Hoppa till innehåll

Gut feeling

Vad kul ”gut feeling” låter om man bryter på tyska!

Rene Descartes (1596-1650) var en filosof som spred citat omkring sig:

Cogito, ergo sum.

(Det betyder ”Jag tänker, alltså existerar jag”, men jag undrar alltid om det i sammanhanget finns en skala på tänkandet och existerandet. De som tänker mer än andra, existerar de mer än andra då?)

Ok, jag tänker och existerar och funderar nu över detta med ”gut feeling”. Så himla praktiskt det hade varit om jag hade haft en sådan där. En intuitiv magkänsla, alltså. Ni som vet – kan man ha en ickeintuitiv magkänsla?

Fjorton- och Tolvåringen fick sina skolfotokataloger häromdagen, och bad mig och min djefla man att karakterisera alla de där ungdomarna på bilderna. Den djefla mannen började:

– Blyg och säger inte så mycket.
– Tycker om att väcka uppmärksamhet.
– Har ett eget intresse där han vet allt.
– Oj, är de tvillingar de där två? Jaha, men hon är äldst och mest framåt, va?
– Hon är smart, det syns på ögonen. Men hon säger inte så mycket på lektionerna.

Barnen började i höstas i en ny skola med nya klasskamrater, så vi har inte träffat dem annat än lite flyktigt. Men tydligen hade Olle helt rätt i allt han sade! Barnen häpnade och skrattade och sa:

– Men huuur?
– Hur kan du veta?
– Hur kan pappa genom att bara titta på en bild säga att hon dääär bor i en stuga ute i skogen? Mamma? Varför kan han det?
– Elementärt, mina kära, han fuskar, ljög jag.
– Du då, mamma?

Jag vet att jag är dålig på detta. Att beskriva en människa och sedan ljuga ihop en sannolik (eller oftare osannolik) historia runt figuren är jag däremot bra på. Jag rör mig helt enkelt alltid i sanningens utmarker och har inte någon väl fungerande intuition. Men jag tittade ändå på ungdomarna på fotona och försökte känna något:

– Han idrottar inte, sa jag.
– Men mamma, han är med i landslaget i en kampsport!
– Hon har spänningshuvudvärk och trivs inte, försökte jag.
– Va? I så fall visar hon inte det för o…
– Han där är busigast!
– Nej, mamma, han pratar fem språk flytande och har MVG i alla ämnen! Det trodde du bara för att han har långt hår och svarta kläder!
– Han där har ju slipover på sig! konstaterade jag förvånat.
– Bra, mamma, ett rätt!

När jag alltså träffar nya människor kan jag se, höra, kanske till och med smaka (fast det var länge sedan), klämma och känna på dem – men inte får jag någon magkänsla, inte. Förutfattade meningar har jag gott om, men de är vaga, sällan särskilt beständiga.

– Vad tror du om den där målaren som ska komma och måla kökstaket åt oss? sa Olle.
– Han sa att han kunde spela basket, han hade ett coolt bälte och snälla ögon, han kommer att måla jättebra! svarade jag.
– Ok. Synd bara att han precis har blivit dömd för misshandel och sitter inlåst till i sommar, svarade Olle med en suck.

Fast visst (snälla rara please) ligger väl tidigare erfarenheter, analytiskt tänkande och sunt förnuft (common sense) även bakom intuitionen? Jaså inte? Då ska jag som den konkretist jag ju är, citera Descartes igen (gu va ja e djup):

Tvivlet är vishetens början.

Fast han borde ju, den stackarn, ha tvivlat lite på Stockholm och den morgonpigga drottning Kristina och inte åkt till det svinkalla, dåligt isolerade slottet eftersom han där drabbades av galopperande lunginflammation och dog. De svenska begravningsentrepenörerna kunde man heller inte lita på: de gjorde hans kista för liten så att någon listig person blev tvungen att kapa hans huvud för att i alla fall kroppen skulle få plats. Huvudet kom på avvägar, men finns nu på Musée de l’Homme i Paris.
Descartes närmast kameran.

Share
Publicerat iBloggen

23 kommentarer

  1. cruella

    Jag tror Descartes tvivlade på hela resan, från början till det som blev slutet. Men vad ska man göra när en drottning kallar?

  2. Gut feeling med tyskt uttal får mig att tänka när filmen Die Hard (den första) kom 1988. En kompis var helt övertygad om att det var en tysk film och att titeln skulle uttalas ”di hart”. Han blev så besviken.

  3. /ingrid

    Men Helena, exakt samma Die Hard-upplevelse hade ju jag som också trodde att det var en tysk film (och som i vilket fall som helst inte hade tänkt gå och se den — varför reflekterar man och framför allt MINNS oviktiga detaljer som denna i åratal? När hjärnan redan är översvämmad?)

    Hå hå ja ja, stackars Decartes. Inte visste jag att han huvudlös fick resa hem. Som om det inte var nog att dö i den kalla norden.

  4. Tydligen blev han förgiftad – jag citerar engelska Wikipedia:
    ”… letters to and from the doctor Eike Pies have recently been discovered which indicate that Descartes may have been poisoned using arsenic.”

    Och apropå tänka/existera ska det enligt svenska Wikipedia inte alls finnas någon underförstådd skala:
    ”I denna sats såg han en säker kunskap, som inte kunde betvivlas. Det går ju inte att tvivla utan att tänka, och inte att tänka utan att finnas till.”

    NE.se säger säkert något klokt om saken, men eftersom jag tillhör Wiki-falangen i familjen (och det är ett hårt ställningskrig!) undviker jag att ta reda på det.

  5. Jag kan bara citera det skånska visdomsordet:

    – Ja, nånnting äe de!

    Je pense, donc je suis, liksom, fast me trätollona i jeoooren!

    De visa skåningarna finna alltid på råd. När de icke finna sina tillhörigheter och ha letat på många platser yttra de ofta de förståndiga orden:

    – Ja, nånnstans äe den!

    (Detta kan dock inte sägas om laddningen i en atombomb efter smällen. Massan har blivit energi, liksom då va, och var den befinner sig vete fåglarna. Dyr är den hur som helst!)

  6. Sambandet som du söker, Lotten, mellan tänkande och varande är det att ju mer man tänker, desto mindre existerar man. Man får nämligen varken tid eller lust att existera när man tar itu med att grubbla, det är åtminstone min egen ringa men bestämda uppfattning.

  7. Översättarhelena: Saker man minns i onödan:

    En bil som körde förbi min busshållplats i juni 1974 (när jag precis hade blivit bestulen på en vit cykel), hade registreringsnumret CXT 703. Jag grät över cykeln och memorerade ett registreringsnummer som om det var bilföraren som var tjuven.

    Jag har verkligen försökt att glömma detta, men det går inte.

  8. Jag tycker denna blogg har förirrat sig i filosofins utmarker.
    Till saken: Konsten att läsa kroppsspråk är ju en talang i stil med att kunna lära sig spela fiol.
    Apropos skåningarnas livsvisdom:
    I Lund fanns en gång ett professorsämne. Han blev dock aldrig professor i Lund. Där gav man honom omdömet: NN har av Gud fått en glimrande intelligens – men han ( Gud alltså) glömde bruksanvisningen.

    Det var nog så med Descartes …

    PS NN blev professor i Uppsala DS

  9. tvillingmamman

    Kan man inte ha gut feelings för olika saker?
    Jag är en kass personkännare och helt hopplös på att komma ihåg rätt namn med rätt ansikte MEN jag är jäkligt bra på att kvalificerade gissaningar, välja rätt häst och rätt nyans och välja rätt väg fast jag aldrig varit på stället förut…

  10. Nu ska jag åka till Dramaten! På vägen dit ska jag tänka på tågförseningsintuitioner hela tiden. Jag ska undersöka min gut feeling vad gäller utvald kvällsmatsrestaurang och använda mitt sunda förnuft i valet av transportmedel mellan Centralen och Nybroplan.

    Pssst. På fredag blir det hemlisbloggare. Tror jag.

  11. Nu har jag varit färdigt på Dramaten! Och tagit Ingvar Kjellson, 83 år, i handen!

    Mysko situation: jag väntar på tåget på Centralen. Sitter på en bänk. Bredvid mig, läsandes vad jag skriver (?) sitter en man och gör exakt samma fingerrörelser i luften som jag gör på tangentbordet. Om jag stannar upp och tittar upp på gråsparvarna under taket, gör han likadant.

    Nu ska jag scrolla på touchplattan.

    Jodå, han gör likadant fast på bänken som vi sitter på.

    Jag ska lyfta blicken och le mot honom, det ska jag. Nu.

  12. Oooh, han gick! Och satte sig bakom mig.

    Ni som i morgon kommer till Centralen kommer att i stora vänthallen få se en gran, lite glitter och jättemånga (tomma) paket. De bygger alltihop nu. Tjifen för byggargänget är en synnerigen snygg unga man i coola kläder som nästan hela tiden står tre meter utanför bygget och kisar. Han har armarna i kors, tar några steg bakåt och framåt och kisar igen.

    I café Ritazza alldeles i närheten sitter tre tjejer i 15-årsåldern. De har svarta kläder och vinrött hår och fnittrar hysteriskt. När snygge tjifen vänder sig om mot dem (och kisar) skriker de lite som om han vore Beatles på scen.

    — Iiiiih! *fnitter*

    Ojoj, nu tar han av sig tröjan. Han har en snääääv t-shirt under.

    — Iiiiih! *fnitter*

    Alla granbyggarjobbarna har nu t-shirt, jeans och mössa. Bad hair day?

  13. Anonymous

    Språkpolisen kanske tittar på Rosenberg ikväll 22:30!!
    Trevligt att höra ev. kommentarer efteråt…
    Härlig blogg du har!

  14. Men nej, vannu? Jag satt ju på tåget klockan halv elva! Vad gjorde herr Rosenberg med en språkpolis? Stektes denne över öppen eld? Stegling medelst mangling?

    Hohooooo, Anonymous, kryp fram från under stenen där borta!

  15. Anonymous

    *S*
    Kul om du hade varit med i debatten…Vet inte vem av Fredrik eller Ebba Witt-Brattström du ”sidat” med..förmodligen båda! Eller sidlirat med Susanna Alakoski och ”vadhannuhette” från Rinkeby..
    Erövra språk så erövrar du kunskap, kunskap får dig att erövra språk..jag ser ingen motsättning???
    Språket är verkan inte orsak.., hur är det?
    gäsp…jag ligger nog kvar under stenen ett tag till…

  16. Tusan hakar, jag måste leta upp ett referat eller en inspelning! Hur kunde jag missa att detta program var på gång?

    Välkommen fram en annan dag, Anonymous!

  17. Excreto ergo sum krystade jag fram nyss ur vindlingarna i min hjärna.

    BWW 159 var en tvåtaktssaab (Brrrr-pprrrutt-pbbbprrr-bbrrrt-brruu) som ägdes av min morfar. Det var väldans kallt i baksätet så tjocka plädar märkta SJ (bodde man i Ånge var SJ-filtar var mans egendom) var ett måste.

  18. Men Studiomannen, nu kom jag på: du bloggade ju nyssens om precis detta — mystiska minnesluckor som bara dyker upp när det gäller saker man borde komma ihåg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.