Gustav III var en klok man eftersom han redan 1786 instiftade Svenska Akademien, utan vilkens existens mitt liv hade varit fattigare. Jag hade t.ex. inte sovit med SAOL under huvudkudden eller ens kunnat berätta för er om nystavningen kasjunöt. Och jag hade definitivt inte (tack, Flinn!) varit på studiebesök på SAOB:s redaktion i Lund.
Några av er som läser nu, skakar säkerligen på huvudet och kliar er på hakan.
– SAOL? SAOB? SAAB? SO?
Det här till vänster är Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) 2009. (Jag har förstås ställt ett stort M framför mina band.) Den ”beskriver det moderna svenska ordförrådet med tyngdpunkt på ordens betydelse och användning i kombination med historiska uppgifter”. Och det var den jag när den var alldeles nyinförskaffad glömde på tåget och aldrig fick tillbaka. Uhuuu. (Jag har naturligtvis köpt en ny, kan tilläggas.)
Okej, nu ser ni skillnaden va? (Alla språknördar gäspar stort och funderar på om den där Lotten tror att läsarna är debila.) Det är ju viktigt att kunna skilja på SAOB och SAOL! Som att kunna skilja på handboll och basket eller kjol och klänning samt dill och persilja!
Jag var en gång och pratade om mina älskade skrivregler för ett stort försäkringsbolag, som dock klagade på att ”ordlistan” var så svårläst och att det stod så många ord på utrikiska.
– Vabaha? sa jag och tryckte min kära SAOL till bröstet. Svårläst?
– Ja, liksom gammaldags.
– SAOL?
– Ja. Kolla här länken från vårt intranät!
Sa försäkringstjänstemannen och klickade på en SAOL-länk som gick till SAOB:s sajt.
– Mhhhhhhrrrnfffff! sa jag, som ju vareviga dag sitter tryggt och fnyser på mina höga hästar.
Men nu till saken. Jag har alltså varit på ett av mina studiebesök som förgyller livet och får mig att orka gå upp ur sängen i november och februari.
SAOB-redaktionen ligger lite hemligt och gömt i Lund, i Sten Samuelsons egenritade villabunker från 1960-talet – ett hus påminner om Norrköpings stadsbibliotek. Arkitekten tog i så han nästan sprack och göt huset i helt i betong och uppfostrade där ett antal betongomslutna barn, som måste ha älskat huset ity det är alldeles fantastiskt.
På redaktionen jobbar 20-talet personer där minst 10 % visade sig känna igen mig från studierna i Lund i mitten av 1980-talet. De letar alla efter fakta och fel med lupp i alla möjliga och omöjliga källor och förbereder det sista uppslagsordet som skulle kunna bli något i stil med ö-öken under 2017. Dessutom förbereds en helt ny digital version … och en app! App-app-app!
När det är dags att ladda ner den, kommer förmodligen Peter Englund att berätta om det, förhoppningsvis med fanfarer och fyrverkerier. Man håller som bäst på att i Kina via ett företag i Tyskland skanna in texterna på nytt eftersom skanningstekniken från förra århundradet inte var så bra – många bokstäver (och då särskilt ligaturer som æ och œ) avlästes fel och de åtta olika ”stilarna” kunde inte alltid separeras. Idag kostar det mer att korrekturläsa och korrigera än att börja om och skanna från början igen.
Det som är nästan mest fascnerande med redaktionen är blandningen mellan gammalt och nytt. Håll i er nu och njut av världens finaste pennvässare.
Pulpeterna på SAOB är ett helt eget kapitel, som jag just nu tänker fokusera på. De är från anno dazumal och det finns bara ett fåtal kvar på redaktionen eftersom de inte är riktigt kompatibla med nutidens arbetssätt och ergonomiska krav.
Det är idag bara en anakronist på redaktionen som använder sig av den otympliga pulpeten med de så praktiska facken. Han sa att han inte skulle klara sig utan sin pulpet och ville på inga villkor skänka den till mig.
Nu hade jag kunnat göra detta inlägg ungefär fem gånger så långt genom att beskriva hur jobbet går till med kapslar och lappar och kontroller och excerpter och crosschecking och gud vet allt. Men det får bli en annan gång.
För säkerhets-skull-fotnot:
SAOB på nätet.
SAOL på nätet.
Du som har kontakter kanske kan ta reda på om det finns några planer på att uppdatera SAOL-appen så att den inte kraschar varje gång man ska använda den?
Har haft den sen den kom och det kommer aldrig några uppdateringar (för android).
Skitjobbigt.
Men gud! jag är fullkomligt hänförd! Tack!!!! För mig hade du gärna fått göra inlägget tio gånger så långt. Bara pennvässaren och pennhyllorna är värda en flaska champagne. För att inte tala om utredningen om olika SA och SO.
De sparar väl ALLTING av alla dessa människors livsverk på prima oförstörbart papper för kommande generationer, i st f att helt förlora sig i temporär teknik?
(Och nu ser jag att jag inte prenumererar på kommentarer längre. Skönt. Jäklar vad jag ska klicka försiktigt på submit nu.))
Jag hade äran att lussa där förra året. Mycket trevligt!
Stackars, stackars KerstinUtanBlogg – själv använder jag SAOL-appen flera gånger per dag och skulle förmodligen ha imploderat av frustration om den hade kraschat då och då.
Men nu ska du få höra: mejla till appar@svenskaakademien.se och tala om vad du har för problem!
Tack Lotten, jag ska mejla dem 🙂
(ser i appens kommenterar att det är många som har samma problem så antagligen vet de det redan men det skadar inte att påminna).
SAOL online känns lite påver. Det gick att köpa en CD-utgåva för några år sedan, men inte längre. (Den tillät för övrigt inte av någon anledning att man kopierade ord).
Runt 2000 köpte jag en mjukvara med SAOL, Svensk Ordbok 3 och Norsteds Svenska Synonymordordbok hopbakade, utgiven av ett nu insomnat företag i Uppsala. Trots ne.se och nätet använder jag den ännu flitigt i korsordslösandet. Varför? Jo, det är bara där man kan söka med inledande wildcards.
Nu är Obama i alla fall här.
Android-SAOL har funktionen Korsordshjälp, där man kan använda jokertecken. För mig kraschar den om jag lämnar den öppen väldigt länge och öppnar den igen, men om jag stänger den ordentligt är det inga problem.
Tack för det, Christer. Men mitt PC-tangentbord är överlägset Samsungens (S3), så jag fortsätter nog med detta.
LL99: Förstod det. Plötsligt dånade helikoptrar över hustaken nyss.
Hela min internetanslutning kraschade utan att ge nåt skäl. Jag skyller på Obama.
Mitt flyg avgår kl 19:30 ikväll, men jag åker hemifrån kl 13:45. Obamasafety, liksom. (Samtidigt är kungen och Silvia här – jag tror att man t.ex. i Strängnäs skulle kunna råna en bank utan att det finns en tillgänglig polis ens inom ett par, 20 mils radie.)
Jag tycker SAOB-redaktionen kunde få ett par färska miljarder så att vi kunde få en snabb uppdatering av första halvan. Hallå, Anders Borg – visst har du lite kaffepengar undanstoppade?
Pennvässaren! Nu börjar jag nästan längta efter en utredning av pennvässarens historia.
Lotten du hojta till om du ser presidentplanen.
Jag ska själv ut och resa i eftermiddag dock bara till Motala,
dock så ska jag allt försöka få se en glimt av H.M. Konungen.
K.M. Honungen.
Skulle man inte önska att någon skreve en historia om SAOB:s tillkomst, som kunde mäta sig med Simon Winchesters The Surgeon of Crowthorne: A Tale of Murder, Madness and the Oxford English Dictionary?
(Winchesters bok om den bindgalne ordboksmedarbetaren dr W. C. Minor på engelska Wikipedia.)
Ja! Bra idé, Magnus A.! (Och välkommen tillbaka.)
Nu är
1) kommentatorsprenumerationen fixad
2) packningen packad.
Vad är det för skillnad på Svensk Ordbok, utgiven av Svenska Akademien (SO), och Svenska Akademiens Ordbok (SAOB)?
Frågar jag Lotten som nu alltså sitter på ett vältajmat tåg som susar mot Stockholm.
Jag vill ha en sån däringa pulpet……..
Jag fyller år snart……
Då passar det väl bra?
Jag vill bo med Lotten bland böckerna.
Och alla andra som också vill bo där.
Jag fyller år snart.
Då kan vi ha fölsedagskalas bland böckerna.
Lotten och jag och alla, alla andra som också vill bo där.
Vi kan äta okladdig tårta och skjuta champagnekorkarna på varandra.
På mitt fölsedagskalas bland alla böckerna där Lotten och jag och alla, alla, alla andra som också vill bor.
Men pulpeten vill jag ha för mig själv.
Lönnfacksgemen ska inte vara i färggrann plast och ligga i min pulpet. De kan ni få.
I facket ska jag ha ett par nödfallsstickor om jag får lust att sticka något vackert.
Eller om nån försöker annektera min pulpet.
Oh, vad vi ska ha det bland alla böckerna, Lotten och jag och alla, alla andra som också vill bo där.
Tänk vad tiden går, förresten.
Fantastiskt snygg pulpet, Carl Malmsten själv hade varit stolt! (är det månne han som ligger bakom?)
Om nu Lotten skulle glömma sin väska i Berlin, får hon sjunga den här gamla låten.
Republiken Jämtlands president ber om ursäkt:
”KAOS I STOCKHOLMSTRAFIKEN PÅ GRUND AV PRESIDENTBESÖK.
Republiken Jämtlands president Ewert Ljusberg ber om ursäkt för att han ställer till det.
– Det var inte min mening att det skulle bli så här krångligt bara för att jag ska hälsa på några vänner och inta en middag på Den Gyldene Freden. Men jag förstår om Storsvenskarna är måna om att inget toka händer när de har en statsman på besök. De skulle inte se bra ut, säger Ewert.”
Källa: Storsjöyran, citerad av tre av varandra oberoende ansiktsboksvänner.
Haha, klassiskt 🙂
Nämen nu kan jag ju inte skriva något sammanhängande — Ninjas alldeles strålande dikt, Christers tiden-går-länk (varför, VARFÖR gör vi aldrig så, det är ju en fantastisk idé!), och Brids Jamtland-variant gör att jag bara beundrar och fnissar alldeles osorterat.
Om jag hade något att säga så har jag glömt det.
Eller — jo, det vore ju roligt om Lotten talade om när hon kom fram (en sån där mammig kommentar som man inte måste vara mamma för att råka slänga ur sig — ni vet, ”ring när du är där!”). Men det vet hon ju att vi allesammans vill veta.
Har jag skrivit en dikt?
Undrar så hur det gick till…
Och förexten, jag har kört runterikring i två nätter för att komma runterikring alla avspärrningarna.
Men jag har lovat, heligt och dyrt, att inte tuta i närheten av Grand Hotel, så att präxidenten väcks mitt i natten. Men visst vore det väl ball om han vore sömnlös och tog en tur i min buss? Eftersom han inte har något Accesskort, får han väl åka gratis han med. Bara han gör som alla andra och ber snällt.
Återkommer med rapport.
Ninja, jag vet ju inte om det var inspiration eller transpiration eller bara ett vulkaniskt utbrott utur det undermedvetna, men poesi var det, och bra poesi!
Fast egentligen kom jag hit igen av en fjompig anledning, nämligen den att jag nästan skrattar ihjäl mig åt att Egyptens förste kung hette Aha. Är detta ens möjligt? De påstår så. ”Aha, jag kan bestämma över andra!”
Den som kör en äldre bil utan elektronisk tändning, kan pröva att med gaspedalen lagom nere kvickt slå av och på tändningen under gång. Då uppstår nämligen s.k ’förgasarsmällar’, som säkert inte är nyttiga för motorn. Eller för de vakter utanför Vita Huset som vi lattjade med i början på 70-talet.
Vilket av fordonen som färdades utanför 1600 Pennsylvania Avenue som jäklades med dem då, gick uppenbarligen inte att fastslå efter som vi gick fria. Men ingen av oss skulle töras göra det i dag. Helikopetrar och The Beast blir förmodligen bara förnamnet, som det heter.
Aha? Vad hände med Narmer?
Jädrar anåda, jag har aldrig skrivit poesi förr, vad jag vet!
Tror på vulkaniskt utbrott, men frågan är från vems undermedvetna?
Barack, vet du något om det här?
Just nu skramlar väl Lotten som bäst på en tunnelbana mot Alexandersplatz.
Underbar pulpet. Skulle vara perfekt. Ställer mig i kö.
Obama vi minns.
O, bara vi hade flera kvinns.
Fölsedagskalaset låter alldeles underbart trevligt.
Stora delar av de som skulle varit i huset idag (det i puts i Uppsala som jag frekventerar) var inte där ety de pendlar från den större staden söderut. Men några djärva studenter kom i alla fall.
Jag vill också se fler pennvässarinlägg. Den där svarven såg avancerad ut.
Men jag tror man går ganska tomhänt om man får för sig att råna en bank. Där har de ju inga pengar längre.
Det är nog automaterna man ska ge sig på i så fall. Fast de kladdar ju ner sedlarna.
Nä, det är nog elektroniska siffror man ska sikta in sig på i så fall. Och därmed inte sagt att jag uppmanar till vare sig rån eller andra brott. Jag bara funderar lite stillsamt om hur trender verkar komma och gå även i rånarbranschen.
Och de där nu-och-då-bilderna …
Cecilia –> Vad tycker du om den här?
I stället för intressanta barndomsbilder kan vi återskapa intressanta båsträffsbilder.
På nästa båsträff.
Framme! Eller, jag kom förstås fram sent igår, men inte förrän nu började ”wi-fi in hotels all areas” funka.
Måste skapa ett nytt inlägg men först: NINJA-MALIN Är JU EN DJUPINGPOET!
(Vid niosnåret beger jag mig mot Alexandersplatz, Dieva.)
Jag håller med om Ninja-Malin. Och skymtar jag inte där en mjuk, romantisk sida hos denna tuffing? 🙂 (Skymtar, förresten…)
Men frukosten, Lotten! Du måste berätta var du bor och hur frukosten är!
Tyskarna är strängt taget lite snåla med foge-s i namnen på sina platzer.
Nu! Frukostrapport!
Den av bokstäver och typografi intresserade torde förresten särskilt lägga märke till tz-ligaturerna framför allt på de berlinska gatskyltar som slutar på Platz/-platz. tz-ligaturen, med ett 3-format z, har sitt ursprung i fraktur, men den används alltså också i den ultramoderna (på 30-talet) grotesken på skyltarna med gatunamn i Berlin.
På skyltarna kan man också notera en ß-ligatur vars andra element är samma 3-formade z.
Tyska Wikipedia om tz-ligaturer.
Och, lycka, varje entusiast kan numera köpa de olika berlinska bokstavsformerna (en för öst, två för väst) som datortypsnitt!
Ursäkta, två snitt från öst (femtital) och ett från väst (trettital) var det!
Så det är DÄRFÖR jag skriver z på det där viset. Jag som trodde det bara var rent snobberi.
Det där klimatskyddet låter intressant (i ett tidigare liv måste jag ha varit arkivarie och kunnat rabbla arkiveringssätt och sorteringsmetoder som ett rinnande vatten). Vad är det man kontrollerar? Fuktnivåer och lufttryck? Ljus?
Jag läste ditt inlägg från Berlin och missade nästan rapporten från ordboksarbetets intressanta värld. Nu ser jag fram emot din fortsatta berättelse om SAOL och SAOB. Båda har hjälpt mig miljoner gånger i mitt studie- och yrkesliv. Pulpeten!! Den vill jag ha!!
Å! Också en pennvässare alltså?
[…] SAOB – Svenska Akademiens ordbok, som sedan 1893 utkommer i begränsade bokstavsintervall och som just nu är på bokstaven V […]