Hoppa till innehåll

Jag är tydligen en fågelzombie

A very tired bird.

– Jag är så inihelvete trött, sa jag till min djefla man.
– Ät en hjärna, svarade han.
– Lite ont om hjärnor på Lidl … sa jag i ett försök att vara rolig mitt i tröttman.
– Mhm. Och så är du ju ingen talgoxe, sa han.
– Eh. (Va?) Nej.
Parus major.
– Okej. Lynx lynx. Gluteus maximus. Vena basilica. Clavicula. Ursa Major.

Sa jag eftersom jag en gång i tiden

  1. trodde att jag kunde latin
  2. var ihop med en kille när han läste första terminen på läkarlinjen.
Trött sparv. (Piaf jue.)

– Nu rabblar du ju bara latin! sa min djefla man uppbragt.
– Schwwp! sa jag.

Detta stavas just så och uttalas ”” eftersom jag är lulebo.

– Great tits! svarade min man lite för snabbt.
– Tack – jag vet, sa jag. (Smickrad.) Men … just nu?
– Mhfnn. Talgoxe heter ’great tits’ på engelska.

Den här dialogen är på riktigt tagen från verkligheten. Hjärnor är på riktigt fyllda av fett, dumheter och en och annan vettig tanke samt odefinierade proteiner och kolhydrater, vitaminer och mineraler. Samt minnen. Och talgoxar heter verkligen great tits på engelska. På riktigt.

En annan säkerligen jättetrött sparv. Från Minsk jue.

Talgoxar attackerar vid energibrist (som vore de zombier i en film med Brad Pitt eller Simon Pegg) andra fåglar – och äter upp deras hjärna. De söta små liven som vi försöker blidka med talgbollar är i själva verket mördarmaskiner.

Men som egentligen bara är lika trötta som jag, och bara behöver lite påfyllning.

Så tag lärdom: akta er för trötta människor. Det kan mycket väl vara så att de inte bara ser ut som zombier utan plötsligt attackerar er. De äter upp vilken hjärna som helst. Utan urskillning. Samt oavsett innehåll.

Beware. Trött zombie.
Share
Publicerat iBloggen

82 kommentarer

  1. Blåmesar (Parus caeruleus) lär kunna vara rätt brutala de också.

  2. Ninja i Klockrike

    Pipistrellus pipistrellus.

    Fast det mesta av latinet i biologin är ju egentligen grekiska.
    När jag läste biologi en gång i världen hade vi världens jättenytta av Kostas som visste vad orden betydde. Då blev det lättare att lära sig artnamnen, särskilt på växter.

    Sålunda lärde vi oss att räv på grekiska heter ‘alepou’ och svans ‘oura’. Då var det lätt att lära sig släktet ‘Alopecurus’. Ängskavle ser mycket riktigt ut som en rävsvans.

  3. Ninja i Klockrike

    Fasat fåglar brukar väl omtalas i singularis? Så det heter väl rätteligen great tit?
    Låt oss nu inte glömma stjärtmesen, Aegithalos caudatus.
    Eller stinksvampen, Phallus impudicus, det är en skojig sak om man är lagd åt det fnissiga hållet.
    Orkidéer kan också vara fräcka och rakt ingenting för den sippa som blygs.

  4. Lotten, ä’nte beware ett ord? Be ware låter som en uppmaning att vara en vara.

    Åh ja, Ninja, stinksvampen! (Tur jag inte är en blyg sippa utan en som uppskattar dess namn, och dess utseende som inspirerat detsamma.)

  5. Agneta uti Lund

    Drepanoclaudus angustifolius, Hamatocaulis vernicosus eller Breidleria pratensis. Finns på riktigt. Den sista tillhör arten skrynkelflätor och håller till i blöt miljö. Minsann. Någon som, utan att googla eller liknande, kan gissa vad det rör sig om?

  6. Ninja i Klockrike

    Mossor!

  7. Ninja i Klockrike

    Fast om den heter pratensis så borde den finnas i betad miljö.
    Angustifolius är något smalbladigt och vernicosus låter som något knöligt om våren.

  8. Nu skulle jag till Annika (tack-tack-tack!) egentligen vilja skriva “jomenvisst”, beware är förstås ett ord. Inte två. Eller tre.

    Jag skulle också kunna skriva “jaaaa, vet ja ju” och “skulle ba kolla att du var vaken” till Annika.

    Men sanningen är ju en helt annan: jag är så inihelvete trött att jag liksom inte längre ser ens mellanslagen.

    (Men imorron är en annan dag! Då är jag piggare än nånsin! Jaho!)

  9. Och hur går det på jobbet?

    (ä-hum …)

  10. Hm, -caulis får mig att tänka på engelska caul, (seger)huva. Vilket ju inte hjälper ett dugg.

  11. Agneta uti Lund

    Vad bra du kan Ninja! Enligt min källa så växer skrynkelflätorna just i blöta miljöer till skillnad mot relativt storvuxna flätmossor. Dessutom är de skildkönade vilket innebär att såväl stora som dvärgliknande hanplantor förekommer. Drepanoclaudus angustifolius heter snögulmossa på svenska. Finns främst i fjällvärlden och när den är torr har den fläckvis guldmetallisk glans. Hamatocaulis vernicosus = käppkrokmossa. Den kan ibland likna späd skorpionmossa. Krokig käpp är kanske något knölliknande! Mossriket är stort, mycket stort, mycket stort …

  12. Jobbrapport kommer! Jag ska bara …

  13. Men härreguud, nu är hon vaken igen, fortfarande. Jag menar fortfarande, igen.

    Struthio camelus! Fort, vilken fågel liknar en kamel!

    Ja, jag satt alltså och kollade på några andra saker när jag råkade på kamelpippin. Så jag lärde mig till exempel just att världens vanligaste fågel är blodnäbbsvävaren. Som jag inte kände till alls. Så lite kände jag till den att jag först läste fel och fick den till en “svävare” i stället för en “vävare” och blev jätteförvirrad.

  14. Vi som i vår optimistiska enfald trodde att:
    1. Nationalnyckeln skulle ges ut komplett
    2. Vi skulle leva länge nog att hinna uppleva sista bandet
    3. Trodde att vi skulle sluka den med samma entusiasm som vi slök Krok-Amquist
    Vi, alltså, kan alllt om vissa kärlväxter. En del om mossor och något litet om tagghudingar. Men, som det heter, ju mer man lär sig desto mindre vet man. Och nu, när projektets huvudmän gett upp och vi inte längre får ett par tunga paket varje år inser vi att Krok-Almquist var mer än tillräcklig. Åtminstone på det botaniska gebisset. Och vem bryr sig egentligen om ryggsträngsdjur och säckspinnare? Egentligen?

  15. Säckspinnare å schupinnare.

    Nej, egentligen skulle jag ju bara tillägga — nu när jag ser hur fel det jag skrev ser ut — att det inte finns något samband mellan strutkamelen och blod-vahetteren-näbbsvävaren. Det är två helt olika pippisar.

    Ack ja. God natt?

  16. Agneta uti Lund

    Skogsgurra: Just så. Om ArtDatabanken hade hållit utgivningstakten skulle det sista bandet nå mig lagom till min 99-årsdag och eftersom min mamma blev 98 år trodde jag mig ha en viss chans att bli lite äldre. Men jag läser faktiskt då och då i de band som hanns ges* ut innan statsmakterna drog åt den pekuniära svångremmen. De tre banden med mossor har så fantastiska mossnamn. T.ex. Råttsvansmossa , Bäcksidenmossa, Myrnicka, Trind trollmossa, Luggkvastmossa och Rödkantad fickmossaoch många, många fler.

    Lotten: En nattlig språkfråga. Heter det som jag skrev: “hanns ges” eller bara “hann ges”

  17. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    I DN står idag att Spicer ursäktar Hitler-jämförelse. Det borde väl i första hand vara judarna som avgör om man kan ursäkta det uttalandet?
    Han kunde för övrigt behöva lite kryddning. Varje gång man ser honom tycker jag att man får en fadd smak i munnen.

  18. Mossor är ruskigt intressanta. Liksom det mesta andra levande, bara man studerar det lite närmare.
    Men den muterade talgoxen ser det synd om ut.

  19. Photoshop kan vara en förklaring på en del naturfenomen. Nessie finns ju på bild.

  20. Ökenråttan

    Hjälp, vi har närt ruskiga hjärnätare vid vårt balkongräcke!

  21. Det måste väl ändå vara att föredra framför Purple people eaters? Kanske vid sin barm, till och med?

  22. Ninja i Klockrike

    Den dära vävarfågeln är en släkting till vår gråsparv, det är också en vävare.
    AuL, jag är i grunden biogeovetare, med förflutet i Fältbiologerna.

    Frågan är ju om joxen är muterad eller skadad? Fåglars näbbar torde ju växa kontinuerligt eftersom de använder den till allt möjligt. En skadad näbb gör säkert ont, och då använder joxen den inte som den bör och då kan den säkert växa till så där.

    Min gamla Krok tittade jag i så sent som i går,, det är den gamla upplagan i gult, med rader av bladtyper på. Där finns antecknat var och när jag såg någon växt och det är inte många som jag inte sett faktiskt. Bio-geo åkte land och rike runt och studerade både växter, krälfän och annat, både levande och dött.
    Herrar Krok och Almquist gjorde ett gediget jobb.
    Herr Almquist hette Sven i förnamn, men herr Kroks föräldrar hade helt uppenbart grandiosa planer för sin son eftersom de döpte honom till Theodor Ossian Bolivar Napoleon.

  23. Ojj! Det var nytt och nyttigt kunnande. Bara att memorera ett sådant namn är ju en intellektuell prestation.

  24. Theodor Ossian Bolivar Napoleon Krok i all ära, men den muterade talgoxen …! Vilken schnabel!

    (Helt korrekt, Örjan: ingen prenumeration på Kuriren här så länge tidningen behandlar basketen styvmoderligt och påstår att det är viktigare att nyheter kommer ut snabbt än att de är korrekta.)

  25. Jag var ju kollega med Nationalnyckelns chef innan han blev just det utan istället var min chef på NE, så jag vet hur bekymrad han var över den här rumphuggna utgivningen och pengars rinnande mellan politikers fingrar …

  26. Näbb. Näbbäbbäbbäbbäbb!

    Svärdkolibri har längst näbb i förhållande till kroppen. Typ längre än. Otrooooooligt.

  27. Vissa fåglar, främst de som har dåligt självförtroende, brukar skaffa sig näbbförlängare. Några paralleller i humanvärlden känner jag inte till.

  28. Ninja i Klockrike

    Nån som vet nåt om hur fastighetsmarknaden fungerar?

  29. Ökenråttan

    Ninja: Hysteriskt.

  30. Ninja i Klockrike

    Jag har fått ett bud på landet efter privat visning av mäklaren och ska nu bestämma om jag ska ta det eller låta stället gå ut på budgivning.
    Paranoid? Jag? Nääääää.

  31. Ingela

    Nu blev jag påmind om den traumatiska skilsmässa jag genomgick när jag var i trettioårsåldern. Jag förlorade vårdnaden om såväl Krok-Almqvist som Rosenberg. Men Den Nordiska Floran (Mossberg, Stenberg och den alldeles för tidigt bortgångne vännen Stefan Ericsson) den står stadigt i min bokhylla.

    Undrar om det går att sätta igång en vårdnadsprocess nu, ifall det går att bevisa att båda är sorgligt försummade sedan snart trettio år..?

  32. Ninja i Klockrike

    Rosenberg skulle jag sörja mest.

    Vartefter floristikintresset tilltog övergick jag mer och mer till Lid, Norsk og svensk flora, från Det Norska Samlaget. Det var skojsigt när man var tonåring.
    Men floran är överlägsen Kroken, tyvärr även i vikt.
    Sen är den skriven på nynorsk, och det tog sin tid, men man lärde sig att vit heter kveit på nynorska.
    Hä va int som svårt, hä.

  33. Inte nog med att ni är lite off topic nu, ni är nu dessutom helt ute och kör i för mig okända tassemarker: flora och fauna är för mig lika obekant som hamboll är för många av er.

    Men jag kan Rubus arcticus! (För jag bodde ju i Luleå, ni vet.)

  34. Apropå Det Norske Samlaget har jag hört en liten söt historia om en försäljare därifrån som varit på försäljningsturné i Sverige och som när han kom tillbaks till Norge hade svårt att inte presentera sig som representant för Det Norske Samleie.

    Och så vet jag en blivande etologiprofessor som i sin ungdom inte vågade gå in i en bokhandel och beställa Lids flora.

  35. Då kommer jag att tänka på Ramlösa. Och intressanta kostymer och extremt prydliga skägg.

    Det nya Kontrapunkt är väl lite si och så, men jag blev på oerhört gott humör när Eva Beckman slog näven i bordet och förkunnade sin avsky för ordet “romankaraktär”. Hurra! Ja, jag står på hennes sida, och jag använder verkligen aldrig ordet “karaktär” för figurer i böcker eller filmer eller dramatik eller sånt. Basta.

    Ä-hum. Heh.

    Käpphäst heter hobbyhorse på engelska, men vad heter den på latin? Jag frågar gooooooogle translate och får ett så tveksamt svar att jag inte riktigt tror på det (equus amat, som när man översätter det tillbaka förstås blir kärlekshäst, det ser ju till och med jag … orden följs av ett helt omotiverat kommatecken och jag tycker att det hela är mycket skumt).

  36. Ja, Örjan. Det där ser ju alldeles äkta ut. Jag kunde inte tro att en fågel kunde leva länge med ett sånt handikapp. Den såg ju också ut att må riktigt bra.

    Så är det nog med rätt många handikapp. Man lär sig hantera dem och klarar sig bra ändå.

  37. Örjan

    SG: Intelligens i djurvärlden.
    Darwinister påstår väl att mutationer kan ge upphov till nya arter/varianter av djur/växter.
    Vi får vänta och se om mutationen går i arv.

  38. Ingela

    Ja, Rosenberg är det sorgligaste, i handboksvårdnadssammanhanget i alla fall. Och den är hopplös att få tag i. Har minsann letat på antikvariatssajter. Nä, jag får nog göra ett hembesök hos exet och kolla upp hur tjockt dammlagret är. Eller helt sonika erbjuda en fet slant (som jag inte har) för pippipoesin.

    Men jag har litet hopp, eftersom jag den gången även fick skiljas från halva dussinet av tallrikarna som jag fick en och en av min farmor på födelsedagar och i julklapp.

    (Värre och värre OT, jag vet, det var inte ens porslin med fågelmotiv utan mer botaniskt, med blad på.)

  39. Ninja i Klockrike

    Grön Anna?

  40. Vi har verkligt stora problem i Sverige. Av någon outgrundlig anledning anser någon minoritet, som fått utrymme i media, att det är olämpligt att använda färgade kalkonfjädrar i påskris.

    Inte bara det; den tekniska utredningen av morden på Drottninggatan försvåras av att “brandkåren kom och släckte branden i lastbilshytten”. Hade det varit lättare om branden fått utvecklas? Och kanske lett till att den “misstänkt explosiva anordningen” exploderat?

    Jag är så förbannat trött på journalisters och redaktioners rent obegripliga dumhet och enkelspårighet. Bussolyckan i Härjedalen. Är den inte tragisk längre? Är det behovet att “älta” som styr rapporteringen? Mer än en önskan att förmedla fakta.

  41. Ninja i Klockrike

    Du är jordens salt, SG.

  42. Ökenråttan

    SG, säj att det var i Grönköpings Veckoblad som du läste om dom färgade kalkonfjädrarna … Annars tappar man ju tron på mänskligheten.

  43. Ninja i Klockrike

    Det är nog snarare de färgade kalkonfjädrarna som får en att tappa tron på mänskligheten.
    Som allt annat är även fjädrar i påskris och kuddar vorden industri.
    Fjädrarna rycks från levande djur. Igen.

  44. Lite som hönan Agda?

  45. Dessutom har vissa kommuner bytt ut fjädrarna mot färgad ull, vilket har lett till att djurvänner påpekar att det är plågsamt för får att bli klippta. Ett antal fårägare har påpekat att det tvärtom är plågsamt för får att inte bli klippta. På detta stadium står diskussionen.

    Vi har mångåriga fjädrar, eftersom vi inte kastar bort dem efter påsk.

  46. Ninja i Klockrike

    Nej, inte alls osm hönan Agda för hennes förtvivlan var av frustrerad karaktär.
    De här fåglarna har inget att se fram emot medan de utsätts för smärta och lidande. Överlever de blir de utsatta för samma sak när fjädrarna växt ut. De fryser, blir utsatta för infektioner och skador eftersom den skyddande fjäderdräkten är bortsliten.

    Jag önskar att alla påskfjädrar var insamlade av söta små barn, som trippar runt på lagårdsbacken i Bullerbyn, med varsin fin korg, allt medan vårblommorna blommar och solen skiner. Så är det dock icke.

    http://www.four-paws.us/files/Austria/Kampagnen/Nutztiere/Gaense_Enten/_resampled/SetRatioSize540536-VIER_PFOTEN_2013-04-03_107.jpg

  47. Ökenråttan

    Ja, uschäkta, nu hade jag missuppfatat här. Jag trodde att det var själva färgandet som var till misshag. Och då måste man ju undra; skadan är redan skedd, färgning eller ej. Så.

  48. Och jag trodde att kalkonerna var döda. Men nu ser jag att det mera handlar om (ursäkta) kal kon.

  49. Ingela

    Japp, Ninja, just dom tallrikarna.

    Här i hålan har man gått in för fjäderförbud i offentlig smyckning. Helt rimligt, när man fick klart för sej hur det går till att producera de där fjädervipporna. De är ersatta med remsor av färgade plastband. Hade hellre sett ulltofsar, måste jag säga. Min morbror var fårbonde så jag vet att får mycket väl kan klippas, och att det antagligen känns ganska trevligt för fåren om man gör det på ett vänligt vis.

    Om de där plastbanden sitter kvar i ungbjörkarna som står ute på byn när de så småningom hamnar på trädgårdstippen, då kommer jag att skriva en insändare, ett medborgarförslag eller demonstrera utanför kommunhuset endast iklädd färgade ulltofsar på strategiska ställen.

  50. Fågelfjädrar on topic! Jag trodde som Ökenråttan jag, att fjädrarna mådde dåligt av att färgas. Och så fnös jag lite.

    Vi gör som Bridfamiljen och sparar fjädrar sedan Hedenhöss, så de ser lite … skamfilade ut.

  51. Men för i … dumt var ordet. Dumt på så många olika nivåer att jag blir alldeles stum.

    Hoppas i alla fall att färgen som fjädrar som förekommer i Sverige är färgade med, är ofarlig. För jag vill att den här påskfjäderknyckaren till ekorre ska må bra!

  52. Ökenråttan

    Även vi hade påskfjädrar sen Hedenh. Dom förvarades tillsammans med en stor mängd annan påskrekvisita – pappägg att fylla med nåt gott, små prydnadskycklingar, små fågelbon av målat trä, målade ägg av trä, allt – i källaren. När grannhuset renoverades flyttade deras råttor över till vår källare. Dom kände sej, ganska naturligt tycker jag, hemma i just vårt förråd och där inredde dom en bedårande bostad åt sej. Råttmor gjorde ett särsklit muffigt rede till sina små och fodrade det med påskfjädrarna.

  53. Mm … pappägg, är det såna där exklusiviteter som är värpta av tuppar? (Till skillnad från mammäggen som hönorna värper, alltså.) Då kan det kläckas basilisker. Huuu!

  54. Även jag kör med urgamla fjädrar och kanske ännu äldre pappäggsdekorationer i påskriset. Dekorationerna gjorde hela familjen inför en påsk i början på sjuttiotalet.

  55. Har nu anlänt till föräldrahemmet. Här finns även påsktranor, vikta av en japanska på besök en påsk en gång i världen.

  56. Vi är ena riktiga hedningar.

    Inga påskris. Inte hade vi nån julgran och inte har vi nån missommarstång.

    Hyttis är värst. Inte nog med att hon nackat höns – hon har tagit ur dem också.

    Vi blir nog deporterade till Utlandet.

  57. Inget påskpynt här, och det enda egentliga påskande som skall försiggå sker hos mamma på lördag (utom godisutskänkning utifallatt det kommer utklädda barn, fast det har det inte gjort på ett par-tre år; godis finns ändå i beredskap).

    Men … min andra hälft nynnar julsånger då och då. Det har försiggått sedan början av veckan. Vad detta beror på har han ingen aning om, de bara slinker ur honom.

  58. HEUREKA!

    JAG HAR EN GUL BORDSDUK!

    Kyckling och sill på er alla, nu är det snart långfredag!

  59. Å. Då kan du sy dig en kycklingkostym. Eller helt enkelt rulla in dig i den, låtsas att du brinner och döpa om dig till Suzette (The name’s Suzette. Crèpe Suzette).

    … eller inte. Um. Jag undrar om det finns nåra påskvisor (inte psalmer, alltså). Jag vet en om en kyckling som hette Gullefjun, men det försöker jag sedan årtionden glömma.

  60. Ninja i Klockrike

    Påskvisor borde vara lätt makabert att sjunga.

  61. Vi dricker glögg till missommar, vi. Så pass hedna är vi. Dessutom brukar vädret kräva den drycken. Om vi nu ska prata om att ta ur höns.

    “Jesus för världen…” tycker vi är en liten fin trudelutt.

  62. Nej se, det snöar!
    Nej se, det snöar!
    Så vitt jag kan se.

  63. Ninja i Klockrike

    Vid Huddinge kyrka håller magnolian på att slå ut.

  64. Småfåglarna sitter i buskar och snår och ser ut att ogilla vädret starkt.

  65. Christer, the Long Distance PT

    Påsksånger att nynna? Jo för all del makabra, men ack, så vackra det finns! Här är tre favoriter:
    Matteus
    Johannes
    Stabat Mater
    Bara för att nämna några.

  66. Ökenråttan

    Christer, the LDPT: Bachs passioner! Matteus-passionen har börjat bröla här i dag. Vi har den i 4-5 olika inspelningar så det räcker över hela helgen. Underbart!

  67. Fördel med att bo i U-land:

    Lidl hade utförsäljning av fullständigt fin spansk sparris. Stor knippa för dussin kronor. Spargelzeit! Där sparade vi in en resa till Tyskland.

  68. Javisstja, Agneta uL, påskparaden! (Jag har alltid varit så road av det odödliga rimmet “I could write a sonnet about your Easter bonnet”.)

    Fint, Christer tLDPT!

    I den mån jag kommer att tänka på s.k. seriös musik till påsk, och därför spelar den, brukar det bli rekviemen. De av Mozart och Verdi, alltså. Jag har aldrig kunnat bestämma mig för vilket jag tycker bäst om.

  69. Ingela

    Nu kom nu min Easter parade lite sent. Kommentaren fastnade nånstans i nån slags digital mjärde på vägen mellan Lappland och Sörmland så Lotten fick ta loss och släppa ut den. Tur att inte AuL och jag hade valt samma klipp i alla fall.

  70. Ingela, jag valde mellan ditt val och det som blev mitt val. Mitt val mest pga stillbilderna. Undrar just om man påskparaderar på gatorna än i dag over there?

  71. Örjan

    Ingela 15.20 Ang filmen.
    Reagerar.
    -vem är producent av filmen?
    – varför spelas Jesus av blek europe, som jag. Han borde ha liknat nuvarande palestinier/araber
    -varför framställs Judas Iskariot av en afrika-ättling. Hittar ingen bekräftelse till detta på Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Judas_Iskariot

  72. Örjan

    Ingela: Dina två övriga länkar var trevliga att se/lyssna till.

  73. Ingela

    Klippet är från den klassiska Jesus Christ Superstar-filmen som gjordes 1973. Producent var Norman Jewison som också regisserade. Handlingen i filmen, precis som i musikalen, är en slags saga om Jesus sista dagar, skildrade rätt mycket ur Judas perspektiv. Filmen framställer också Jesus i ett mänskligt perspektiv vilket den har blivit kritiserad för. Den är inte “korrekt” på något vis, både lärjungarna och Jesus skulle förstås ha haft mellanöstern-ursprung i så fall, men så är det inte. De är amerikaner hela bunten, 4-5 stycken afroamerikaner och resten av blandade kulörer men mer ljushyade. Jag tror inte att de är valda utifrån nåt annat än kvalitéerna som musikalartister. Det finns ingen korrekthet över huvud taget i filmen, kläderna är till exempel blandade med långa kaftaner och nåt slags 70-talshippiestil.

    Jag tycker om filmen, det är känslosamt, dramatiskt och bra musik. Klippet kanske kan få någon att tro att Judas framställs som ond i den här berättelsen, men så är det inte.

    Jag har sett flera scenuppsättningar också, nu senast den med Ola Salo som Jesus och som också gjorde en nyöversättning av texterna. I den föreställningen spelade Peter Johansson rollen som Judas, fullkomligt lysande på alla sätt. (Han sjöng dessutom brallorna av Salo, ingen dålig prestation!)

    Jesus Christ superstar ställer frågor om och i så fall på vilket sätt Jesus sista tid i livet påverkar oss idag, om identitet, idoldyrkan och meningen med livet. Se hela filmen, det är mitt bästa tips till den som undrar över klippet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.