Hoppa till innehåll

Dag: 8 december 2006

Språkkalendern, lucka 8

Vilka av följande uttryck är inte språklig dubbelspioner som i själva verket jobbar för främmande makt?

Det är upp till dig.
Vi måste öppna upp för fler åsikter.
Han lämnade klockan fem.
Sigrid gjorde denna bro.
Benchmarking är kul!
Sibbe från Vi avlade nittio år gammal en son.
Har du släckt ner?
Erik lät resa stenen.
Ont krut förgås inte så lätt.
Verksamhetsmål i termer av förväntade studieresultat.
Alla måste committa sig för att samarbetet ska funka.
Bli vår gäst.
Ha en bra dag.

PS Facit till lucka 6 och 7 kommer — när ni minst anar det.

Share
Lämna en kommentar

Facit den 7 december 2006

Hjälp, vilken förvirring jag skapade!

Inte förrän efter stickspår och förtvivlade utrop om Oliver C. Johansson, Katarina Mazetti, Charlotte Armstrong, Ranelid (alltid denne Ranelid) och Arto Paasilinna kom ni in på sportspåret med Bengt Bedrup, Bengt Grive, Peter Jihde, den fiktive Mats Hård (som torde ha blivit förolämpad om han känt till det), Göran Zachrisson, Björn Hellberg, Patrik Ekwalls dansblogg och Svennis … Men så kom vi närmare med Lisas gissning på Åke Stolt … och så slog Översättarhelena till klockan 16:53. (Utan att någon hängde på!) Inte förrän Jonna och En Malin till höll med efter två timmar.

Den i ämnet mest initierade kommentaren kom från Statistikern redan klockan tjugo i ett i natt, när han via hemlisbloggarens text helt korrekt hade associerat till en stornäst legendar inom sportjournalistik:

”R:et Eklöw. Vem i hela fridens dar kan ha koll på kollegorna till denne sport-journalistlegendar?”

Att R:et är intressant visste hans namne R Skriverier också, men ingen hängde på idén. Men jag ska berätta mer om honom en annan gång. (Förresten, Stina: Precis som Den Blyga skriver, var det i OS 1936 som Japan slog Sverige med 3-2 i fotboll. Sven Jerring sa i referatet ”Japaner, japaner, japaner” för att de i massor sprang omkring på planen och störde de svenska spelarna som ju borde ha vunnit.)

Jan Majlard är alltså svaret. Han blev Svenskans nye sportkönikör efter Sune Sylvén i mars 2005. Sport. Ja, ni läste rätt, jag skrev sport. S-p-o-r-t. (Ber om ursäkt Salt och alla andra sporthatare, ni är många bland de litterärt bevandrade. Men nu kan ni vidga era vyer! Våga språnget! Spräng sedan målsnöret och drick segrarens skål!)

Så här är det ju:
Sportreportage är en sak. Christian Olsson har ont i foten igen men hans flickvän är snäll och Kajsa Begqvist har visserligen haft en tung tid bakom sig, men med den nya pytt-i-panna-träningen kommer hon säkert tillbaka.

Sportreferat är en annan sak. Mittfältet kom i kläm och 7-3-1-systemet borde testas på ett bättre motstånd och statistiken visar att just denna match är symptomatisk för de tidigare resultaten i höst. Jenny var bäst på plan men Olof har inget i laget att göra, en sådan sopa som han är.

Sportskribentkändisar går det tretton på dussinet. Men de är endast kända för den inre kretsen: kufarna som läser sportsidorna. Men vem är då Jan Majlard? Sorry — jag har ingen aning. Men sooooooom han skriver. (Jag himlar nu med ögonen för att markera hur man ska betona ord med många o:n.) Jag vill inte göra någon ledsen, så förlåt mig nu för det jag ska göra. Jag ska här och nu låta er läsa ett stycke som Majlard har skrivit. Säkert är det emot någon PUL-lag, men jag är bara en allmänbildningens fanbärare.

Som en snöripa for hon in i skogen. Till skillnad från den jagade fjällfågeln, som jag i går passerade flera exemplar av på min väg norr om polcirkeln, hade Kalla inte precis tid att stanna upp och äta grus för att understödja matsmältningen.

Hennes energiska åkstil och tryck i synkroniseringen mellan stavar och pjäxor värmde i den kalla och gråmulna dagen. Kalla utstrålade en kraft som hämtad från närbelägna Porjus. Vid närmare eftertanke liknade hennes framfart mer harens språng än ett flygfäs flaxande.

Ska vi ta en till?

Svensk skidsport, som sett så många snorstänkta långkörare dyka upp i segerhuva bakom granstammar och röda lador, såg en ny form av hjälte födas. Explosiva muskler i överkroppen övertrumfade den här gången skidkarlens signum uthålligheten. Lind hann inte ens med en bonnsnytning på sin väg fram till målet. Men han svävade på moln.

Metaforer, bildliga uttryck, liknelser, metonymier, how shall I put it, eh … man … ska … inte … gödsla … med … dem. (Hör ni hur pedagogiskt artikulerande jag är?)

En annan sak som man ska ta det lite lugnt med är epitet — uttryck som ”den mångförslagne Odysseus” brukar tas upp som exempel på just epitet. Här har vi några, sprungna ut Majlards penna:

den seniorstänkta hetluften
den Cap Verde-ättade anfallaren
den lurige skotten
den från Amerikaäventyret ”jet-laggade” klanen Pärson

Dessutom bjuder han på underliga avslutningsmeningar som denna denna (när Henrik Larsson fick ett nytt proffskontrakt i förra veckan):

Han [Henke] kunde gott bjuda sig själv på en ny tatuering inför sitt avslutande (?) proffsäventyr: ”No regrets”.

Nåväl. Att testa sportkrönikörer på er gick ju inte så bra. Jag tänkte att ni skulle kasta er fram och ringa sportredaktionerna i landet eller be sportbloggarna om tips … Jag fick till och med mejl med bönanden: ”snälla, tala om bara för mig vem det är, snälla rara ..”. Nope.

Men vinnare ska vi ha! Jag gräver i plommonstopet som ligger bland alla böcker som hela familjen snubblar över. Inne på toa ligger det också högar. På köksbordet ligger det högar. Jag borde kanske stä… Nåväl: dagens vinnare ääääär … nejdå, man vinner inte två gånger så där lätt och tätt, då har man för stor tur, så nu tar vi en annan — aha, Skrivkramp! Grattis! Jag måste faktiskt även dela ut ett hederspris till Översättarhelena idag, som måste ha googlat sig fördärvad samt ett specialpris till den envisa Crrly med en miljard gissningar. Grattis!

Öppna nästa lucka!

Share
3 kommentarer