Obama ödelade Stockholm igår – och ingenting såg jag! Jag spanade och spanade på min mellanlandning och hade verkligen förväntat mig allt från avspärrningar och bistra poliser till amerikanska flaggor och protestaktioner.


Eftersom Norwegian ansåg att man skulle vara i extra god tid och jag inte litar på tågen, åkte jag i såpass extremt god tid att till och med tidsneurotiker hade skrattat åt mig. Dessutom tog jag Arlanda Express (de gula fin-dyr-tågen som är ytterst pålitliga) så att jag kunde kliva in på Arlanda och checka in fyra timmar innan planet skulle lyfta.

Sverige inledde igår basket-EM med att spela mot de hopplösa, håriga grekerna som vi inte har en chans mot, hur duktiga Jerebko, Taylor eller unge Håkansson är. Men det är ändå en njutning att med de moderna tekniska uppfinningarna kunna klicka sig fram till en webbsändning – mitt på Arlanda.

På Arlanda kostar minsta lilla macka uppåt 80 kronor och teet 30. Tur då att jag hade med mig hårdkokta ägg och kunde dricka vatten från handfaten inne på toa. (Nej, jag är inte knäpp eller snål. Jag bara föredrar att lägga pengar på vettigare saker, sa jag till mig själv och … köpte en liten stund senare uppe i luften en muffins och en pappmugg te för 55 kr.)

Väl framme i Berlin gick allt så smort att det verkligen inte kunde ha gått smordare. Tydliga skyltar visade mig vägen till S-bahn (som pendeltåg) och biljettmaskinen var hur tydlig som helst fastän allt var på tyska. Man har inte spärrar som klämmer folk som de plägar göra i Stockholm, utan istället kontrollanter och skyhöga böter. Jag bytte lätt som en plätt till ett annat S-tåg och bytte sedan en gång till tull U-bahn (tunnelbana): det var bara att följa den übertydliga skyltningen.

Hotellet är inte dyrt. (Jag börjar med att tala om det så att ni inte blir chockade.) Personalen hade gått hem när jag kom fram, så jag fick börja med att på bekant vis rycka i en låst dörr (allt är ju låst när jag kommer) och sedan spana in denna låda.


Så det gjorde jag. Ryskan som tog emot mig sa ”ställ inga frågor idag” och ”betala innan du åker hem” och gick sedan och lade sig igen eftersom (skulle det visa sig) hon ju även ansvarade för frukosten nästa morgon.

Vis sängen finns ett enda eluttag (inringat) som datorn och telefonen måste dela med den där golvlampan som är så svår att datera. Pilen pekar på en inbyggd …

”Det var alldeles för länge sedan jag fick skriva om hotellmögel” sa jag häromdagen, intet ont anande. Well, nu är den bristen avhjälpt.

Toaletten är en sådan där absurd som måste vara designad för faecesfanatiker med inspektörsögon. Varje spolning kommer med tsunamikraft som skulle kunna spola bort en yeti från skålen.

Frukosten intogs i ett mörkt rum med sju kvinnor som verkade lika ensamresande som jag. ”Gut’nmorgen” sa vi till varandra och åt våra ägg under tystnad.


Nu ska jag hasta iväg till tunnelbanan och försöka köpa ett femdagarskort i en maskin som bara kan prata tyska. Fast vänta, jag är ju rätt bra på tyska … bara lite feg och otränad samt fullständigt jädra väck när det gäller vilka prepositioner som styr dativ.
Alla rapporter från Berlinresan 2013:
Tips till alla som nu har drabbats av resesug
Tyskarna anlägger minnesmärken och funderar på Vergangenheitsbewaltigungen
Jag kan prepositionerna. De som styr ackusativ också. Men jag kan tala om, att man inte kommer så långt med dem.
1. Fyra timmar på Arlanda måste vara en rejäl prövning. Jag brukar få långtråksångest efter en kvart.
2. Den där tepåsen med handtag ser ut som en väldigt liten skinkskiva. Är du säker på att det var te?
3. Toalett med hylla? Härligt! Glöm inte att protokollföra.
4. Det finns en anledning till att jag dricker kaffe till frukost när jag är utomlands.
I somras besökte jag Tyskland och bodde på en faslig massa vandrarhem och priskänsliga hotell runtom i landet, och en person i mitt ressällskap påstod mycket hängivet att Tyskland är landet dit te kommer för att dö. Det märkte vi redan första morgonen: på frukostbuffén stod säkert minst 25 sorters te, endast ett var icke smaksatt (eller som de säger i Tyskland: aromatisiert). Det Darjeeling som det till slut blev var extremt sött. Bland mina favoriter den dagen (jag provade inte, vilket jag nästan ångrar) kan nämnas Cola-te. Som i Coca-Cola. Det var koffeinfritt.
Ah, fin rapport med alla efterlängtade ingredienser!
Men mörka frukostrumslampan är ju inte från regalskeppet Vasa, det är en klädhängare från en gammal skolkorridor! Så fiffigt att göra armatur av den… liksom.
Mera återanvänt: Hur klämde de in en telefon i pappershållaren? Hade de sågat upp framsidan?
Det här lovar gott!
Men PUL och PUL – man får fotografera folk på allmän plats och i allmänna transportmedel, även om man kanske inte ska zooma in på dem som pussas eller petar sig i näsan.
Mörka frukostrums-lampan, menar jag alltså. Andra tolkningar undanbedes. Hela stycket blir väldigt konstigt annars.
Du fick i alla fall ett riktigt Brötchen till teet.
Samt en äggkopp med näsa, det ser man inte varje dag.
Jag blev för övrigt mycket förbryllad under en halv sekund, då jag betraktade bilden med tepåsen (skinkskivan), för i förstone såg jag inte att det var din hand där uppe. Jag fick det till en människoprofil, fast av en synnerligen märkligt utformad människa. En av ektoplasma eller så. Sysslar Lotten ofta med astralfotografi? Är det möglet?
Stod det ”Nutri-Matic” (fast kanske i tysk tappning dvs ”Ernährungs-Selbsttätomatik”) på temaskinen?
(a Nutri-Matic machine which had provided him with a plastic cup filled with a liquid that was almost, but not quite, entirely unlike tea)
och
Du var allt väldigt nära ett oetiskt etniskt övertramp där!
Bredbandet är tillbaka! De satte upp lappar på porten i förrgår om att elektriciteten skulle stängas av i trapphuset som idag. ”Det kommer att bli mörkt. Ta med ficklampa. Hissen kommer INTE att fungera. Lägenheterna kommer INTE att påverkas.”
Nä, men bredbandet. Vadå? Skulle vi ha sagt det i förväg? Det är ju inte så att det finns folk som jobbar hemma i lägenheten och är beroende av bredband för att hålla sig i kontakt med folk och fakta, det har vi ALDRIG hört talas om.
Morr.
Share and Enjoy!
Der Eierbecher! Äggkoppen! Tysk hotellstandard?
Kanske kan du pruta på hotellpriset med hänvisning till möglet/dammet i ditt femhörniga rum. Ligger föreseten Hotel Pension Spree nära Spree?
Menyn skulle ju kunna vara a href den här, och då undrar man om det finns något som kan inspirera oss till nästa båsträff?
Den här menyn ska det vara.
min meny skulle nog vara Pil-Pil med knyda sas till förrätt, följt av Tagine hack-kött med örgg. Den obligatoriska avslutningen får allt bli Horny Pornkakon.
Vad ska ni ha?
Hur kan du missa Blörckfisken med vitpök, yummy 😉
O. Jag älskar menyer på språk som man får gissa sig fram till.
Jag är mer för fisk. Jag tar Tost ”vol au vent” med sjöfnuk följt av Blörckfisk med vitpök. Och Ninja har rätt i vad som är den obligatoriska avslutningen, men är man för mätt kanske det räcker med Fnukt.
Undrar hur Banana spleet och Banana split skiljer sig åt mer än i priset?
Den gambla Jemtlendska paradrätten Gelatinsoppa med Svölsterfärs tycker jag bör finnas med på menyn.
Alltså är inte S-Bahn (Strassenbahn) detsamma som spårvagn?
@LupusLupus99 – S-Bahn är Stadtbahn (pendeltåg), U-Bahn är Untergrundbahn (tunnelbana), och Strassenbahn har ingen förkortning (ja, det skulle ju vara Tram, men det vägrar jag gå med på).
Skrattar så tårarna rinner åt Ninja-menyn.
Tänk att jag håller med om teet i Tyskland, men har aldrig tänkt på det tidigare! Bara funnit mej. Men det stämmer så bra – te i Tyskland är sällan gott!
Ninja, de har missat min gamla favorit från Mallorca: Kotte i hans egen sås.
Kotten.
Tack Magnus A.!
Åh, tack… och där har vi Bläckfis à la Romana också! Och Pijamas.
Jag hade tänkt bidra med bild på en rolig meny, men efter att ha vänt ut och in på nätet (och avigsidan) kan jag faktiskt inte hitta den. Jag får bara fatt på min egen svans …
Jag har inget att bidra med utom den kanhända osmakliga upplysningen att jag har skrattat så att jag måste gå och snyta mig.
Dels är jag så fascinerad av att Agadir-menyn inte stavar fel hela tiden, det är kyckning och kyckning men rätt som det är kyckling. Men vitpöken blir aldrig rätt, enda varianten är vitpökök.
Samt tackar även jag för klassikern kotte i hans saft (men jag kunde ha tagit gift på att det var kotte i hans sås, var kommer det ifrån?).
Guten Abend, alle Leute!
Jag gav mig iväg på äventyr strax efter nio i morse och kom inte hem förrän nu – och inser att här måste det nog till stordåd för att jag ska få vettigt te i mig. Jag har med mig en vattenkokare (nööööööörd), men inte några tepåsar (eftersom de ju väger så mycket), och här sitter jag i mitt femhörniga rum och inte kan annat. Men sicken tur att jag bor så nära K-damm! Jag bara kastar mig ner i tunnelbanan och köper mig ett gäng påsar på första bästa supermarket. (Heter det nog inte. Supermarkt! Jag kom ihåg vad det heter!)
Off I go! Jetzt gehe ich!
Guten Abend, Frau Bergman! Hoffentlich gibt es Teebeuteln in (auf? im?) Supermarkt.
Jag har faktiskt bara en enda önskan. Munkar! Bryr mig inte ett dugg om huruvida de har tonsur eller innehåller sylt, jag vill bara så väldigt gärna få en berlinermunkrapport. (Ja, jag är en låg människa)
Och nu kom jag in här och skrattar igen åt vitpöken. Och kyckping.
Äggkoppen var verkligen synnerligen speciell. Har du möjlighet att stjäla den?
Kotten på desserten?
Borde vara något för Granbergsdalsmaken att skriva dess etymologi.
Egen gissning. Ananas kalls även Pina på spanska. Tänker därefter på engelska. Pine tree-dvs Kott-träd.
SG: rätta mig, för jag måste väl ha fel?
Mer om än exklusivare äggkoppar, inspirerade av Faberge. (Scrolla för att se bilderna).
http://kellybiddle.se/category/inspiration.html
Tillbaka!
Men jag åkte lite fel. Och sen hamnade jag mitt i … och där fick jag champagne … och sen spillde jag … och så hittade jag … Men nu ligger jag med te i sängen!
(Måste ju spara lite på informationen. Och ladda inför äggkoppsstöld.)
Har märkt att det finns vänldigt mycket champagne i ditt liv, Lotten, även utrikes. Vad är hemligheten?
Här tror jag googletranslate har ett litet finger med i spelet.
Durch für gegen ohne um
An auf in hinten neben über unter vor zwischen
Det är väl förunderligt och märkligt att de sitter än!
Var det inte gegenüber också, säg?
Jisses, undrar om man skulle klara att beställa från den menyn utan att skratta sig fördärvad.
Det finns ju också saker på menyn som jag inte är människa att genomskåda. VAD är ”pammenvben” och ”pormmenvben”? Nåt med revben, eller — jag begriper verkligen inte. (Och jag har fortfarande inte räknat ut om örrg har med örter eller ägg att göra)
Däremot har vi själva till efterrätt ätit lite fnukt med grädd sas. (Jo, bär med vispad grädde. Gräspad vidde.)
Ouch, Helena E, inte får man väl kasta om hinten och in så där! Det gnisslar i de gamla inlärda prepositionsspåren, så att jag måste ta en Ipren, allraminst. An, auf, hinten, IN, neben, über, unter, vor, zwischen. (Über och gegenüber är ju samma sak, så det behöver man inte upprepa.) Say after me: An, auf…
Ob er aber ober Oberammergau order aber ober Unterammergau oder aber überhaubt nicht kommt… ja, det är en helt annan fråga. Men den där Obama, han kom ju faktiskt, det gjorde han.
(jag kan ytterst lite tyska eftersom jag aldrig läste det i skolan, och just nu känner jag mig orimligt glad över denna språkliga brist i min utbildning …)
Nej, über, förstås, inte ober!
Äre väl inte! Gegenüber är horisontell belägenhet. På andra sidan gatan, till exempel.
Som i dânnerbôrtijinum?
Tack SG! Så slapp jag messerschmitta. Men jag saknar wieder; durch für gegen ohne um wieder fick jag lära mig.
UND zwischen, ekar det i mina sedan barnsben inkörda hjärnvindlingar. An, auf, hinteR, in, neben, über, unter vor UND zwischen! (Hinter är preposition, hinten är adverb.)
(För icke gnällbältare: dânnerbôrtijinum är ungefär ”där bortigenom”, alltså ”där borta åt det hållet någonstans”
Titta, ett parentesslut: )
Ja, Niklas. Som Pater Familias måste jag gripa in emellanåt.
Ja, ujjejuj, ja. Annika. Långt bôrtijinnum.
Minnen i familjen av andra världskriget med tysk ockupation av Norge förstörde för alltid min relation till tyska språket. (Sorry, alla med tyskt påbrå i båset, jag kan inte hjälpa det!)
Sällan äter jag ättika
Funkade inte denna länk?
http://german.about.com/library/media/sound/zungenb_essig1.mp3
Nej, det gjorde den inte. Någonstans på den webbplatsen finns i alla fall mp3-filer med tungvrickande tyska.
För att inte tala om att det är finns recept på hemgjord spätzle, Agneta uti Lund!
(Jag har inte somnat. Grannen i rummet intill snyter sig.)
Jag uppdaterar och lägger ut en bild på telefonen i lådan nu, förresten.
Telefoner i lådor – vilka fynd du gör och vilken hotelpension du lyckats uppbringa.
Wider är prepositionen ‘(e)mot ’ (som styr ackusativ), wieder är adverbet åter(igen).
Exempelvis bis och entlang kan också styra ackusativ, men någonstans måste man ändå dra gränsen. (T.ex. vid Checkpoint Charlie.) Men bruket är instabilare än mången skulle tro tyskarna om, och dativen ligger ofta farligt nära till hands; det vet envar som har läst Freunds–Sundqvists universitetsgrammatik.
Antingen fungerar denna länk eller så skriv av den om så önskas:
http://german.about.com/library/blaudio_zungenbr3.htm
Ja, det gick. Nummer 23 är min lilla favorit.
Och ändå har jag, för att inte diskriminera det tyska tungomålet, inte mindre än sex tysk-svenska lexika i bokhyllan bredvid skrivbordet. Trodde aldrig jag skulle öppna dem, men det gjorde jag ju nyss. Men audio-filerna undviker jag.
Jag skäms Magnus A. men försvarar mig med att det var 37 år sedan jag bevistade en tysklektion.
Se där, telefonen! Ja, det är klart det går att öppna skåpet, hur skulle man annars få in papperhanddukarna? Så dum jag är! (Otroligt.) Men det var mig en rostig en – är den tänkt att skydda telefonen från regn?
Auf Wiedersehen, Pet fanns det en Brittisk tv-serie som hette.
Jag har för mig att den var rätt bra.
Jag har aldrig läst tyska, och vet därför intet om dativ och ackusativ
Min tyska vokabulär inskränker sig till:
Polizei, polizei, kartoffelschwein.
Den ska man inte använda därstädes, säger de som vet råd i frågan.
Gegenüber avskaffades i ramsan någon gång tidigt 80-tal misstänker jag. När jag läste tyska från -83 och framåt fanns det inte med och nämndes sedan bara förbigående som kuriosa flera år senare. Märkligt. Vad hade gegenüber gjort för ont? Blivit omodernt?
Gegenüber störde rytmen i ramsan, tror jag. Och det vet du väl att känslan är viktigare än kunskapen.
Spätzle gör vi ibland hemma i köket. Det är oerhört enkelt och blir mycket godare än köpediton. Äts gärna tillsammans med Lidls mycket prisvärda Schweinegulhyas.
Lotten
Här kan du läsa om ditt hotell.
http://www.tripadvisor.se/Hotel_Review-g187323-d514535-Reviews-Hotel_Pension_Spree-Berlin.html#mtreview_100044488
Omdömena varierar verkligen. Från hemskt till utomordentligt bra.
Gegenüber fanns i alla fall med 1977 när jag började drillas i detta språk. Spätzle är gott, även så den ungerska motsvarigheten galuskas, särskilt med kycklingpaprikas!
Jag tror att gegenüber började betraktas som överkurs, för högre stadier, för rätt länge sen. (”Herregud – tänk om vi hade sagt så i Växjö högre allmänna läroverk!”, som docent Freund brukade säga vid särskilt flagranta grammatiska misstag.)
Men framför allt förstör ju det långa, fyrstaviga gegenüber fullständigt rytmen i ramsan.
Fast dativ och ackusativ är ju inte unika för tyskan, utan återfinns ju lite här och var, t ex i svenskan, även om det inte är lika vanligt med objektsformer av orden här.
(*sade han och kröp försiktigt tillbaka från den tunna is det kan vara att tala om grammatik i ett sällskap som säkerligen kan mycket mer än man själv* 😉 )
Bra, den recensionslänken tar jag med i nästa inlägg om någon till äventyrs skulle råka anlita mig som turistspecialist.
Ni andra kan ju fortsätta med grammatiken – det ÄR kul med grammatik!
Kunskap, kunnande, bildning, kultur.
Utan att bekymra mig om sörmländska stationssamhällen funderar jag över hur det kunnat gå så snett med utbildningen att det verkar vara viktigare att rabbla ramsor än att ha ett äkta kunnande.
De tyska prepositionerna är bara ett exempel. Dom där förbannade breven från Paul är ett annat. Och det finns så mycket mer. Jag blir bara mattigt trött när sådant kommer på tal.
Tyvärr har just sådana saker en tendens att uppenbara sig i en del samtal. Kan det ha med forna tiders husförhör och innantillärning av psalmverser och katekes att göra? Tröttsamt är det i vilket fall.
Utantill-lärning har sitt berättigande just när det gäller sådant som multiplikationstabell och vilka prepositioner som styr vad. Det är bra att ha lagrat att 8×8=64, till exempel. Vi lagrar en massa kunskap alldeles själva på precis samma sätt. Sångtexter och teaterroller måste man också lära sig utantill, i det senare fallet innan man kan börja tolka rollen på sitt eget sätt och gå djupare in i den. Ramsorna är stolpar och handtag och klädkrokar för det äkta kunnandet! När man började slopa dem i skolorna, tappade ungarna orienteringen vad beträffar tid och rum i historia, litteratur, geografi. T o m de löjliga kungalängderna kan vara nyttiga. Vet man att Oscar II kom före V-Gurra, får man också en uppfattning om hur den oscarianska tiden gled över i förkrigstid och trekungamöte, kristid och alltmer försvagad kungamakt och… tja, och så vidare.
Håller förstås med dig. Men när vanligen sansade individer börjar slå varandra i huvvet med Hallands floder blir det bara fånigt. Det är skillnad på skillnad. Därav de inledande orden ”Kunskap, kunnande, bildning, kultur”
Kunskap är det som är kvar när man glömd det man lärt sig.
Har ni rabblat prepositionsramsorna för en tysk någon gång? Det är mycket märkligt men de får inte alls lära sig dem. Kommer ni ihåg den här då: ”-e, -ei, -heit, -in, -keit, -schaft, -ung”? Och så förstås den ultrakorta: ”-chen och -lein”.
För övrigt kan jag också rabbla Jakobs söner. Apropå värdelöst vetande alltså.
Men SG, det är ju bara människans obetvingliga lust att lattja med ord! Det är KUL att säga Viskan Ätran Nissan Lagan, eller Alea iacta est, eller Gutta cavat lapidem, non vi sed saepe cadendo! Eller ”Nu går vi hem till våranssons”, som vissa körde med på femtiotalet. Eller den bekanta gravskriften ”Här vilar en annan”. (OK, den finns kanske inte på riktigt.)
Jag har misslyckats i min mission! Ingen förstår mig.
En gång till: Det är jättebra att veta att A kommer först i alfabetet och att K kommer före L, etcetera. Det är jättebra att veta att svart = 0 och att blå = 6 och så vidare. Och att höger är till höger – där finns det många som tvekar, faktiskt.
Det är inte nödvändig kunskap jag försöker prata om. Inte heller den lek med ord som vi nog alla förstår att uppskatta. Nej, det är så kallad kunskap, som till största delen är baserad på att någon hittat en lättmemorerad fras eller ramsa, som jag talar om. Och att denna kvasiviktiga kunskap framstår som oerhört viktig i vissa samhällsskikt och grupperingar. Som sagt; ingen förstår mig, jag har misslyckats i min mission. 🙁
Stackars SG. men jag kan ju närma mig dig litegrann genom att klaga på att folk ofta tänker i slogans som låter bra, i st f att skärskåda denna slogan och se vad den egentligen innebär och om den faktiskt stämmer. ”Alla tror på nåt!” t ex. En fras lika slapp och oanvändbar som en urtvättad gammal kalsong med uttänjd resår. Vad menas med ”alla”, ”tror” och ”nåt”? Rys och hu.
Ja, som nyligen avhandlade ”handel och vandel” eller ”nära och kära”. 😐
Jag kan räkna upp Asiens floder…..
Annars håller jag med SG, floskeliserad kunskap är av noll och intet värde.
Men allra svagsintast blir jag av det modäärna påfund som säger att om en genomsnittlig mellanstadieelev har studerat, säg fem, av Sveriges landskap är denne då gott rustad för att lära sig övriga 19 på egen hand, så där HÄPP bara. Att all inlärning är en form av studieteknik bara.
Respekt! Ninja.
Själv klarar jag nog inte mer än Volga, Ob(?), Gula Floden(??) och Ganges. Och då är jag lite osäker på de två i mitten.
Kanske behövs en ramsa, konstaterar jag motvilligt.
Och då ligger Volga ju inte ens i Asien!
Uppgift: Gör en vettig ramsa av floderna i den här Wikiartikeln.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vattendrag#Floder_i_Asien
Just 8×8=64 är faktiskt viktigt att kunna eftersom man via svaret kan associera till både mig och Shakespeare. Just sayin’.
Associationen till dig klarar jag, densamma gäller ett par av alla mina svärdöttrar. Men Shakespeare? Beatles däremot.
Jordan, Eufrat, Tigris, Indus,Ganges, Brahmaputra, Irrawaddy Mekong, Yangtse-Kiang, Huang-Ho, Amur,Jena, Jenitsej, Ob.
Lotten: Hur då? Födelsedagar?
Shakespeare 1564, Lotten 1964, Beatles ”When I’m …” — allt samlas i 8×8.
Aha! Ja, 64 är ett magiskt tal, det håller jag helt med om. 🙂
Ninja
Som poet borde du kunna få lite stuns i den där livlösa uppräkningen av floder. Eller åtminstone lite av ”Ni ska Jorda…”
Är det alla som finns? Dom som är tillfrusna – räknas dom inte?
[…] så till det femte hörnet i mitt hotellrum! (Hörn 1. Hörn 2. Hörn 3. Hörn […]
jag hade med mig hårdkokta ägg
Det är mina tag – skulle den gamle ha sagt!
MEN
Han är ju död…
SÅ
Nu säger JAG det i stället.
@Niklas
Kunskap är det som är kvar när man glömd det man lärt sig.
På min tid… (som är ett tag sedan!
HETTE DET:
Bildning</btär det som är kvar när man glömd det man lärt sig.
Ja i bildningen ingick/ingår således ej hur man skriver inlägg på internet…
[…] till Berlin, där jag (information till nytillkomna läsare) ju var för blott någon vecka sedan. (1 2 3 4 […]
[…] Idag vaknade jag i Berlin […]
[…] Idag vaknade jag i Berlin […]
[…] Idag vaknade jag i Berlin […]