Hoppa till innehåll

Saker man säger

Kanske går man efter ett par blogg-år i cirklar och skriver samma sak som man skrev nyss. Men fastän det känns som igår, var det länge sedan jag berättade om saker man säger.

(Visserligen kanske det hade varit mer intressant att vända på tårtan och istället prata om sådant man inte säger som ”Du kör ju bil som min mamma” eller ”Nej tack, inte mer, du lagar ju helt smaklös mat”, men det får vi ta en annan gång.)

Hösten 2006 skrev jag om ”Hilfe” och ”Markeeera” och våren 2006 skrev jag om ”att vara i tvättkorgen”, då jag av R Skriverier lärde mig det så användbara uttrycket ”… och levande hjortar”.

—-
Nu ska ni får er ännu ett användbart uttryck, som jag började yra om redan för flera dagar sedan.

Den i våra moderna ögon väldigt teatraliske skådespelaren Anders de Wahl (1869–1956) är inte särskilt känd idag. Men på sin tid (bilden är från 1919) var han stormigare än Persbrandt, Malmsjö, Ramberg och Stormare tillsammans. Ett kort citat ur Nordisk Familjebok (Uggleupplagan, 1907):

”Han är en scenisk realist, som förstår att göra sina framställningar trovärdiga, men på samma gång stämningsfulla, hvarvid man för hans känslas omedelbara värme och djup gärna glömmer vissa öfverdrifter och små maner i det mimiska m.m. I alla händelser är han stadd i fortgående utveckling.”

Anders de Wahl var som man säger lite svår på spriten. Under en fest i de mer fashionabla kvarteren i Stockholm skulle han vingla ut på toa, men utan att han själv insåg det, hamnade han ute på balkongen. När han småhummande lättade på trycket så att det skvalade ner på gatan, råkade ett förbipasserande par få några stänk på sig. Naturligtvis började de skrika och hojta, hötta med näven och försöka skaka av sig de fasansfulla dropparna från hovaktören i ovan. Anders de Wahl sade då lugnt med sin kraftfulla tordönsstämma:

– Å fan. Det är folk i pottan.

—–
Därför säger jag stundom ”Det är fullt med folk i pottan” när jag blir förvånad av folksamlingar som borde ha annat för sig. Men mycket få förstår vad jag menar.

Jag har inte hittat denna historia nedskriven någonstans. Om jag har fel, får ni gärna rätta mig!

Share
Publicerat iBloggen

27 kommentarer

  1. Näpp, du skriver inte alls i bloggcirklar med några års mellanrum. Och även om du gjorde det, vilket du nu inte gör, så skulle jag ändå läsa med stor behållning. Så det så 🙂

  2. Å, tack, Jessika, lite fjäsk smörjer alltid skrivkråset. Nu kan jag kanske skriva om fotbolls-VM igen? Eller när jag prövade in till Scenskolan? (Hm. Kanske har jag inte skrivit om det?)

  3. Dieva

    Skriva i cirklar — är det inte det vi gör i båset? I övrigt har jag inte varit med varvet runt än.

    Anders de Wahl; snart är det dags för hans paradnummer på äldre dar, inte sant?
    “Ring, klocka ring, i bistra nyårsnatten … “

    [Lotten, liiitet stavfel i ditt fjärde stycke.]

    Hmmm, brusten länk till wv (som enligt alt-taggen egentligen borde förkortas vv “Visuell verifiering”), hur gör man nu då?

    *förhandsgranska*

    Japp, det blev bättre.

  4. Dieva

    Mitt kreditkort har fått skavsår idag, jag borde ägna mig åt billigare fritidssysselsättningar.

    Om, om (har ännu ej bestämt mig) jag får för mig att starta en egen blogg, vad ska man då välja för variant? Blogger? WordPress? Annat?

    Skriver mest för att wv var så cool: jgryr.

  5. Tack, Dieva, “änu” är ännu icke en godkänd stavning.

    En gång på nyårsafton (1987?) läste jag Nyårsklockorna för en komplett ointresserad församling.

  6. Lyfter på hatten och önskar fortsatt trevligt firande. Och cirkla på så mycket du vill om du nu mot förmodan skulle hänge dig åt det. Men blogg-år heter det väl inte? Eller?

  7. Dieva

    Vad hopplöst det är med en ointresserad publik. Jag försökte bibringa familjen lite julstämning ett år genom att ta med dem till Händels “Hosianna” i Storkyrkan. Det slutade med att den käre maken fick åka hem med barnen i pausen (och jag fick i och för sig en skön eftermiddag för mig själv i Gamla Stan). Otack.

    Det kunde ju vara värre än Tennyson. Nästa personalmöte ska jag berätta om en ny förordning. Ska man förklä paragraferna till sjöhästar för att få lite uppmärksamhet??

  8. Dagen efter pottincidenten torde hr Wahl ha haft huvudet i kommoden.

    Jag har testat olika googlingar på uttrycket, men hittar det inte någonstans. Någon som känner igen’et?

  9. Jo, vi cirklar väl rätt rejält i båset som dieva påpekar, och återanvänder väl material här och där nu och då som man har skrivit förut, men det är väl ingen som har klagat förut och lär väl inte göra det framöver heller.
    Men jag tänker i varje fall inte att jaha, nu är lotten igång igen. Vem skriver om tandläkarstolar t ex? Eller att den djefla mannen spelar gitarr för en väskhög och att ett av de yngsta barnen tackar nej till öl av ett gäng halvberusade bikers på ett tåg, och hur saker glöms här och där (jag glömmer också grejer). Det är känslan av igenkänlighet som gör att du får återcirkulera hur mycket du vill.

  10. Aha… och nu fick vi – dina trogna kalendervänner – äntligen klarhet i det där med folket i pottan 😉 Inga oklarheter gäller längre angående vad det handlade om – ditt “citat”… Frågan var ju om det var sant eller inte – men kommer det från Lotten är det väl alltid sant, hrmfp… 😉
    Må så gott… värmländskan Bim

  11. vajlan

    Det får mig att tänka på min ingifte morbror som en gång sa “Det är mycket folk på balkongen” om ett upptill välmatat fruntimmer (operasångerska om jag minns rätt). Det var så totalt oväntat att HAN skulle kommentera nåt sånt, att jag minns det än i dag. Fast det var på franska då. Kanske andra fransoser säger så, det har jag inte koll på.

  12. Dieva

    Jag just berättat för sönerna om varför jag sitter och flinar. Folk i pottan var helt klart i deras smak. I övrigt vill jag bara hålla med Jessika. Det gööör inget om det förekommer viss upprepning, särskilt inte för sådana som mig (som har guldfiskminne).

    Av någon anledning får jag alltid roligare wv här än på andra bloggar.
    Vad sägs om “ladmcke”?
    Skotsk pojkmössa?

  13. Agneta

    Två länkar med uttrycket “folk i pottan” går till en sida med namnet gitsolsson, så Gits hade kanske hört historien.

  14. Åh, Agneta, det där är man jätterädd för: att råka publicera samma rolighet i två olika sammanhang!

    Gits med folk i pottan 1969.

    Gits med folk i pottan 1976.

  15. Fast ingen av historierna hans gjorde anspråk på att berätta sanningen bakom uttrycket “folk i pottan”, de använder bara uttrycket. Vilket gör att man får för sig att det är/var ett känt uttryck, i alla fall om det var direkta citat och inte författarens påfund att de skulle säga så.

  16. Heter det inte hrmpf? Hmmm…

    Denna pott-historia ska jag genast berätta och försöka verifiera när jag kommer till jobbet den tredje. Återkommer.

  17. Bra, Husse, glöm nu inte! Och så börjar vi alla säga folk-i-pottan — fast vid rätt tillfälle förstås.

    Huvudet mitt känns i denna sena timme som sutte det i en kommod.

    (Kan man uttrycka sig så? Fastän man inte är bakis?)

  18. Dieva

    Urban legend?

    Under tiden har jag lärt mig att Anders de wahl var född Andreas de Wahl och enligt mer än en källa homoseuxuell.

  19. Dieva

    Vi borde gå och sova.

  20. Dieva

    Ooops! Alternativ stavning av “homosexuell”.

  21. Men vad äääär det med folk som är uppe mitt i natten?

  22. Agneta

    Jag har frångått mina ovanor och tvenne aftnar å rad lagt mig långt, långt före midnatt. Så i dag vaknade jag halvsju och hann ligga kvar i sängvärmen och läsa några kapitel innan frunkostdags. Ute skvalade regnet. Nu har det ljusnat (om man nu kan kalla en mycket grå dagar för ljus), regnet har upphört, råkorna far innåt stan i sina morgonfödosök, betlassen dundrar i andra riktningen mot Örtofta.

    En jul då vi hade vinter och det snöade titt som tätt, såg det ut som traktorna släpade på vagnar fyllda med stora snöbollar.

  23. Man kan naturligtvis ha ett huvud i en överförd mening i kommoden, även om man inte partajat dagen innan.

    Idag har min käre maken skall’n ordentligt instoppad i sagda möbel. Ej överfört.

  24. Vi har ju alla dessa talesätt.

    Eftersom min far var dyslektisk, och i gengäld en stor berättare finns det i vår familj fler (?) än hos de flesta.
    Till min stora glädje fann jag i somras i
    Joan Didions
    bok en utomordentlig metafor för dessa: family shorthand – vilket jag under stor pompa lanserat på min blogg.

  25. Folk i pottan vet jag inget om, men “levande hjortar” kommer från Hasse&Tages sketch “På jobbet”.
    Hasse berättar om Balmoral, Elisabeth II:s slott i Skottland (?) där det bl.a. finns just levande hjortar, och dissar sedan Tages sommarställe: “Där kan man snacka om sommarstuga! Du och din jävvla kolonilott!”.
    Hela “På jobbet” kryllar förresten av citerbara grejer.

  26. Kan man ha huvet under armen må man kunna ha den både i pottan och i kommoden, skänker dock en tanke till stackars armen – tungt lär det bli med en hel kommod vid höften – i armhålan, eller var man nu bär omkring det lilla huvuddet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.