Hoppa till innehåll

Dag: 20 november, 2006

Kass på pengar (publ. i Banktidningen i november 2006)

När jag var 8 år sålde jag majblommor för att samla pengar till scouterna. Det hela skedde i stor förtvivlan medelst klagosång och djupa suckar eftersom jag redan som barn var en bedrövlig försäljare.

– Snälla köp en av dom största för den kostar mycket mer än dom små! sa jag.
– Nejmen, lilla vän, jag vill ha sju stycken av de små med nål, sa granntanten.
– Snälla köp sju av dom stora istället för dom kostar mycket mer och då får jag mer pengar fortare, sa jag.

Efter ett par timmars vandrande från hus till hus låg ett par tjugofemöringar och skramlade under blommorna. Växelkassa? Nej, det hade ingen lärt mig att man kunde ha. När det var dags att redovisa, fick mina föräldrar köpa 23 stora majblommor som de satte fast på vår blåa folkabubbla som under några veckor skapade stor munterhet bland husen i det inte alls hippiemässiga villaområdet.  (Behöver jag tala om att mitt ekonomiska sinne ligger i generna?)

Under de följande barndomsåren sålde jag kokosbollar, DHR-rosor, kokosbollar, hemsydda tehuvor, kokosbollar, jultidningar, kokosbollar och ännu fler kokosbollar. Och alltid med samma skrala resultat. Ibland fick mina föräldrar knorrande lägga till pengar som ”bara försvann” och ibland fick de köpa tolv paket kokosbollar. Man kan lugnt säga att min inställning till pengar är … som min inställning till en surrande fluga på kvällen när jag ska sova.

– En fluga, en fluga! Den ska bort! Bort! Här kan den inte vara! Jag vet hur vi kan bli av med den!

Å andra sidan är min inställning till slösandet och sparandet av pengar ungefär som den för flugornas fortplantningssystem.

– Jaja, det går bra vad som än händer, tjolahopp, tralllala.

Nu har vi alltså fastställt att jag

  1. inte är en duktig försäljare
  2. kan göra av med pengar på ett osentimentalt och snabbt sätt
  3. sparar eller slösar lite som andan faller på utan planer eller avsikter.

Visserligen har vi klarat oss alldeles utmärkt i livet på detta oansvariga och obekymrade sätt – men min farmor hade inte gillat det.

– Man ska ha en månadslön i plånboken och en årslön på banken! sa hon, som inte hade ett korvöre – varken här eller där.
– Take care of the pennies. The pounds will take care of themselves, sa min mans gammelmormor på smålandsbruten engelska när hon vek ihop smörpapperet för återanvändning.

Jag tror att de hade rätt. Jag slarvar med ekonomin. När en av mig alldeles nyinköpt finsko gick sönder, satte jag den högt upp på en hylla för att den skulle dö de bortglömda skornas död. I förrgår hittade jag 2 kg läbbig köttfärs som av misstag hade placerats långt bak i kylskåpet för en vecka sedan och 2 kg stenhård potatis som av misstag hade placerats långt bak i frysen. På mina barns lilla lågstadieskola samlades på en termin åtta sopsäckar med bortglömda kläder ihop – alltså hela, rena och lagom stora kläder som ingen kändes vid längre. Åtta sopsäckar.

Men nu ska jag ta mig själv lite i kragen och sätta på både proper livrem och snygga hängslen. Vi kommer dock inte att äta mer nässelsoppa än vi gör och jag kommer inte att börja stoppa trasiga nylonstrumpor. Fast jag ska bli noggrannare med namnlappar i kläder som vill gå på rymmen och omedelbart byta saker jag köpt som inte fungerar: tiopack tubsockor med sömmar korvigare än kinesiska muren, plastpåsar med hål i bägge ändar och värmeljus utan veke. Jag ska dessutom be mjölkproducenterna att sälja 20-litersdunkar med mjölk och skaffa mig brödprenumeration från ett bageri.

Men hur ska jag göra med alla som vid vår dörr vill sälja jultidningar och kokosbollar?

©Lotten Bergman 2006

Share
2 kommentarer

This just in!

Jag skulle egentligen skriva en kort snutt om en konstig hylla i köket, men istället blir jag långrandig som vanligt. (Ni får väl stämpla ut för att hinna läsa.) För likt ett forntida telegram, klampade ett intressant spam in genom dörren, klev in i hallen med leriga skor och deklamerade en dikt. Utan att jag har ändrat en enda bokstav lät det så här:

ah us ty mm al td ep vh ag
su ga zeee ok yk ch eq jrg ymp
fd vj tg yc jv yo vp km zgdadmrv
dh kr lclyea fp wv ja au ln bh bn
gmdu nw vs he kb ay nq ak fa ko
lt er pu kqvyfs pz ovsc dn oj

På andra raden är det nog ok att ympa träd. På sista raden kan jag läsa in att avsändaren kanske är SvD.

I förra veckan kom en annan spammare till oss. Rätt som det var satt han bara i hallen och klinkade på sin gitarr och sjöng med släpig stämma:

JayZ tours arrested fraud Killers todays
Bonamassa Part II Hidden Talents
Meaning bluesman discover meaning success
Patriot leave ears bleeding darkened soul
like bubbles surface pit…Big Geez Rhino
squeezy stress reliever greeneyes
Grave luck cheating death suddenly apparent heart attack
got license that
long Because poor woman
woman woman chemistry

Jag sneglar på hans textblad, kisar lite och försöker förstå versalerna. Finns det ett budskap som jag ska tolka? Vem är den fattiga kvinnan med kemi? Eller har en kvinna dålig kemi? Och blödande öron samt gröna ögon? Rött och grönt … ah, spammaren är färgblind och behöver min hjälp?

Men nu har jag installerat ännu en spamspärr i dörren. Först kontrollerar jag det yttre: om han har en html-stämpel i pannan blir jag misstänksam. Har han ett anglosaxiskt namn sätter jag upp ett varnande finger. Räcker han fram en bunt med blåa piller får han dörren i ansiktet.

– Kom tillbaka alla dörrförsäljare med encyklopedier, ni är förlåtna!

Fast ännu hellre hade jag sett att de där telegrammen dök upp helt i onödan – som anakronister. (Ja, det är ett nytt ord.)

Telegraaaaam. Bara ordet har en ljuv luguber klang av svart-vit film och olycksbådande möten eller soldat fallen i strid. Eller bröllop förstås. Telegrambud kom med ett papper med korthuggen text eftersom man betalade per … hm … per vaddå? Per ord eller bokstav? (Någon som vet? Om man betalade per bokstav borde ju SMS-stavningarna ha uppfunnits redan då? Det var nog per ord.) En snabb koll i allrakäraste NE visar att det var ett tag sedan artikeln uppdaterades:

telegram, skrivet meddelande, numera oftast förmedlat via telexnätet. (—)

Telex? Finns det fortfarande?

telex, system för att sända skrivna meddelanden mellan fjärrskrivmaskiner över ett speciellt telexnät. Informationen kodas enligt det internationella telegrafalfabetet från 1929. Telex utnyttjas i dag framför allt för internationell trafik. Sändningshastigheten är 50 tecken/s. Telex har i vår del av världen i stor utsträckning ersatts av telefax.

Oh, dear. Jag mejlar NE-redaktionen och ber om uppsnofsning.
Ett telegram till Bob Hope från George Burns. (Pfft. Så här fyndig är jag ju varje dag i mina mejl, men inte är det någon som sparar dem, inte. Jag ska starta en telegramfirma när jag blir stor.)

Uppdatering:
NE har förstås svarat snabbt –

Hej Lotten-Plotten!

Tack för dina uppdateringstips!

/Redaktör BNS

Share
21 kommentarer