Hoppa till innehåll

Etikett: allmänbildning

Varför är det så gott om Ö i turkiskan?

”Dört” betyder fyra på turkiska.

”Köy” betyder by.

”Gökdelen” betyder skyskrapa.

”Gelebil” betyder på turkiska kunna komma vilket är roligt på så många plan – men det som fascinerar mig är ö:et.

Ö dyker förvisso lika förtjusande upp även i t.ex. estniska och azerbajdzjanska samt ungerska, men nu måste  vi tala lite om mannen som (förmodligen) såg till att Ö hamnade i Turkiet. För det var ju en svensk!

Johannes Kolmodin (1884–1933).

Turkiska skrevs ju med det arabiska alfabetet tills president Atatürk 1928 införde det latinska. Vid vår egen stavningsreform 1906 höll folk på att protestera ihjäl sig eftersom ”det var bättre förr” – men hur jag än har letat, har jag inte hittat negativa rubriker från Turkiet och 1928.

(Kanske för att de alla skrevs på arabiska.)

Om man skapar ett nytt alfabet till ett befintligt språk, får man förstås sitta och ljuuuuuda och sschhhhhua och öööööööö:a och klura på vad som passar bäst. Ungefär som när man skriver fonetisk skrift.

– Aha! sa Atatürk och hans kompanjoner. Vi behöver en fonetiker!
– Men han den där trevlige svensken på ambassaden … är inte han språkforskare?
– Jo! Och så synnerligen kunnig i turkiska!

Den som de pratade om var den nyss nämnde Kolmodin, som var en sjuhelsickes begåvad man som kunde många konster och som dessutom var både trevlig och välbelevad. Samt mån om turkarna.

Kolmodin, hans fru och en etiopisk missionspastor.

 

– Ööööh, sa Kolmodin och visade hur man gjorde ett o med två prickar över.
– Den där bokstaven ska vi ha! sa Atatürk.

Och så blev det. Tyvärr är den här historien inte belagd och bevisad samt bekräftad utan bara spridd med brasklapparna vinande i alla källor.

År 1933 dog Johannes Kolmodin plötsligt av en hjärnblödning, som enligt SvD berodde på klimatet:

SvD 12 oktober 1933.

Ni som tycker om det svenska språket vill säkert försjunka i några gamla ord och långa meningar, så här kommer fortsättningen …

”Trollkrets” var länge sedan jag läste i en tidning. Fast å andra sidan var det länge sedan jag läste i en tidning.

Tihi. ”Gömlek” betyder kjol. Tihi.


Uppdatering den 19 november 2018!

Jag har fått en rättelse av Nahide!

– ”Gömlek” betyder skjorta, inte kjol. Kjol heter ”etek”.

Sååå. Pfuh.

Share
39 kommentarer

Pärlplatteinformation med stryktips

Jag flög till England igår och fick höra två medelålders, svenska män på ett otroligt kunnigt och initierat sätt diskutera pärlplattor.

Bilden visar inte någon pärlplatteentusiast utan är bara en illustration till ordet “flög” här ovan.

– Nämen alltså kolla på den här bilden.
– Är den manipulerad?
– Nej. Dom är riktiga.
– Men man ser ju inte ens att det är pärlplattor.
– Mhm. Påminner om utställningen 2015, minns du? Kolla på kantarbetet.
– Fantastiskt. Vad använder dom för strykteknik?

Om jag ska vara helt ärlig lyssnade jag inte uppmärksamt förrän de sa strykteknik eftersom jag då associerade till redigering och korrläsning och tänkte bidra med mina egna erfarenheter.

– Den vanliga. Men med lägre värme och långsam förning.
– Jag får inte alls till det då, jag måste ha hög värme och kort tid, utom i kanterna.
– Låg värme och lång tid är tydligen da shit.

Här ville jag bryta in och ropa ”PRECIS SOM EN TJÄLKNÖL!”, men jag höll handen för munnen och spetsade öronen för att få veta i vilket sammanhang männen pärlade. Det fick jag tyvärr inte, men det stod helt klart att det var organiserad föreningsverksamhet med massa träffar med likasinnade utomlands, företrädesvis i Asien. Det är bara jag som är okunnig! (Artikel om detta från 2003.)

Och se på fan: jag befann mig tydligen vid just detta tillfälle nära världens största pärlplatta (40,13 m³), som finns på Arlanda!

Världens största pärlplatta invigs på Arlanda … med dagisbarn i reflexvästar?
Share
24 kommentarer

Globen är solen och vice versa

Jag minns när jag lärde mig att Cook landsteg i Australien 1770. Det var nämligen igår kl 16:11. Jag minns också när jag lärde mig ”kastrullen” i den tyska grammatiken – i september 1977. Framför allt minns jag att jag 1985 lärde mig att The Birth of a Nation regisserades av D.W. Griffith 1915 eftersom jag alltid får just den frågan i Trivial Pursuit.

Och igår lärde jag mig även att Sverige har ”världens till utsträckning största modell av planetsystemet” – i skala 1:20 miljoner.

Men det går ju inte att förstå. Jag kan ju inte ens begripa hur mycket pengar en miljon är, än mindre förstå den där skalan. En vanlig orienteringskarta brukar vara i skalan 1:10000, vilket innebär att 1 mm på kartan är 10 m i verkligheten. Så … modellens 1 mm är alltså …

Nope. Obegripligt. Hur långt är liksom ett snöre?

Inte ens Tyko Brahe fattar vad jag pratar om.

Men nu tar vi och kollar på den där modellen. Den heter Sweden Solar System (SSS), och börjar med Globen och slutar jättelångt norrut i Kirunatrakterna. (Just ”jättelångt” är i sammanhanget ett oerhört noggrant, vetenskapligt utvalt uttryck.) Och så finns det lite skräp som Halleys komet
Swift-Tuttles komet söderut förstås. Så här är det:

Tänk er att Globen är solen. Den är nämligen stor.

Tänk er vidare att Merkurius ligger knappt 3 km norrut, precis där Stockholms stadsmuseum ligger (vid Slussen).

Merkurius ser ut så här.

Nu förstår ni vartåt det barkar: Venus ligger vid Vetenskapens hus, jorden (och vår måne) ligger strax utanför Cosmonova i Naturhistoriska riksmuseet.

Och så vidare! På varje punkt i modellen på rätt avstånd från Globen – om Globen alltså var vår sol – finns en modell av rätt planet! Lilla asteroiden Palomar-Leiden, är minst (0,2 mm). Den största planeten (Jupiter) är mer än sju meter i diameter, men den symboliseras bara av en stor blomplantering (vilket jag trots mitt entusiastiska tjoande finner vara lite fuskigt enkelt).

Va! Svimma nu av hänförelse. Dö lite av imponeringschocken. Är detta inte nästan det häftigaste ni har hört?

Pluto (dvärgplaneten som i mitt inre alltid kommer att vara fullfjädrad planet) ligger i Delsbo och Neptunus ligger i Söderhamn. Och jag vill åka på en road trip nu meddetsamma pannkaka marsch.

Och så kommer jag att tänka på när den nuvarande Fjortonåringen i andra klass kom hem med en modell av solsystemet i en skokartong. En precis likadan modell hade alla de andra fyra barnen fått göra, så jag ställde den raskt bredvid dem på planethyllan i barnrummet. Fast … det var något som var fel.

– Men … sa jag ganska opedagogiskt och kanske onödigt negativt med rynkad panna. Planeterna hänger ju fel.
– Nej. Dom får hänga i vilken ordning dom vill, sa den dåvarande åttaåringen bestämt.
– Fast nu är det ju inte planeterna som bestämmer hur de ska ”hänga”, utan vetenskapli…
– Fröken sa faktiskt att jag hade gjort rätt.

Jaha, tänkte jag och accepterade faktum. Och lade fram alla rymdböcker jag kunde hitta på köksbord, i tv-soffan, inne på toa och i den lille grabbens säng. Imorrn ska jag kolla om det hjälpte …

Mot Pluto! (Skriver jag bara på låtsas. Jag kan ju inte åka på road trip nuuu. Gah.)

Share
109 kommentarer

Partiledarplugg inför politikprov

Det var fan bättre förr när partiledarna gick att skilja åt. Torbjörn, Karin och Olof, liksom. Jag nyss hjälpt en väldigt ung, politisk oskuld som

  1. inte tittar på tv
  2. inte läser papperstidningar
  3. ska lära sig riksdagspartiernas namn, symboler och ledare inför ett prov.

Lätt var det inte. Allt var ju sprillans ny information.

Ungefär så här …

10-active-nba-players-on-the-way-to-the-hall-of-fame
Det här är tio välkända basketspelare i NBA.

Männen på bilden heter Kobe Bryant, Tim Duncan, Kevin Garnett, LeBron James, Dwyane Wade, Chris Paul, Ray Allen, Jason Kidd, Paul Pierce och Dirk Nowitzki.

Deras (senaste) klubbemblem ser ut så här (de inringade):

nba_ny_loggor

Här kommer jag med glasögonen på nästippen och knipmun samt en farlig pekinne i handen.

– Lär dig nu dessa tio basketspelares namn, vilka klubbar de spelar (spelade) i och hur klubbarnas emblem ser ut!

hets
Prov imorrn!

Nu förstår ni känslan?

Men nu handlade det ju om de svenska riksdagspartierna, och det gäller väl bara att se ett mönster och lära sig att rabbla utantill, eller hur? Vi börjar med de manliga partiledarnas förnamn:

Jan, Jimmie, Jonas samt Stefan och Gustav

Det låter som en brödrakvintett där föräldrarna på slutet inte kände för Jonatan och Johannes. 

Och nu de kvinnliga partiledarnas förnamn:

Annie, Anna, Isabella och Ebba

Det är rena rama snårskogen med alla A:n och tre B:n – och alla har dubbeltecknade bokstäver.

Vi fortsätter i snårskogen i efternamnen, där den som gillar träd har hamnat i himmelriket.

Lööf, Björklund, Lövin, Löfven och … Busch

Bubblare på naturtemat: Sjöstedt.

Miljöpartiets språkrör har sympatiskt nog de enda efternamn som slutar på -in: Lövin och Fridolin. Då kan vi lägga dem i särskild hög.

Det är också bra att Kristdemokraterna har sett till att partiledaren heter Thor, som ju är åskgud – om än inte en kristen sådan.

Nu ska vi se om vi på något sätt kan koppla partiernas symboler till partiledarnas namn.riksdagspartier

Mja. Vi tackar M, L och V som har den goda smaken att underlätta tolkningen med en bokstav som ledtråd, även om Folkpartiets blåklint var blommigare än det där L:et. Fast vem tusan behöver blommor när man har bokstäver?

Fast vem tusan behöver blommor när man har bokstäver?

c
Fyrklövern kan man ju associera till Lööf, tack, det var bra.

Aha! Äntligen! Heureka!

s
Jag har hittat Löfvens tappade fnutt!

Fotnot:
Ni minns att Stefan först sa att han hade tagit bort fnutten på Löfvén för att det var ”flugskit” (men att det helt onödiga f:et minsann inte var flugskit) och att han senare sa att det faktiskt ska uttalas Löööven som ett gäng tyska lejon?


Riksdagspartiernas ledare (och när de blev det):

  • Centerpartiet: Annie Lööf (2011)
  • Liberalerna: Jan Björklund (2007)
  • Kristdemokraterna: Ebba Busch Thor (2015)
  • Miljöpartiet de gröna: Isabella Lövin (2016), Gustav Fridolin (2011)
  • Moderata samlingspartiet: Anna Kinberg Batra (2015)
  • Socialdemokraterna: Stefan Löfvén (2012)
  • Sverigedemokraterna: Jimmie Åkesson (2005)
  • Vänsterpartiet: Jonas Sjöstedt (2012)

Kan man kanske sjunga den här listan till Blinka lilla stjärna?

Share
20 kommentarer

bilderNytt skolämne: allmänbildning!

Nu ska vi fantisera och hjärnstorma lite.

Jag och alla läsare här samt det nippriga kommentatorsbåset har härmed befordrats till utbildningsminister.

Vi får då  63 000 kr i månaden, vilket glädjer oss. Det är fantastiskt mycket pengar, anser vi, och vi ska nu göra ett hästjobb och förändra skolan till det bättre. Och snabbt ska det gå! Ingen jädra tillsättning av utredningsgrupp; nu kör vi så det ryker!

Det första vi gör är att fokusera på det nya skolämnet allmänbildning. Vi frångår det nuvarande systemet med entimmeslektioner (som gäller på de flesta skolor) och testar 50-minuterslektioner eftersom vi har läst den här vetenskapliga undersökningen och tror att det med tanke på mångas koncentrationssvårigheter blir bra med

  • 20 minuters katederundervisning
  • 10 minuters hopp och skutt
  • 20 minuters katederundervisning.

Men vad ska ämnet allmänbildning innehålla? Vad tycker ni? Vi börjar med två förslag och anar att vi bara har kommit en liten, liten bit på väg mot skolreformationen …

1. Vuxenkunskap

  • Varför har vi personnummer och vad händer om man inte har ett?
  • Hur köper man en bostad?
  • Varför ska man gå på vänster sida om vägen och cykla på höger?
  • Vad kostar maten?

Gäsp. Ganska trista, men viktiga saker att kunna. Men vi kan göra det roligare genom att berätta om den här låten!

Listan kan göras en kilometer längre med deklaration, första hjälpen, gåbortpresenter, cykelpunka och överlevnadstips. Och nu kommer vi till det riktigt roliga!

2. Svenskt populärkulturvetande under 1900-talet!
Uppdelat i decennier och i underrubriker som t.ex.

  • kläd- och möbelmode (samarbete med slöjdlärarna)
  • slagdängor och barnvisor (samarbete med musikläraren)
  • kärlek och flirt (hur umgicks man?)
  • modeuttryck samt tal- och skriftspråk (hur pratade man, vad läste man?)
  • uppfinningar som främjar social samvaro (när började man gå på bio, när hade alla en telefon?)
  • typiska klagomål på ”den yngre generationen”.

Oooooh så roligt! Jag vill skriva läroböckerna!

De olika decennierna nu – med förslag till frågor på proven.

1900–10 (00-talet)

mercedes_1902
Varför såg bilarna t.ex. 1902 inte alls ut som dagens bilar?

1910-talet

1912_summer_olympics_poster
Jämför användningen av vimplar som klädesplagg 1912 och 2016.

1920-talet

charleston-1920s-dance-couple
Är detta en illustration av sjukdomen polio? Motivera ditt svar.

1930-talet

funkis1930
När byggdes (förmodligen) detta hus och vad heter stilen?

1940-talet

swing
Varför är detta en kontroversiell film och vem är sångerskan inte släkt med – trots namnet?

1950-talet

snoddas-med-keps-och-klubba
Vem är detta? Vad är utomhusbandy? Vad är en folkpark?

1960-talet

peacesignwv
Berätta varför VW-märket ser så konstigt ut.

1970-talet

beppe_wolgers_gonatt-1
Är detta en Beppemössa?
beppe-wolgers-als-efraim-langstrumpf
Är detta en Beppemössa?
beppemossa
Är detta en Beppemössa?
bruch_mossa
Är detta Beppe och hans mössa?

1980-talet

brevfilm
Vilka är det här och vad är en brevfilm?

1990-talet

nokia_3210_3
Vad är det här?

Neeeej, nu måste nog utbildningsministern ta igen sig med en golfrunda.

Share
61 kommentarer

Om man saknar samtalsämnen, kanske?

Nu ska vi leka!

(Alla som hatar ringlekar, musikjakt, tipsrundor och säckhoppning flackar nu med blicken, pillar på mobilen eller letar efter gamla faster Ulla som är så bra att ha som ursäkt i dessa lägen.)

1.
Du sitter som Bruce Willis i Die Hard i ett rum i en skyskrapa som har ockuperats av Snape och andra hemskingar. Fyra svenska idrottsstjärnor befinner sig i rummet med dig. Vilka är de och varför har du valt ut just dem? (De är förstås i högform.)

diehard
Det ser ju ut som om han citerar Robert DeNiro: ”Talking to me?”

2.
Du ska år 2016 utreda ett mord som begicks på medeltiden. Vilka två personer har du till din hjälp?

medeltidamord
Typiskt medeltidsmord.

3.
En elak vetenskapsman har sett till att alla varelser som är större än en nyckelpiga – men som inte är människa – attackerar oss. Vem kan hjälpa dig?

nyckelpigor
En inte på några sätt relevant eller i sammanhanget korrekt bild.

4.
Du måste rädda jorden från en okänd komet som är stor som Jupiter, och som störtar mot oss. Vad gör du?

Planets2013

5.
Genom listig strategi måste du på maximalt två dagar besegra en ”alien invasion”. Vilka tre personer har du med dig vid ditt första planeringsmöte?

ET-alien-movies
Men kanske inte just denna alien.

Det var det här vi roade oss med under kvällsmaten idag, och ni kan ju göra det imorrn under fredagsmyset eller coctailpartyt? Så här svarade vi som nu ikväll var hemma:

1. Lotten:
– Jag tar med mig Ragnar Skanåker till skyskrapan … förstås. Och Ludmila Engqvist (anno 1996, med både fysik och okänslighet) samt paret Gunde och Marie Svan (fysik, samarbete, list).

2. Artonåringen:
– Enkelt. Dr Who och Sherlock Holmes. Watson får också hänga med, naturligtvis.

David_Tennant_hints_at_Doctor_Who_50th_anniversary_return
Tennants Dr Who är (än så länge) vår favoritdoktor.

3. Sextonåringen
– Bamse! Han får helt enkelt prata alla tillrätta!
– Men … han är ju ett djur.
– Oj. Hoppsan. Okej. Hm. Pippi Långstrump eller Mary Poppins!

4. Trettonåringen:
– Hulken? The Flash (inte samma som Flash Gordon), Mr Marvel och Magnus Samuelsson? Nej förresten! Atlas! Jag letar upp Atlas så får han helt enkelt slänga jorden ur position!

Atlas var lite som Ricky Bruch.

5. Den djefla mannen:
– Napoelon, Rommel och Georgij Zjukov. Eller – varför inte Chuck Norris?

Jag satte mig när jag fick min uppgift och skrev upp namn på ett A4-papper tills det var alldeles fullklottrat.  Det stod t.ex.: Stefan Holms intellekt, Frank Anderssons kämpatag, Zlatans ego, Sarah Sjöströms allt, Carolina Klüfts envishet, Patrik Sjöbergs … Ja, ni förstår. Det var tufft.

Share
45 kommentarer

Kunskap som går förlorad

Med döden (ett ord som ska uttalas som Astrid Lindgren uttalade det: tre gånger) försvinner inte bara t.ex. rösten, stegen och snarkningarna utan även alla erfarenheter och all kunskap som har inhämtats under ett helt liv.

Ja, ni får gärna hojta ”floskelvarning!” eftersom jag påpekar självklarheter – men visst är det bedrövligt?

brain

Min pappa intervjuade – och spelade in på rullband – min farfar strax innan han dog, och fick sig till livs en helt osannolik historia som inbegrep skidåkning i flera månader, 10 000 kr innanför västen och spanska sjukan.

Därför ska man förstås intervjua den äldre generationen innan de dör.

– Hej, får jag intervjua dig innan du trillar av pinn?

Mjaeh. Det låter inte så bra, va?

– Heeej, kan inte du berätta allt du minns från ditt liv?
– Du menar innan jag kolar vippen? Tar ner skylten, kastar in handduken, kilar runt hörnet, seglar vidare, trillar av pinn och loggar ut?
– Eh. Neeeej, du har många år kvar, det är jag säker på!

Hm. Hur ska man lägga upp det?

Fast nu har jag helt snöat in på överlevnadskunskap som går förlorad. Jag och min djefla man kan t.ex. hugga ved. Kan våra barn det?huggaved Kan vi döda ett stort djur och äta upp det? Jag är faktiskt inte säker på att jag fortfarande kan rensa en fisk utan att fråga om råd och har totalt misslyckats med att lära mina barn att sticka, virka, putsa skor och åka skidor.

Bedrövligheters bedrövligheter och elände.

Men jag har hittat en intressant lista på sådant som har gått förlorat – och lärt mig en hel del.

Stradivarius – tillverkningssättet var så hemligt att blott pappa Antonio Stradivari hans söner Omobono och Francesco kände till det. När de dog, visste ingen hur man gjorde längre. (Det finns dock de som säger pffft och anser att en Stradivarius låter som vilken annan skrikande fiol som helst.)

Nepenthe – en drog som ibland kallas ”glömskedryck” på svenska, och som återfinns i Odysséen, Harry Potter och Edgar Allan Poes ”The Raven”: Quaff, oh quaff this kind Nepenthe and forget this lost Lenore! Tydligen funkade den lite som opium och var ångestdämpande. (Man kan också ta en dos basketträning, det funkar lika bra.)

• Antikytheramekanismen – något så obegripligt som en analog dator från ungefär 100 f.Kr. Obegripligt? Ja, än idag vet man inte riktigt hur den funkade. Den ser ju lite anfrätt ut:

Antikythera-Mechanism1

• Teleharmonium – ett musikinstrument som uppfanns 1897 och som skulle spela musik via telefonnätet. (Japp, nu vet jag vart [närt?] jag ska åka när jag väl får chansen att resa i tiden.)

telharmonium

Biblioteket i Alexandria som brann upp – det var som ett internet, fast f.Kr. Och där fanns säkerligen massa information om den där nepenthe.

Damaskusstål – en blandning av mjukt järn och hårt stål som gör t.ex. svärd och knivar obegripligt tuffa. Kanske måste man ha tillgång till wootz (en sorts hårt gjutstål), kanske är det bara själva slipningen som gör’t. Man vet inte!

ManraketenMånraketernas teknologi – kanske min favorit här på listan. Man kan förvisso bygga en likadan raket som Apollo och de andra grabbarna eftersom material från 1960-talet finns kvar och man till och med har kvar en raket eller två, men … dokumentationen är tydligen under all kritik! De hade så bråttom att de inte förde noggranna  böcker och alla teknikerna har ju dött eller glömt bort hur de gjorde.

[…] A lot of the information about how the engineers of the 1960s made the voyages work is invaluable. Amazingly, the records remain so disorganized and incomplete that NASA has resorted to reverse engineering existing spacecraft parts that they have lying around in junkyards as a way of understanding just how the Gemini and Apollo programs managed to work so well.

Åh, jag tycker att de ska åka till månen NUUU bara för att jag ska få se hur det funkar med modern teknik!

• Silphium – en numera utdöd medicinalväxt som funkade som preventivmedel, hostmedicin och bot mot magont, smärta i största allmänhet samt vårtor. Förmodligen är detta lösningen när det gäller mina knän … men det lär vi aldrig få veta (sade hon bittert).

pantheon

Romarnas cement! Utan denna fantastiska blandning som ingen vet hur man tillverkar idag, hade inte Pantheon och Colosseum funnits för oss att fotografera i vacker solnedgång. (Hej kommentatösen Bess!) Uppdatering! Läs här!

Colosseum

Grekisk eld, bysantinsk eld eller flytande eld – eld som inte slocknade ens under vatten! Och jo, den har jämförts med napalm, men trots att vi ju kan åka till månen (eller kanske inte, se ovan) kan man inte med säkerhet säga hur den grekiska elden skapades.

Fantastiskt. Otroligt. Men hur rensar man en fisk?

Share
76 kommentarer

Grattis på födelsedagen, världens alla kundvagnar

inthestore Ja, det är verkligen fem i tolv och alldeles för sent – men vi höjer väl ett glas för vår vän kundvagnen? I 22-årsåldern skrev jag till faktiskt ett ångest-kåseri som handlade om att jag nu hade kommit i den åldern när man började handla med kundvagn istället för korg.

För det är ju så vuxet. Skrev jag.

Lite senare – i 32-årsåldern – skrev jag ännu ett kåseri om kundvagnarna eftersom jag inför tredje barnets ankomst hade börjat stå i affären och vyssja och vagga mina varor som om firstkundvagnen var en barnvagn.

Den 4 juni 1937 såg alltså världens första kundvagnar dagens ljus på Piggly Wiggly i Oklahoma City. De kallades då för ”vikbara korgbärare” (folding basket carriers) eftersom nya uppfinningar ofta har väldigt beskrivande namn. 

På bilderna här syns den allra första modellen, som verkar både instabil och perfekt att slå smalbenen i. Och damen handlar minsann jättemycket mat iklädd en päls.

Mina barn har fått utstå mycket i livet – som att jag inte gör pannkakor och bakar bullar och envisas med korta kjolar. Men en av mina riktigt stora missar är tydligen att de aldrig har fått åka i ”roliga kundvagnar.

roligkundvagn
Alltså en sådan här. Jätterolig.

Men nu ska ni få se på något intressant!

pantpeng
Hallå, barn! Ni kanske inte har fått åka rolig varuvagn — men har ni sett pantpengsmojängen i genomskärning förut? Va? Va? Va?

Och så till den eviga frågan till tokiga länder: papperpåsar utan handtag? Hur tänkte ni nu?

papperspåsar

 

Share
18 kommentarer

Lyd mig och gå ner 5 kilo!

Har ni kollat på Minnesvärt? Det är ohyggligt intressant och väldigt allmänbildande och en lisa att läsa och om man vill kan man gå ner 5 kilo bara genom att läsa fem texter där varje gång man blir sugen på påmmfritt.

Skärmavbild 2013-12-30 kl. 18.11.29

(Vaddå, ni ropar ”det funkar inte”? För att det gör alla andra bantningstips? Pfft, tillåt mig fnysa.)

Minnesvärt är ett ljus i mörkret – en folkbildande blogg där massa olika människor skriver om svenska kulturpersonligheter som har fallit eller riskerar att falla i glömska. Skribenterna är frivilliga gästbloggare som skriver om någon som de själva väljer – kanske någon i kommentatorsbåset? Någon som hittills bara har läst i hemlighet här? Välkomna! Mejla mig eller min djefla man.

I januari har vi musik-tema med en text per dag – tidigare har det bara varit litterärt folk.

Det ska vara korta (2 100 tecken inklusive mellanslag), gärna personligt hållna texter där framställningsformen i huvudtexten är helt fri. Det viktiga är att man skriver på ett medryckande och intressant sätt – de biografiska detaljerna kan läsaren söka upp via länkar till Wikipedia eller andra ställen.

Vi är öppna för alla förslag, men personen (i januari även verket eller låten) ska 

  • vara känd av sin samtid
  • ha avslutat sin huvudsakliga gärning före 1990
  • ha varit verksam i Sverige, alternativt skrivit/sjungit på svenska (finlandssvenska författare är t.ex. inkluderade).

Man får (som vanligt i sådana här sammanhang) inte betalt, men får ingå i ett glatt, bildat och entusiastiskt nätverk. Kanske kan alla skribenter samlas till en fest om några år?

Poängen med Minnesvärt är förstås att skribenterna ska ha kul och få beröm samt applåder – men främst att vi ser till att de begåvade människor (eller företeelser?) som håller på att glida ur den yngre generationens eventuella allmänbildning ska få en chans till. (Eller om det kanske är den yngre generationen som ska få en chans till?) Det är därför texterna ska vara kortare än vi egentligen vill ha dem. 

Man ska inte skriva
• fullständiga och uttömmande rapporter 
• halva avhandlingar
• på ett komplicerat sätt.

Man ska
• se till att fånga läsarens intresse 
• vara spirituell (om man kan – alla kan inte)
• kanske, kanske, kanske skapa ett sug efter mer information.

Mitt tips till er som vill skriva är att
• länka mycket (t.ex. ”en mycket längre version av denna text finns häääär”)
• använda etablerade förkortningar om ni vill – närmare bestämt dessa: bl.a., ca, dvs., etc., fr.o.m., jfr, m.fl., m.m., nr, osv., pga., s.k., t.ex., tfn, t.o.m.
• utnyttja punktlistans effektivitet (se ovan)
• killa darlingar på löpande band
• be mig redigera.


Om man vill, får man inloggningsuppgifter och skriver rakt in i WordPress – annars kan man mejla texten rå, rakt in i ett mejl (helst inte i ett ordbehandlingsdokument). Bildtexter, den inledande faktarutan och informationen om vem som har skrivit ingår inte i de 2 100 tecknen.

Okej? Så här ser planeringen ut just nu:

2014-01-01: Hans Alfredson nästan sjunger egna bitar för barn, LP (Olle Bergman)
2014-01-02: Tor Aulin, tonsättare (Martina Finnskog)
2014-01-03: “Vid en källa”, text: J. L. Runeberg, musik: F. A. Ehrström (Alexandra Hibolin)
2014-01-04: Vincenzo Albrici, tonsättare (Anne Marie Tålig)
2014-01-05: Hilmer Borgeling, sångare (Fredrik Tersmeden)
2014-01-06
2014-01-07
2014-01-08
2014-01-09
2014-01-10
2014-01-11
2014-01-12
2014-01-13: Gösta “Smyget” Redlig, Sveriges förste framstående jazzsolist (avled just detta datum 1957) (Fredrik Tersmeden)
2014-01-14
2014-01-15
2014-01-16
2014-01-17: Lyckliga gatan med Anna-Lena Löfgren (Ulla Åkerström)
2014-01-18
2014-01-19: Cosmic Overdose. Progressiva synthare med dadaistiska stilgrepp. (Petter Lönegård)
2014-01-20: Alice Tegnér (Martina Björk)
2014-01-21
2014-01-22: Ja dä ä dä; Pugh Rogefeldts debutalbum (Rosman Jahja)
2014-01-23: Birgit Nilsson (Eric Ericsson – skribent)
2014-01-24
2014-01-25
2014-01-26: Anders Burman (Tomas Blom)
2014-01-27:
2014-01-28:
2014-01-29: Barbro Hörberg (Petra Jankov Picha)
2014-01-30: ”Etta på Söder” med Margareta Hallin (Anna Toss)
2014-01-31: Evert Taube (Klas Wounsch; Everts dödsdag)

FÖRSLAG

Musiker, sångare & artister

Elfrida Andrée
Alice Babs
Carl Michael Bellman
Jussi Björling
Jenny Lind
Siw Malmkvist
Helena Munktell
Kristina Nilsson
Hep Stars
Hoola Bandoola Band
Hootenanny Singers
Barbro Hörberg
Wenche Myhre
Marie Pauline Åhman
Anna-Lisa Öst (Lapp-Lisa)

Album

”Goda’ goda” av Jojje Wadenius
”Jazz på svenska” av Jan Johansson
”Och stora havet” av Jakob Hellman
”Sudda sudda” av Gullan Bornemark
”Varför ska man ta livet av sig …” av Magnus Uggla

Låtar

”Det gåtfulla folket” med Olle Adolphson och med text av Beppe Wolgers
”Dunkar varmt” med Tant Strul
”Du är den ende” med Lill Lindfors
”Glimmande nymf” med Fred Åkerström
”Gulligullan” med Jokkmokks-Jokke
”Ingenting är längre som förut ”med Anders Fugelstad
”Ljuva sextital” med Brita Borg
”Lyckliga gatan” med Anna-Lena Löfgren
”Omkring tiggar’n från Luossa” med Hootenanny Singers
”Sommar’n som aldrig säger nej” med text av Lars Forssell
”Trettifyran” med Per Myrberg
”Visa i Molom” med Alf Hambe
”Visa vid vindens ängar” med Mats Paulson
”Är det konstigt att man längtar bort nån gång” med Lena Andersson

Konserter & uppsättningar

Ingmar Bergmans uppsättning av Trollflöjten
Ebba Gröns spelning i Konserthuset i Helsingborg
”Åh Carl Gustaf” med Kjerstin Dellert och Elisabeth Söderström

Eventuell snedfördelning vad gäller det slutgiltiga urvalet beror inte på något annat än att vi låter skribenterna själva välja och väljer gör man blott på lust och intresse!

Go for it!

Share
44 kommentarer

Harlem Globetrotters

Jösses! Jag har ju försummat min basketmission in life genom att inte en enda gång ha berättat om basketlaget Harlem Globetrotters! Ni kanske känner igen dem om jag visar en bild?HG1930

Inte det? Okej så här då?

Harlem-globetrotters_plansch

Laget bildades 1927, när en amerikansk basket-proffsliga hade varit igång under ett par år i USA. Men den här proffsligan hade en amerikansk specialregel eftersom det här ju skedde i USA och man där genom åren har haft en extra konstig syn på det här med ras, religion och hyns färgton.

Afroamerikanska killar fick alltså inte spela basket i proffsligan. För de var ju inte ”vita”!

Pffffftt! fnös några av de bästa, och organiserade sig under ledning av en liten man som hette Abe Saperstein  i ett lag som fick heta N.Y. Harlem Globetrotters (trots att de kom från Chicago). Namnet kom sig av att Abe tänkte att det skulle se ut som om laget hade kommit långväga och kanske till och med var ute på en turné. Judarna samlades i ett annat lag och irländarna i ett tredje; all idrott var i USA så här segregerad och det ansågs inte alls konstigt.

Från början bestod laget bara av sex spelare (se svartvita bilden ovan), medan man i ett vanligt basketlag hade tio spelare att tillgå (nuförtiden tolv). De kuskade runt (fem åt gången) i den amerikanska mellanvästern och tjänade 25 dollar per match – tillsammans. De letade fram motståndare varhelst de kunde hitta dem och ställde upp mot vem som helst. Det handlade alltså inte om en organiserad idrott med spelschema utan mer som ett kringresande cirkussällskap … som bara spelade basket. På hög nivå, ska tilläggas.

plansch_harlem

De spelade mot ett lag med skogshuggare, ett med bönder, några college-basketlag och många andra, och 1934 hade de spelat 1 007 matcher och vunnit prick 1 000 av dem. Trots att de överallt möttes av fördomar och diskriminering som innebar bl.a. att de inte fick äta på samma ställe som motståndarna och inte kunde ta in på hotell som inte hade separata rum för afroamerikaner. En gång när de spelade i Nebraska fick Harlem Globetrotters sova i häktet eftersom staden inte hade något ”svart hotell”.

Coach Saperstein behandlade dem inte särskilt väl; han tog 2/7 av alla pengar medan de andra sex fem fick varsin sjundedel och på det hela taget var det ett ganska tufft liv som man idag kan jämföra med att vara kringresande i språkregler. Men spelarna var i stort sett nöjda: de fick ju betalt för att göra det roligaste de visste.

Numera analyserar man Harlem Globetrotters intåg i basketsporten så här:

  • Den ”vita basketen” var som klassisk musik, styrd av regler. Man skulle liksom passa runt bollen minst fem gånger och sedan skulle någon sätta ett skott. Om man inte gjorde på det här sättet var det som om pukslagaren plötsligt skulle spela en egen kadens mitt i violinkonserten. Denna basket störde ingen och spelarna visade upp vad som förväntades av dem – inte mer.
  • Harlem Globetrotters ”svarta basket” var som jazz — en improvisation. Man kunde göra fyra passningar och plötsligt rusa mot korgen och DUNKA den i korgen! Eller låtsas att gå mot korgen bara för att springa rakt igenom försvaret och passa bollen till en fri spelare som under tiden hade smugit sig in under korgen. Egna initiativ premierades och sådant som publiken gillade var extra berömvärt.

Det här spexandet och bolltrolleriet på planen började när Harlem Globetrotters hade säkrat segern och ledde med  till exempel 20 poäng. Då passade de på att göra lite ovanliga saker som att passa bollen bakom ryggen, finta pass genom att lägga bollen på sin egen nacke, dribbla i cirklar runt motståndarna och humpa iväg bollen till synes på måfå mot korgen och på så sätt göra spektakulära poäng. Men de slutade aldrig att spela basket – Bill Cosby har förklarat det som ”när bollen efter ett roligt anfall till slut gick i korgen var det som the punch line of a joke”.


(Musiken som hörs är lagets trademark: ”Sweet Georgia Brown”.)

I början av 1940-talet uppskattades Harlem Globetrotters på ett mer värdigt sätt: de fick möta proffslag i uppvisningsmatcher på utsålda arenor. Och vann. Och vann. Och vann.

Åren gick och Harlem Globetrotters fortsatte att imponera: 1948 spelade de mot NBA:s (och världens) bästa lag Minneapolis Lakers på fullt allvar utan skoj och trams. Globetrotters vann med två poäng på ett skott som sattes i sista tiondelens sekund. (Vaselin på linsen och stående ovationer.)

Runt 1950 kom man i NBA (National Basketball Association) på att man kanske skulle kunna krydda sina lag med i alla fall ett par afroamerikanska spelare, så några av Harlem Globetrotters bästa draftades till proffslagen. Nat Sweetwater Clifton blev den första – som av coach Abe lurades på en rejäl del av övergångspengarna. (Om man ska vara riktigt nogräknad är han den andre – den förste var Harold Hunter [som dog så sent som i april 2013], men han kickades på försäsongen och spelade aldrig någon NBA-match.)

– Vaaaaar är bollen?
– Vaaaaar är bollen?

På 1950-talet utvecklades ”The Trotters” till ett fullfjädrat showgäng – basket-entertainers. De turnerade i hela världen och spelade mot alla tänkbara och otänkbara lag. Och planer. De spelade

  • ute på åkrar
  • på av lösa brädor hoplappade dansgolv som hade placerats ovanpå öltunnor
  • i en tömd simbassäng
  • i en tjurfäktningsarena
  • i regn, storm och snöoväder.
Basket i regn kräver paraply i alla fall för guarden.
Basket i regn kräver paraply i alla fall för guarden.
Spel på den djupa delen av en simbassäng.
Spel på den djupa delen av en simbassäng.

I slutet av 50-talet var Harlem Globetrotters så populära att laget egentligen bestod av fyra lag som turnerade samtidigt.  Och som spelade fler matcher än hela NBA. Men grundaren och coachen Abe Saperstein fick alltmer kritik för att han var snål, orättvis, okunnig vad gäller spelet och jag vet inte allt. Gav upp gjorde han däremot inte förrän han dog knall och fall 1966 – och laget släpptes ut på grönbete med showandet. Domarna involverades, vissa spelare lirade med mikrofoner så att man kunde höra vad de sade och mången ung pojke i USA tränade basket med ett enda mål: att få bli invald i Harlem Globetrotters.

Här har planen lagts ut på Dodgers basebollstadium.
Här har planen lagts ut på Dodgers basebollstadium.

Under medborgarrättsrörelsen på 1960-talet fick Harlem Globetrotters dock kritik av de politiskt medvetna för att de var ”larviga” med sina skämt och lät sig skrattas åt och för att de ”förlöjligade afroamerikaner” samt ”ställde upp på den vite mannens åsikter om vad som var roligt”. Numera skrattar man åt detta eftersom de spelarna alls inte uppoffrade sig: de fick bra betalt, de fick de fem blekfisarna i motståndarlaget att se ytterst fåniga och inkompetenta ut och de fick miljoner människor att skratta och titta på basket – fastän de kanske inte ens var intresserade av sport.

Motståndarlagen, ja. Det är alltså basketspelare som turnerar med Harlem Globetrotters och vars enda uppgift är att vara ”the straight guy” som visserligen lirar … men som kommer att luras till misstag. Och så är det fortfarande. Ofta ser man dock till att matcherna vad gäller poängställningen är relativt jämna – om någon till äventyrs skulle komma på tanken att kolla på poängtavlan.

År 1970 fick Globetrotters en egen tecknad serie som visades på tv och gjorde spelarna till superduperstjärnor i klass med Stålmannen, men precis som i alla amerikanska filmer följer ju uppgång och segeryra av en period när det inte går så bra. Några vita spelare (ja, fortfarande är det tydligen viktigt att påpeka hudfärgen) har valts in i laget, 1985 valdes första kvinnan in och de åker fortfarande omkring i hela världen och roar publiksamlingar i mastodontstorlek. Jag var själv på en match i Malmö 1988 och höll på att dels skratta mig fördärvad, dels trilla av stolen av hur väl de spelade.

Och så har det fortsatt – de fortsätter att vinna mot de bästa collegespelarna och fortfarande värvas spelare som man skulle kunna tänka sig borde platsa i NBA – men som kanske bara är fel spelartyp. 

Fotnot
NBA är alltså männens proffsliga; sedan 1997 finns WNBA för kvinnorna. (Innan dess fick duktiga baskettjejer åka till Europa [Sverige!] för att bli proffs. Det var tider det.)

Share
79 kommentarer