Hoppa till innehåll

Etikett: svenska

Skrivglädje-kurs: en rapport

Den här informationen gick ut via Eskilstuna kommun i juni:

Skrivglädje!

Måndagen den 14 augusti öppnar Mälardalens Högskola dörrarna för alla som gillar att skriva och som har gått ut nian eller som går på gymnasiet!

Lotten Bergman kommer att under dagen lära ut skrivknep, tipsa som roliga och intressanta texter som kan fungera som inspiration och svara på alla frågor som tänkas kan eftersom hon kan allt om skriven text! Ta med dig en dator om du har en, annars kan du få låna!

Veckorna gick utan att någon anmälde sig.

Uhuuuuu.

Till slut gjorde jag ett allmänt upprop bland vänner och bekanta på Facebook, och fick ihop fem intresserade gymnasieungdomar plus en mamma till en väldigt skrivintresserad tjej (som inte fick ledigt från sommarjobbet).

Poängen med skrivglädjedagen (i MDH:s regi) var att ingen skulle skriva under press och att all negativ prestationsångest skulle vara som bortblåst. Alltså gav jag dem uppgifter, men frågade inte hur det blev, bad dem inte läsa upp och gav dem inte ens en smula kritik. Till exempel bad jag dem skriva

  • en dagbokssida om när de först träffade mig
  • en text om tre saker som de själva fick välja (jag hade med mig två megastora resväskor med prylar)
  • om hur det känns när man får en present som man egentligen inte vill ha.

– Vad tänker ni på när ni ser den här? sa jag och höll upp en perfekt, vit sten.
– En rumpa!
– Så ni tänker inte på en bok som heter ”Den vita stenen”?
– Nej!
– Jo jag!
– Och jag!
– Den vita vaddå?
– Det här, förstår ni, handlar om gemensamma referensramar, sa jag och berättade om allmänbildning.

Jättesmutsig hatt, solfjäder, Game Boy, måttband …

– Lotten, vad heter det när man inte rynkar pannan utan gör så här?
– Man höjer på ögonbrynen.
– Hur stavar man till abonnemang?
– A-B och sedan två N. Kolla i SAOL-appen för säkerhets skull.

… sko stl 51, benknota, Totte, öronpropp …

– Men hur ska man veta vad man ska bli när man blir stor?
– Det vet man nog aldrig.
– Ska man alltid följa alla konventioner och regler?
– Konventioner, njaaaää. Regler … nej. Skrivregler – ja. Fast kanske inte alltid.

böcker, docka från 1968, palestinasjal, peruk …

– Onomatopoesi är jättehäftigt!
– Verkligen! Egentligen kan man kanske säga att alla ord är onomatopoetiska? Testa!
– Kartong!
– Peruk!
– Äckelsistatstikminister!
– Strumpa!

Det var oerhört roligt, fnittrigt, intressant, rörande och allmänt trevligt. Men min största upplevelse var nog när jag visade en typisk, trist instruktion som man kan få i skolan när det gäller skrivande. Då reagerade ungdomarna häftigt genom att rygga tillbaka och utbrista nääää! – för de trodde att jag menade allvar.

Så här skapar man nämligen inte skrivglädje (anser jag):

Trååååååk!

Sedan smög jag in några av mina älskade skrivregler bland råden om hur man skriver när man har fastnat och fått kramp (sätt dig påklädd i badkaret!) och vips, hade sex timmar gått.

På vägen hem saboterade jag – full av skrivglädje – en ATG-lapp i en affär emedan den bröt mot en skrivregel.

Före.
Efter.

Rebel, rebel.

Share
26 kommentarer

Vem kan segla förutan segel? ♫

Tydligen kan världens största atomubåt segla

Nu gäller det att inte kasta sten i glashus eller chips i äppelpajen – jag gör understundom också fel. Slött kan jag påstå att en bult är en mutter och att sockarna är sockor; förr blandade jag minsann ihop betong och cement hela tiden. Men att en ubåt seglar?


UPPDATERING! MAN KAN SEGLA UNDER VATTEN! Kolla:

se`gla verb ~de ~t 
ORDLED: segl-ar
SUBST.: seglande, segling
• förflytta (sig) på vattnet genom utnyttjande av vindens kraftmed hjälp av segelbåt el. segelfartyg:
BET.NYANSER: a) utvidgat i fråga om tjänstgöring på fartyg i allmänhet (ej nödvändigtvis under segel) b) ibl. äv. om fartyget (med el. utan segel)

ibland även om fartyget (med eller utan segel)”

Slut på uppdatering. Jag måste gå och dra nåt gammalt över mig. Och segla mer. Ack.


Det här har vi berört förut här i bloggen – men jag är verkligen, verkligen intresserad av era iakttagelser när det gäller ord som plötsligt används i helt fel sammanhang. Här är en liten lista med tokorden överstrukna så att det verkligen är tydligt att det är feeel.

– Han frös så att han fick hybris.

– I kladdkakor måste man ha mörk oboy.

– Det här med ”i sin krafs dagar”, har det med krattor eller kliande att göra?

Och så DN:

Lägg gärna bilder i kommentatorsbåset eller skriv era exempel där. Eller sms:a till 070-8885542!

(Tipstack till Annika för den seglande ubåten!)

Share
40 kommentarer

Satans idiom och några jävla ord

– Och då fick jag bära hundhuvudet … sa jag mitt i en lång historia precis när en människa i femtonårsåldern kom in i köket.

Hon stannade tvärt mitt i steget och satte handen för munnen. Och så fnissade hon och sa:

– Oj, jag blev alldeles rädd, jag hörde att det lät som om du sa att hade hållit i ett hundhuvud.
– Nej, jag fick bära hundhuvudet för a…

Det häftiga andetag som den här tjejen här gav upp, avbröt min mening eftersom ljudet påminde lite om ett inbromsande tåg. Handen åkte upp till munnen igen och veganen i henne skrek förmodligen SPRIIIIING FÖR LIVET! DU HAR HAMNAT I ETT DÅRHUS!

Här skulle historien bara ha kunnat bli en parentes, en bagatell och ett ingenting eftersom jag hade kunnat lugna henne med en snabb förklaring. Jag hade t.ex. kunnat säga så här:

– Nej, det är bara ett uttryck som kommer av medeltidens lagar. Adelsmän som hade begått ett lite grövre brott än t.ex. stöld, kunde – för att slippa fängelsestraff – bära en hund till nästa grevskap eller härad (ett distrikt liksom). Det knäppaste är att dom faktiskt kunde be nån annan bära hunden om dom inte kände för att göra det själva. Och det handlade alltså om en hund, inte en hundskalle.

Men så sa jag inte. Jag sa:

– Japp, här är en hund begraven.

Det föll inte i god jord eller någon på läppen.

Nu har vi förstås rett ut hela missförståndet, flickan har fått kött på benen och fjällen har fallit från hennes ögon. Vi har kommit att tala en hel del om de här roliga uttrycken som man måste ha hört ett par gånger, läst ett par gånger och kanske till och med undrat över för att förstå. Kreti och pleti, en lisa för själen och att veta hut.

Och så vandrade vi vidare till ord som för till och med en gammal 25-åring inte är bekanta.

  • beläte
  • vänsäll
  • sävlig
  • pickalurven
  • knickedick
  • bautastor
  • ohemult
  • äppelknyckarbyxor
  • grötmyndig
  • punchkonservativ
  • hugsvalelse
  • skråpuk
  • flanera
  • lunka

Slutligen hittade jag en särskild lista i min språkmapp på datorn (har ingen aning om varifrån den kommer).

Den här listan, ungdomar, kan ni få användning av när di gamle börjar yra om att man MÅSTE kunna vissa ord.Vasslaperdusk!

Share
61 kommentarer

Varför är det så gott om Ö i turkiskan?

”Dört” betyder fyra på turkiska.

”Köy” betyder by.

”Gökdelen” betyder skyskrapa.

”Gelebil” betyder på turkiska kunna komma vilket är roligt på så många plan – men det som fascinerar mig är ö:et.

Ö dyker förvisso lika förtjusande upp även i t.ex. estniska och azerbajdzjanska samt ungerska, men nu måste  vi tala lite om mannen som (förmodligen) såg till att Ö hamnade i Turkiet. För det var ju en svensk!

Johannes Kolmodin (1884–1933).

Turkiska skrevs ju med det arabiska alfabetet tills president Atatürk 1928 införde det latinska. Vid vår egen stavningsreform 1906 höll folk på att protestera ihjäl sig eftersom ”det var bättre förr” – men hur jag än har letat, har jag inte hittat negativa rubriker från Turkiet och 1928.

(Kanske för att de alla skrevs på arabiska.)

Om man skapar ett nytt alfabet till ett befintligt språk, får man förstås sitta och ljuuuuuda och sschhhhhua och öööööööö:a och klura på vad som passar bäst. Ungefär som när man skriver fonetisk skrift.

– Aha! sa Atatürk och hans kompanjoner. Vi behöver en fonetiker!
– Men han den där trevlige svensken på ambassaden … är inte han språkforskare?
– Jo! Och så synnerligen kunnig i turkiska!

Den som de pratade om var den nyss nämnde Kolmodin, som var en sjuhelsickes begåvad man som kunde många konster och som dessutom var både trevlig och välbelevad. Samt mån om turkarna.

Kolmodin, hans fru och en etiopisk missionspastor.

 

– Ööööh, sa Kolmodin och visade hur man gjorde ett o med två prickar över.
– Den där bokstaven ska vi ha! sa Atatürk.

Och så blev det. Tyvärr är den här historien inte belagd och bevisad samt bekräftad utan bara spridd med brasklapparna vinande i alla källor.

År 1933 dog Johannes Kolmodin plötsligt av en hjärnblödning, som enligt SvD berodde på klimatet:

SvD 12 oktober 1933.

Ni som tycker om det svenska språket vill säkert försjunka i några gamla ord och långa meningar, så här kommer fortsättningen …

”Trollkrets” var länge sedan jag läste i en tidning. Fast å andra sidan var det länge sedan jag läste i en tidning.

Tihi. ”Gömlek” betyder kjol. Tihi.


Uppdatering den 19 november 2018!

Jag har fått en rättelse av Nahide!

– ”Gömlek” betyder skjorta, inte kjol. Kjol heter ”etek”.

Sååå. Pfuh.

Share
39 kommentarer

Det däringa chattspråket – hur ser det egentligen ut?

Har ni hört att Apple nyligen fick emojiskaparna att ta bort pistolen och ersätta den med en vattenpistol?

emojipistolFör även om vapen i the 2nd amendment är en rättighet, är det inte det i sms. Här har ni mina två favorit-emojisar:

Basketball and Hoop on Apple iOS 10.0Pile of Poo on Apple iOS 10.0

Den till höger är en bajshög, men jag trodde länge att det var en glad mums-mums. Med emojisarna kan man uttrycka så mycket finurligt – men ingen ska komma och påstå att det är ett särskilt snabbt eller tydligt sätt att kommunicera. Jag blev t.ex. väldigt bekymrad när spanjoren plötsligt utan förklaring berättade att han satt och grät …

tearsofjoy

… eftersom det ju är tårar av glädje och han bara var jättejätteglad.

Det fanns faktiskt en tid när mina två äldsta barn inte behärskade chatt-språket utan bara stavade allt korrekt och till och med använde versaler och skiljetecken. Så kunde vi ju inte ha det. Vi satte oss därför ned och pluggade in detta:

sms_chatt_2015
Denna lista tillverkade jag nog runt 2001.

De tre yngre barnen hänger nu över axeln på mig och läser och fnyser att listan är omodern och att det syns att en vuxen har gjort den. Och så får jag mig en lektion i sms-språket anno 2016. Så här ser det ut i Kik-appen i deras telefoner. (Anonymiserat.)


1. Kollektivtrafik eller ej

Hallå vilka tar bussen t stan imorgon
Int jaag
Vene om jag kmr ha gäster annars får jag skjuts ovh då kan vi ge dig skjuts
Ahaa,, taaaack
Lungt
Säg t imorgon om ni kan så vet jag om jag ska t bussen oså
Allt för west lorre människor
HAHAHHAHAHAHA
Skit fult asså
Lorre
EYyyyyy ta inte mitt ord
Hahahah oki vad ska jag säga då
Walla venne
Haha
Dåså
Jani ses imån

(Replikskiftet avslutas med fyra emoji-händer som kan betyda hårdrock eller djävulshorn och en emojigubbe som blinkar med ett öga och lyfter andra ögonbrynet, vilket ju fysiskt sett är en bedrift.)

west lorre människor = de som bor i västra L. (ett bostadsområde)

walla = alltså (lite irriterat)

vene/venne/vne = vet inte

jani = kära du


2. Ack, den ljuva ungdomen

Walla längta inte till gymnasiet
Hahah
Dör
Walla vi går i nian och vill sova
Hahah
Abow
Jag går i 8an o vill dränka mig
Lak du har bars börjat
Walla jag längtar tbx till 8an
Habibi
Jag har haft 5 prov denhär veckan [pistolemoji]

(Replikskiftet avslutas med fyra emojigubbar som skrattar så mycket att de gråter, precis som den lite längre upp i inlägget.)

abow = gu vad jobbigt

lak = alltså, lite mindre irriterat än walla


3. En språkpolis i vardande

Välkommen 01or
01:or
Tack vardu var tvungen o lägga kolon haha
Ja
Korrekt svenska tho

tho = det engelska though (ett ord som ju verkligen behöver en stavningsreform)


Det intressanta är att när engelska ord och uttryck slängs in, är de till 98 % rättstavade enligt min egen högst vetenskapliga undersökning. Men så här ser det ut när en av mina engelskspråkiga kompisar skriver:

I wanted to change the all thing uno… so ima still c if I can pull it off. Lemme know if u have any questions.
Bcz sometimes u just trynna work with good pple whatever But will c if things can be resolved. What way will be best 4u coz ino u busy.

Det är bara att läsa högt, så blir allt glasklart. Precis som man gör med 1700-talssvenskan, ni vet.

lenngren
Ur Anna Maria Lenngrens ”Djurgårds-Nöjen” (1776).
Share
44 kommentarer

När jag grälar med pussmun

Nittonåringen har under två veckor stånkat lite över ett nageltrång på ett ringfinger. Vi har hällt sprit på, vi har pratat förstånd med fingret och vi har försökt med besvärjelser samt en och annan magisk plåsterlapp med hemliga medikamenter inbyggda.

bandage
Ungefär så här.

Vi har förstås också försökt få en tid på vårdcentralen, men det är tammetusan inte lätt i dessa återuppringningstider. Men i slutet av förra veckan fick vi äntligen tid hos en läkare! Heureka!

Läkaren tog av förbandet och sa oj. Den blå-lila svullnaden och det vita fnaset samt allt gult var, var tydligen imponerande. Och så sa han ordagrant:

– Ybladr hufg puss kjnei pfr drään jkrus puss klmcäriy dräään lkori inte drääään lskorp nvpsju allt puss.

Nittonåringen tittade på mig och sa med blicken:

– Det där begrep jag faktiskt inte ett jota av. Mamma, kan du översätta så att jag vet om det handlar om amputation eller nåt annat?

Jag tittade på läkaren och väntade på en förklarande fortsättning som aldrig kom. Jag sa:

– Va? Förlåt … vasaru?
– Puss lskrog kjslirim dräään frer puss oklm drään.
– Menar du att du behöver tömma [dräään] fingret på var [puss]?
– Ja.
– Oj, okej.
– Ett ögonblick.

Läkaren gick iväg och kom strax tillbaka med en snygg, utskriven A4 som han gav till Nittonåringen.

– Då blir det operation på tisdag.
– VAAAAAAAAAA??????

Det som inte hade framgått under vårt lilla samtal, var att läkaren skrev ut antibiotika – men om det inte blev bättre på fyra dagar, skulle han skära upp och tömma fingret på det gula klegget, som ju heter var och inte puss. Jag ringde naturligtvis till chefen för vårdcentralen och berättade om vår upplevelse. Jag fick veta att chefen å det bestämdaste hade rått läkaren att be om språkhjälp vid förbistring.

Well.

Idag var vi där igen. Och när läkaren för tredje gången sa PUSS, fick jag för mig att jag skulle språksplaina lite.

– På svenska säger vi inte puss, vi säger var, sa jag, och tänkte att vi borde uppfinna ett bättre ord för var eftersom var ju i dagens svenska även kan betyda t.ex. ”vart”.
– Nej. Puss är samma sak på svenska som på engelska! sa läkaren (som nu artikulerade så att jag hörde bättre).
– Nej, puss är det här, sa jag och pussade med munnen så att jag såg ut som Angelia Jolie.

joliepuss

– Nej. I mina remisser skriver jag puss. Min handledare säger att det heter puss.
– Men det gör det inte, sa jag och kände att jag ville gnissla tänder (vilket inte är att rekommendera i kombination med artikulation).
– Jo, sa läkaren.
– Nej.
– Jooo, sa läkaren.
– Nej. Du måste lyssna på mig nu. Det här är puss (Angelina Jolie igen), på engelska heter det pus [uttal pass] och jag som har svenska som modersmål vet det.
– Min handledare är också svensk.
– Men om han säger att du ska säga puss till dina patienter, har han fel!

angry-young-woman-gesturing-hand-to-stop-talking-cut-out-will-take-your-head-off-isolated-gray-background-63637067Här råkade jag titta på Nittonåringen som höll på att döden dö. Förmodligen hade han under några minuter försökt fånga min blick med diskreta blinkningar och huvudskakningar. Nu satt han och drog hela handen över sin egen strupe. Jag stängde munnen.

Plåster sattes på finger. Ordination om fortsatt medicinering gavs. Artigheter utbyttes, och sedan åkte vi hem.

Pusset i fingret är på tillbakagång och dränet behöver inte göras. Jag spikar inte längre om spellande och writande utan ska övergå till att drajva andra pipel från vettet genom att starta en motståndsrörelse underground och sedan förmodligen gå i bankrupt.

babbelfink_oversattningsmaskin

Share
50 kommentarer

Dedemepidemin: de & dem & dom

Det pågår sedan ett par decennier en diskussion om de och dem samt dom. Jag har skrivit om det flera gånger och den förvirrande dedemepidemin sprider sig nu vidare.

de_dem_dom

I lördags publicerade SvD en text av svenskläraren Henrik Birkebo. Han har kämpat för att lära ut de och dem, men finner nu slaget förlorat och vill införa dom över hela linjen från januari 2017. (Eller vill och vill, det är kanske bara ett rop på hjälp.)

Själv säger jag alltid att

  • jag, han, hon, vi är samma slags ord som de (som uttalas dom)
  • mig, honom, henne, oss är samma slags ord som dem (som uttalas dom)
  • om det är helt omöjligt att förstå detta, är det bättre att skriva dom än att skriva fel.

Men om man bestämmer sig för att skriva talspråkligt (hej fopoll, kasjunöt och påmmfritt) kan det i vissa fall gå hur smidigt som helst – men i andra fall ställa helt nya krav på skribenterna. De som skriver måste kanske tänka efter och omformulera sig för att det plötsligt går inflation i dommandet så att meningarna blir alldeles för svårlästa.

”Att läsa en text ska vara som att dricka ett glas vatten, inte som att käka taggtråd.”
©Lotten Bergman

Igår mejlade jag vår bank med en fråga. Svaret jag fick löd:

”Om de har gjort en ansökan om ett personnummer så måste dem vänta på de innan dem kan öppna något konto.”

[Här tar jag på mig livrem, hängslen och fallskärm när jag markerar citatet med 1) indrag 2) citattecken 3) kursiv stil så att ni verkligen ska förstå att det inte är jag som uttrycker mig så.]

Det är alltså tre fel i en enda mening från en bank, som ju måste se på språket som ansiktet utåt precis som loggan, lokalerna och leendena. Nu bestämmer vi plötsligt att det är den 1 januari 2017 och att dom ska införas med militär precision.

”Om dom har gjort en ansökan om ett personnummer så måste dom vänta på dom innan dom kan öppna något konto.”

Och dääär blev dom-bägaren full. Välj nu mellan att skriva om meningen eller att använda de och dem korrekt, säger jag med rynkad panna.

sprak

Vi fortsätter med tanken att vi skippar de och dem och bara tillåter dom. Vi säger att det nu är år 2023 och vi ska lära de små skolbarnen skillnaden mellan they och them i engelskan.

They and them are both pronouns, i.e. words which are used in place of nouns or noun groups. They and them are always used in place of plural nouns or noun groups in the third person. However, the fundamental difference between the two in grammatical terms is that they is a subject pronoun, and them is an object pronoun.
– Oh dear.

Share
114 kommentarer

Modersmålsundervisning och trallala

Jag lyssnade på Språket i P1 (för si ja e så intellektäll) och fick höra en gymnasieelevs oro för att skriftspråket kanske håller på att försvinna.

– Nejnejnej, säger expertisen, det gör det inte.

Men så sa gymnasieeleven något som  jag ju själv mässar, vart jag mig i världen vänder. Hon sa:

– Jag har inte lärt mig att skriva svenska i skolan. Det har jag lärt mig hemma.

Vilket stämmer med mina empiriska undersökningar och är ohyggligt orättvist.

Experten Henrik Rosenkvist sa också – som en rekommendation:

”Köp Svenska skrivregler och följ den så blir det rätt.”

Sedan hörde jag inte riktigt vad som hände i radioprogrammet eftersom jag dansade en heurekadans på köksbordet och joddlade av glädje. För detta betyder att jag ju behövs. Alla som nu undrar hur de ska få tag i en föreläsare, värdens främsta skrivregelsexpert eller den snabbaste och korrektaste korrläsare i universum, behöver ju bara vända sig till fru språkpolis. Alltså till mig.

Bara för att jag är så oerhört glad av insikten att jag är behövd, ska ni nu få se vilka ord som är de näst svåraste att stava.

svarstavat

Det allra, allra svåraste ordet är nämligen dubblett.

Och hur knyter man nu ihop denna säck? Jo, med den tredje av sju planerade 80-talslåtar – en som ju handlar om

  1. ord
  2. skolan.



Supertramp: The Logical Song

(Om man ska vara alldeles korrekt kom den ut sent på hösten 1979, men jag avrundar lite uppåt.)

Share
44 kommentarer

Svårt uttal på svenska

Svenska ord är ibland svåra att uttala, ja. Och på svenska har vi en intonation som är galet svår att lära sig och sje-tje-ljuden ska vi inte tala om.

Svenska är på samma gång ett klingande vackert språk med ett oändligt antal ord eftersom vi kan göra sammansättningar precis hur vi vill, t.ex.

  • tangentbordspanik
  • flaggstångsspricka
  • resväskekatastrof
  • gummisnoddstrassel
  • skosnöresdilemma.

Sorry, alla de ovan påhittade orden förmedlar visst lite av en kom och hjälp-känsla.

skittles-bike-closeup
Godiscykelram.

Men tillbaka till uttalet.

Nu ska vi inte snöa in på ejängklien utan på ord som på svenska är svåra att uttala även om man de facto inte alls har problem med att uttala svenska annars. Jag fick tips om en flaggblogg med en rolig formulering, och alla roliga formuleringar måste faktiskt prioriteras framför … eh … allt annat. Japp, det är vetenskapligt bevisat.

vexillologi, läran om flaggor, fanor standar och baner. Uttrycket är som du ser omöjligt att uttala och används därför ytterst sällan i talspråk. Dessutom är det inte så många som vet vad det är. Ibland används ordet vexiologi istället, vilket inte är korrekt men lite lättare att säga.

Man kan dra en parallell till besiktiga, som också blivit omöjligt att säga, så nu är besikta det rekommenderade uttalet.

Detta är förstås väldigt praktiskt när man är lite sluddrig och slapp i artikulationen. Eller har bråttom och vill spara på sina stavelser.

Språket utvecklas och vi med det – själv har jag förresten problem med betoningen av ett så vanligt ord som politiker. Jag inleder som om jag skulle säga politik, och fyller på med -er och tappar sedan koncepterna helt. För att inte tala om hur jag inte kan säga tobaksmosaikviruskristaller.

NE_CD
Hett tips: istället för Nationalencyklopedin kan man ju säga NE. (Bilden här föreställer NE på cd-rom 1998.)
Share
67 kommentarer

Sakprosan i Börssalen

Förutom väldigt långa (gärna svettiga) män, tycker jag ju om Börssalen i Svenska Akademiens lokaler i Stockholm.

borssalen_2016_lotten
Det gäller att vara tidig så att man får sitta långt fram, vetni.

En gång var jag där och jobbade med salig Lennart Hellsing, en annan gång var jag där på seminarium. Jag uppför mig då som amerikaner som plötsligt får träffa presidenten eller som när en sexåring får syn på Zlatan: jag gapar, fnissar och dansar omkring lite på de litterära tiljorna. Blir helt enkelt lite fånig.

borssalen_varuhiss
Så här skickar man förnödenheter och pennor mellan själva salen och förrådet (?) uppe på balkongen.
borssalen_sladdar
Men även Börssalen pyntas av sladdhärvor.

Idag var jag i Börssalen hela dagen för att lyssna på människor som pratade om ”litterär sakprosa”. Det är en motsägelse i sig eftersom sakprosa tydligen inte kan vara litterär. (I beg to differ jättemycket.)

sakprosa_wiki
”… utan litterära ambitioner…” (Wikipedia)
ne_sakprosa
NE är luddigare och tydligare på en gång. Intressant.

Föreläsarna pratade på norska och svenska samt skånska, en finne pratade ljuvlig svenska i den av sakproseskribenter och dokumentärförfattare fyllda lokalen och det var hur trevligt som helst – och så fick jag ju prova på en ny sorts lunchwrapp.

Sushiwrap_
Absurt på alla sätt och vis.

Men det enda jag egentligen lärde mig under dagen, var faktiskt att

  • det fortfarande finns massa människor som försörjer sig på att ge ut böcker fastän ”ingen längre köper böcker”
  • en wrapp med sushi i är en mingeldödare eftersom allt lägger sig som en fastklistrad degklump i gommen och omöjliggör vettig artikulation
  • talarstolar inte riktigt gör små människor rättvisa.
talarstol_borssalen
Talarstolen hette Gargantua och åt upp talaren.

Men lite inspirerad blev jag allt: nu vet jag precis vad jag ska tala om när TNC (och Ingemar Stenmark) fyller år på fredag …

Sakprosan och Rikstermbanken borde faktiskt gå hand i hand mot solnedgången och skaffa små populärprosaiska, små och gemena folkbildande barn som strävar mot folkbildning.

Share
68 kommentarer