Välkomna ska ni vara till 2024 års första Julkalenderfacit!
Lucka 1 klämdes fram igår morse, och under hela första advent gödslades kommentatorsbåset med gissningar, kliv upp på läktarn och sprint ner till mittcirken samt kanske även med en och annan blåsippa.
Dagens HB är förutom författare även programledare på tv, producent och redaktör samt specialist på rymden. (Jag är inte männscha att bedöma nivån på ”specialiststämpeln”, men alla är vi ju nördar inom något område som Pompeji, dinosaurier, basket och Jakobs tolv söner.) Innan ni skrollar neråt tar vi en svängom i lite av det som skrevs båsets brainstorm!
PK:
Jag ser lunden trots alla träd.
Pysseliten:
Undrar om PK sitter med en blåsippa?! Han är i alla fall för jäkligt bra på barnlitteratur.
Citronen:
Jag tror bestämt att vi ska blicka ut mot rymden …
Kråkan:
Jag får väl ta något i rymdfararnas bar och fundera ett tag till.
Aku:
En sjujävla bra bok det där alltså.
J K
Klurar och klurar men nej. Jag befinner mig dessvärre långt ute i galaxerna.
Anne Marie Tålig
Nu vet jag precis vem det inte är! Därför trumpetar jag ut det! Björn Ranelid!
Lösningen:
Andrev Walden (f. 1976) har haft fler efternamn än någon annan jag känner, och då ska ni veta att den barnflicka som mina föräldrar anställde i Luleå just 1976 heter ungefär Gunilla Norberg Fejfelt Åknart Persson Olsson Nilsson Petréus. (Och att Wald betyder ’skog’ på tyska vet ni alla nu eftersom skogen fanns som ledtråd i kommentatorsbåset.)
Stackars Andrev (nej, det är egentligen inte synd om honom) har hetat t.ex. Delhaye, Karlsson, och Bergström beroende på männen som under sju år var hans styvpappor. Vilket beskrivs alldeles utmärkt i den Augustprisade romanen ”Jävla karlar”, där de sju fadersfigurerna (ju) kallas:
- Växtmagikern
- Konstnären
- Tjuven
- Prästen
- Mördaren
- Kanotisten
- Indianen
Så nu förstår ni varför Carl von Linné, Pablo Picasso, Robin Hood, Martin Luther King, Jack the Ripper, Gert Fredriksson och Sitting Bull gick in i en bar. Vissa ordvrängningar i texten är inspirerade av meningar i ”Jävla karlar”, och min sista mening kommer från Waldens senaste krönika i DN, där han på sitt karakteristiska sätt läser läsarnas tankar. Krönikan handlar om den svenska skolans tillstånd – och plötsligt en dörr:
Förmodligen avundas jag dagens HB lite, eftersom han till synes sömlöst har glidit mellan Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet under karriären. Man (= jag) ser att meningarna under åren har blivit allt kortare, för att plötsligt nå mininivå och vända uppåt igen och bli nästan normallånga. Han är lättläst, han är lågmält rolig, han för med lätthet fram sitt budskap – och kan dessutom bli godkänd, oredigerad och jätteläst fastän artiklarna ibland är långa som ett ösregn.
Nu är det ju så att man (= jag igen) inte ostraffat stoppar in nu levande personer i Julkalendern. Både Ca***la L***b**g och U** Lu****l har 1) via ombud 2) personligen fräst ifrån, så jag försöker hålla mig till döingarna. Men Andrev Walden är för bra för att lämnas utanför Hemlisbloggeriet i Julkalendern. (Måtte karln nu inte googla/AI:a sig själv.)
I en intervju i i ICA-kuriren står tack och lov:
Men problemet är att Andrev Walden tycker att det är fruktansvärt att skriva.
– Att skriva är att blöda, jag står nästan inte ut med att se min text i tidningen när den är tryckt. ”Jag kan bättre!” tänker jag alltid.
Aaaaaah, perfekt. Konsten ska naturligtvis med svårighet klämmas fram som ett barn under en förlossning eller det som avslutar en tid av förstoppning. Häromdagen läste jag om hur en väldigt lyckad och beundrad skådespelerska ”ramlade in i yrket” och aldrig hade behövt kämpa eller ens provspela samt ”förmodligen kommer att göra nåt helt annat om några år”.
Då sänker jag blicken, frustar som en jak på prärien – fylld av hämndbegär eftersom jag själv ju inte fick bli skådespelerska. (Men jag kan förstås skriva en hel roman som bygger på mitt ohyggligt misslyckade inträdesprov till Dramatens scenskola.)
Och hur var det nu med rymdkunskaperna? Jo, på bloggen ”Rymdslottet” förklarade Andrev Walden med hjälp av seriestrippar och videosnuttar komplexa astrofysikaliska fenomen. Vilket i förlängningen gjorde att han fick samarbeta med Apoteket i kampen mot solen. (Trots att hans pitch egentligen gick helt åt helskotta.)
Nu ska vi dra en vinnare ur morfars stackars plommonstop, som ju har legat dammig och övergiven i snart ett år. Vad ni vinner vet jag inte riktigt än – kanske blir det den däringa 2023-tischan som ligger kvar här i en låda, kanske blir det nåt annat. Men jag är inte bekymrad. Något vinner vinnarna!
Jag drar … jag drar …(ni vet att lapparna ligger och bara ligger när de inte används och att nytillkomna lappar fylls på, va?) … och nu får jag upp … Jossilurens!
Välkomna till lucka 3 – nästa gåta – i ottan den 3 december!
Traditionsenlig bonus till alla som inte hänger i båset: embryo!
35 kommentarer
gouda gouda
jag kan inte holland mej
det räta svaret är rakt ut: sjövilt okcså de sjukct små vargarna
hej hå hej då hej hå
det sjungrer jag nu det säjer jag nu
yo