse av DRT behövs idag bara titeln på sång nr 7 ur Winterreise: ”Auf dem Fluße”. Solklart kunskapens och fantasins flöde.
Annars passar kanske dagens HB följande strof ur en annan sång:
”Geuß, lieber Mond, geuß deine Silberflimmer
Durch dieses Buchengrün,
Wo Phantasien und Traumgestalten immer
Vor mir vorüberfliehn!” Sången? An den Mond heter den.
Dan Fyrkant, hihi, det tyckte jag var roligt Pysse. (Och Lottens kommentar om den röda pitt-tråden också förstås.)
Bra knåpat Ökenråttan! Jag ser på kommentarerna vartåt det barkar, med bland annat en ryttare som är på väg att bli bombastisk, ungefär. Men jag har fortfarande inte läst boken, sett pjäsen, lagt pusslet eller vunnit just denna tishan.
Apropå inget särskilt – nån som vet vilken planet det är som man sett som en starkt lysande stjärna strax till höger om månen de senaste morgnarna?
Jag hinner inte just nu. Kanske inte alls. Hoppar i hatten för säkerhets skull.
Jesper, det finns inte mindre än två Schubertsånger som heter An den Mond! Den du citerar har text av Ludwig Christoph Heinrich Hölty (1748-1776) och D.193. Den andra, D.296 har text av Johann Wolfgang von Goethe (1749–1832). Båda skrevs 1815.
Venus, tror jag.
Vindpinade karga landskap får en att kippa efter andan. Vrickade dessutom foten men har inte tid med sånt nu. Jag får Haltasenare.
Sitter på läktaren och har inga förslag, dock tankar/undringar
-är HB 10-13-årig flicka?
-är boken skriven som allegori, med djur isf för människor som huvudpersoner?
–är fadern en häst som säljs till annan gård (på en ö)
OK undringar har jag, men ingen aning hur jag skall googla vidare.
Tror att rätt svar är lättare för äldre föräldrar med barn. Dvs inte för mig.
Vi har ett problem. Jag vet inte vad ni tycker men jag tycker att vänorter är en underskattad företeelse.
Men hörrni vad var det i glöggen ikväll? *hick* Skrålar en Rikard Wolff-låt helt tvångsmässigt sedan 19-tiden. Och det är ju inte rätt. Eller jo, ett rätt – inte mer. *hick* Shalalala, shalalalalala… *hick*
OT: Niklas tack för upplysandet av min begränsade bank av kunskap. Jag kan hans instrumentala kammarmusik bättre. Jäsiken vad mycket han hann skriva under din korta levnad. Och så vådligt vackert också.
OT: Jesper, Jag har inte heller någon större koll på hans sånger förutom Winterreise. Jag gick till https://imslp.org/wiki/Main_Page (som jag antar att du känner till) och tittade på An den Mond.
Lite bättre koll på symfonierna och pianosonaterna. Viss koll på en del av kammarmusiken. Men som sagt, han var obegripligt produktiv!
Ja, det här kan jag ju. Passar finfint med dagens skånska väder.
Lo (Looooo), blåsten ja, men molnen är i vägen för en viktig sten i bygget idag.
OT: Niklas, kolla in Ian Bostridge på Spotify. Bästa introduktionen till sångerna man kan tänka sig.
Örjan
1: Ja, fast inte en utan två
2. Nej det tycker jag nog inte, eller jo, på sätt och vis. Fast någon renodlad allegori är det inte. Förvandlingsnummer snarare.
3. Neeeej…
Tror jag. Bildtips bifogas.
Gråare än grått,våtare än vått, tröttare än trött !
Tintinfilmer lyfter humöret.
Spännande när Rytter fångar Milou och slänger honom ut i rymden, riktning månen.
Den grå regndagen uti Lund har gjort att inga planeter eller andra himlakroppar låtit sig beskådas. Nu verkar regnet göra en paus, blåsten har mojnat något och termometern visar på nästan 10 °C. I brist på månens sken lyssnar jag till detta:
https://youtu.be/tLW8CS7K4bI
Har inte haft tid att läsa/lösa förrän nu, jobbat hela dagen och sen varit på nattfotokurs. Vi hade dimma så det blev tyvärr inga månskensbilder, men å andra sidan var det kav lugnt, bra om man ska vara ute länge. Blev nu glatt överraskad av att det återigen var nåt man kände igen, två på raken , det vittnar förmodligen mest om vilken sorts böcker man läser än någon sorts bildning.
Har helt missat att det fanns en kalender här i år. Kul att min första lucka genast gav en association som bekräftas av flera kommentarer. Tror jag hörde det här på radio innan jag läste (just detta, inte öht). Har emellanåt av visuella skäl tänkt på orsakssamband med anledning av verket. Inledningsvis med viss rädsla, men det har gått över.
En gammal schlagerremix av Carola och Ted Gärdestad. Fina flickor med fina fickor!
Tittut igen! Aha! Och här går det bra!
Jag har fått Ökenråttans facit, men lägger inte ut det förrän imorrn bitti – okej?
Men jädrar anåda, jag har ju inte hunnit vara inne här på hela dagen!!
Vojne, vojne!!
Galaxer i mina braxer, jag är sen igen, men nu har läst era led-trådar i mörkret och ja, men…kanske… ”vad rätt vi tänkt…” kan det vara en luring? Och rätt tänkt och rättänkt ? 15 000 000 googleträffar mot 283. Hmm. Tänka fritt – eller stort. Jag hamnar på nåt slags läroverk. Livet skola kanske.
På tal om poesi, vad tänker båset om nyårsläsaren? Jag gjorde en skiss och gissar att tittarsiffrorna kommer stiga! OT. Det är nog inte Tennyson som hemlisbloggar idag.
Uj, vad sent det blev. Eller tidigt. Klart dags att ta det aktuella alstrets huvudpersoner i hamporna och kollektivt skutta i hatten. Vill bara först påpeka att dagens HB inte skrev Röde Orm. Men nästan.
Leda: Får mig, mitt i natten, att tänka på Erik Linklater. men vilken bok?
OK-hittat denna bok via Wiki- what else?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Det_bl%C3%A5ser_p%C3%A5_m%C3%A5nen
Tack för båsets alla ledtrådar om måne och blås/vind, vilka jag aldrig förstod, eller hade aning om.
Tack Leda för att ge mig rätt ledtråd.
Förresten Leda: Nykomling till båset? Välkommen!
[…] eminenta gästlucka öppnades i ottan (även om vissa var uppe och letade efter nya hemlisbloggare vid 04-snåret) och […]
Det här var ju lätt. När jag en gång jobbade på ett bibliotek i Göteborg var jag med om att en bibliotekarie inte kände till den här boken! Jag baxnade och himlade med ögonen i smyg och tänkte inte alls snällt om henne. Det gör jag fortfarande inte.
Tänker ofta på den här bokens titel när jag är ute med kameran om nätterna.
Anne Mari Tålig: Välpommen till båset, som Anne Marie el Fru decibel
[…] gårdagen läste alla Ökenråttans facit till lucka 4 och gratulerade tischavinnaren Christina, kokade knäck och hinkade glögg. Jag sprang under tiden […]
[…] Lucka 4 och dess facit. […]
[…] Lucka 4 och dess facit. […]
[…] Lucka 4 och dess facit. […]
[…] Lucka 4 kommer på fredag morgon och är en gästlucka författad av Ökenråttan! (Detta för att jag inte kommer att ens hinna andas, klä på mig eller kolla mejlen på fredag och lördag.) […]