När jag ska välja ut vilka kommentatorer som ska nämnas här i inledningen, markerar jag kommentarerna i mejlen så att jag lätt och tydligt kan klippa och klistra och bygga facitpysslet. Problemet är bara att jag just nu sitter och tittar på 31 markerade kommentarer som är antingen rim, extra smarta eller bara fantastiskt roliga.
När Smultronblomman 09:43 tackade sin syster för det rätta svaret, missade jag faktiskt att hon skrev ”Jag kan komma som gäst i verkligheten för att sedan säga hej då.” Därefter kom syster Wickmanskan med ”Sucka, allt är mitt, och allt skall tagas från mig” medan Miss Gillette var diskretare än diskret: ”Kvistigt det här, man får väl vila på sina lagrar, as per usual.”
Pär Lagerkvist (1891–1974) föddes faktiskt som Per Lagerqvist, men jag har inte lyckats hitta orsaken till han bytte till mer logisk stavning 1908. Kanske var det bara just logiken han ville åt – i sina tidiga verk stavade han alla ä-ljud med ä och alla j-ljud med j. Tillägg: Den blyga påpekar helt korrekt att detta ju var i stavningsreformens dagar (1906). (Jag föddes för övrigt som Charlotte Stenson men heter nu Lotten Bergman och det har banne mig inte hjälpt mig i min karriär ett endaste dugg.)
Familjen Lagerqvist 1895. Från vänster: Elin 13 år, Hilma 11 år, Gunnar 9 år, pappa Anders 42 år, Annie 18 år, Per 4 år, Klara (Clara) 7 år, Stina (Ida) 15 år och mamma Hanna 41 år. (Ur Nordisk filateli, 2006.)
Lille Pär (då Per) hade sju äldre syskon, vilket man måste påpeka samtidigt som man oooar och ahar över det faktum att hela familjen fick plats i två rum och kök ovanpå en järnvägsstationsrestaurang. Eftersom han hade läshuvud, fick han ta studenten, och som 25-åring debuterade han med lyriksamlingen ”Ångest”, vilket ju måste vara den bästa titeln någonsin. Hur han sedan fick Nobelpriset som en av Akademiens ledamöter 1951 vet jag inte, det är ju alldeles särdeles skickligt.
Här ser vi Pär Lagerkvist någonstans i Sydeuropa på 1920-talet. Tänk ändå att få höra Pärs son Bengt filosofera över bilden. (Ur Nordisk filateli, 2006)
Pär Lagerkvist reste och reste i hela Europa redan från unga år, men ändå var det Småland han beskrev när han skulle skriva om naturen och ändå var det mest familj och nära vänner hemma i Gamla domprostgården i Växjö som han använde som förlagor till figurerna i böckerna. Och som han gjorde det.
Jag är mycket förtjust i Pär Lagerkvist, och allra mest i dikten som jag lät en modebloggar-typ förvanska. Eftersom jag precis som Cecilia N:s dotter inte läser sådana texter till vardags, har jag fått gå på studiebesök här och där och känner allt mer att någon måste skriva en avhandling om modebloggarspråket. Det är omväxlande barnsligt, gammaldags, högtravande och konstigt. Några exempel:
Sedan blev det en svängom på stan.
Simma lugnt.
Där bakom finner vi ett …
Idag så köpte jag tunikan jag gått och trånat efter länge
Det kommer bli alla tiders!
Så här trodde jag att det skulle se ut överallt:
”Hade lite svårt att få på mig mina jeans, haha. Jag tvättade dom på 60 grader, sen torktumlade jag dom. De är en storlek 25..ni kan ju tänka er hur det gick att få på sig dom efter det..”
Nåväl. Här kommer hela dikten till allas glädje:
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra –
ensam, utan spår.
Uppdatering: Jag har hittat en enminutare där Pär läser dikten själv.
”Tjärleken” säger han.
Vredens barn skrev: ”Det finaste med julkalendern nuförtiden är ju alla rättgissare som anstränger sig nästan lika mycket som Lotten för att lägga ut ledtrådar och hinta svaret utan att skriva ut det. Fantastiskt! På den gamla goda tiden (läs: 2005) studsade vi minsann in och brölade ut rätt svar med tillhörande triumfvrål när polletten trillade ner.”
Jag håller med!
Nu ska vi dra en vinnare. Jag rör om, drar upp en liten skrynklig en som det står … ZKOP på! Då ska vi se, vad skrev ZKOP idag? Blädder, blädder. Aha: ”Jag är den som alltid hoppat över att läsa Lotten i december.”
Nu ska jag försöka lägga ut Lucka 8 inom en timme!
Visst är det vansinnigt irriterande med folk som skriker Först! i den första kommentaren?
Grattis ZKOP!
Men hur vet man att Lotten vet att man vet när man gör sitt bästa för att bara lite fint hinta om att man varit duktig idag.
Jag är förstås allvetande.
Fantastisk omskrivning.
Ja, att göra Pär till modebloggare var verkligen fyndigt.
Här är orsaken till att Per bytte till Pär
Det märks tydligt i min mormors fars almanacksanteckningar hur han mellan 1906 och 1908 övergår till att skriva sin dotter Jenny som JÄNNY.
Min hemstad Helsingborg blev Hälsingborg och var det på 40-talet när jag lärde mig läsa och skriva.
Sedan med internet fattades beslut i kommunfullmäktige att gå tillbaka till Helsingborg…
Endast smålänningar kan se så där potatisaktiga ut.
”Kanske var det bara just logiken han ville åt – i sina tidiga verk stavades alla ä-ljud med ä och alla j-ljud med j.”
Hur är det med korrekturläsningen? Borde det inte stå ”(…) i sina tidiga verk stavade han alla ä-ljud (…)”
(Lyckas man inte klämma ur sig någon gissning kan man ju alltid hitta misstänkta knasigheter i facit. :-/ )
Åh vilken bra kalender det var!
Helt korrekt, Båthuspernilla. Det värsta är att det finns flera korrfel och ett helt försvunnet stycke … och jag kommer inte åt att korrigera!
Fan ska vara redaktör.
Men nu har jag korrigerat — och stoppat in en filmsnutt som inte ville fastna inatt.
Snyggt jobbat Lotten, och tack igen till rakbladskvinnan (finurligheterna från Smultronblomman och Wickmanskan var alltför finurliga för att jag skulle förstå dem). Och grattis till ZKOP förstås!
Om jag själv ska filosofera över det första fotografier (jag råkar också heta Bengt) så kan jag inte låta bli att notera att pappa Anders här är två år yngre än jag är idag. Och att mamma Hanna är fyra år yngre än dagens Lotten. Vi får nog jobba på våra mustascher och hårknutar. Men vad är det Anders har under hakan? Det är ingen slips och knappast heller någon fluga. Hade karln kravatt?
Jag håller med, hakke, vi ser ut som fräscha nyponmöss (jag skrev möss istället för rosor av misstag, men det ser väl fint ut?) jämfört med Pärs föräldrar i samma ålder.
Men: vad haaaaaar han i kragen?
Men men men det är en sak jag inte kan fatta, ursäkta senheten här men somliga måste JOBBA och kan inte bara roa sig som somliga andra.
Hur kunde Smultronblomman tacka sin syster för svaret, när syster inte hade kommenterat ännu? Är det nåt magiskt?
Jag undrar som Tossanskan ovan, letade förgäves efter kommentar och ledtråd som tackades för… men antog sen att de, eftersom de tydligen är systrar, även har kontakt utanför julkalendern, hur underligt det än må verka.
Till den blyga har jag en invändning, inte stavades Helsingborg med ä ända fram till internets intåg? Stavningen av Helsingborg läste jag ju om senast idag på jobbet faktiskt, ska kolla upp det och återkomma…
Eh, just ja, jag skulle återkomma med stavningen: Wikipedia *host* säger: ”Mellan 1912 och 1971 stavades ortnamnet Hälsingborg.” Nåväl.
Haha, nej syster Smultronblomman skickade ett msn, med sina gissnigar och frågan vem tror du att det är. Jag min dumming svarar lite snabbt att det börjar med ”Det är vackrast.. och sen lite annat mummel. Hade inte hunnit läsa själv. Sedan ser jag att hon varit snabb som attan och redan postat. Fortsättningsvis ser jag till att posta själv innan jag talar om för henne…
Det är inte mer än 12-15 år sedan som det fortfarande stod på vägskyltarna i Hägersten att E4 söderut gick till Hälsingborg. Antingen har Wikipedia fel (*host*) eller så var Vägverket ouppmärksamma i sisådär 20-25 år.