Hoppa till innehåll

Högskoleprovet idag

Nejnej, jag ska inte göra det. Det närmaste jag har kommit Högskoleprovet är denna text, som tydligen används i undervisningen på skolor runtom i landet. Men nej, jag har aldrig gjort Högskoleprovet och kommer förmodligen aldrig att göra det heller.

Men … liiiite sugen är jag allt. Att få ett mått på allmänbildningen är ju inte fy skam. Förmodligen tycker jag detta för att jag inbillar mig att jag hade klarat provet galant med stjärnor i kanterna och för att jag äntligen skulle få anledning att besöka den där inramningsaffären med den himla stilige rammakaren. Jag kikar runt på internet och läser gamla prov …

Vid kast med häftstift kan stiftet hamna med spetsen upp eller ner. Om man kastar två likadana häftstift vilken är då sannolikheten för att båda ska hamna med spetsen upp?
a) Sannolikheten för att ett stift ska hamna med spetsen ner är 0,40.
b) Sannolikheten för att ett stift ska hamna med spetsen ner och det andra med spetsen upp är 0,48.

Kast med häftstift? Nu kommer vi till mitt största problem med essäfrågor: jag hakar upp mig på oväsentligheter. Istället för att konstatera att jag ju behöver känna till häftstiftets tyngdpunkt för att svara på frågan, börjar jag fundera på vad det är för mystiskt folk som kastar häftstift på detta vis. Och så kommer jag att tänka på en film med Alice Babs, där någon lade häftstift på någons stol … och så är provtiden slut …

Det finns ett delprov som innehåller relativt långa texter. Man ska läsa och sedan svara på komplicerade frågor. Texterna har följande överskrift:

Kvinnor och Omsorg
Grundvattnets Kemi
Egensinniga Arbetare

Well. Är detta en slamkrypande luring till retorisk kuggfråga? Hur kan de begära att jag ska tänka på kvinnor, kemi och arbetare när rubrikerna är skrivna med alldeles på tok för många versaler? Hallå, vi skriver inte substantiv med stor bokstav för vi är inte tyskar och det är bara på engelska som man drösslar versaler omkring sig som vore de något som växer på trän och dessu…

Ni ser? Provtiden tog slut igen.

Glukos är en viktig beståndsdel i blodet. Hur stor andel av blodets vikt hos en normalperson utgörs av glukos?
a) En normalperson väger 75 kg.
b) Det finns 750 mg glukos per kilogram blod hos en normalperson.

Humdidum, suga på pennan, trallala. Jag väger alltså mindre än en normalperson. Är det en finne jag har i nacken? Hur hittar man då en normalperson bland alla galningar i denna värld? ”Sökes: en normalperson utan tungt vägande abnormiteter.” Den där, där borta i hörnet, han väger nog mer än en nor… oj, är provtiden slut?

En annan sak som oroar mig är att alla resultat tydligen är officiella handlingar. Vem som helst kan begära fram mitt resultat, men eftersom jag bara har suttit och drömt mig bort och inte hunnit svara på mer än tre-fyra frågor, får jag stå med skammen med ett resultat som … förresten förstår jag inte resultatsiffran heller. Den sägs vara normerad, men jag fattar ändå inte hur så många frågor kan ge endast två poäng och jag tänker inte svara på dem om jag inte belönas med minst 200 sådeså.

Slutligen slänger jag ett öga på orddelen, där jag är bombsäker på alla ord tills jag läser alternativen. Triptyk, dikotomi, knappolo… åh! Ett favoritord! Knappologi! Visst är detta ett användbart ord? (Källa: NE.)

knappologi, meningslös och pedantisk systematik. Termen härrör från Strindbergs novell “De lycksaliges ö” (i “Svenska öden och äventyr”), där det berättas om en man som upprättar en systematik över knappar och blir professor i knappologi; satiren är riktad mot Oscar Montelius och den typologiska metoden inom arkeologin.

Berätta nu för en Högskoleprovsoskuld hur det är att göra det!

Share
Publicerat iBloggen

29 kommentarer

  1. Helena 3

    Iiiiih! Den djefla mannen och hans fru figurerar i nya numret av Föräldrar & Barn!

    (Förlåt mig. Detta var helt “off topic” som det heter.)

  2. Otroligt underhållande… t o m 16-åringen här hemma skrattade när hon fick höra det du skrivit – provsituationen kan ju alla känna igen sig i! 🙂

  3. Petra

    Jag har bara gjort det en enda gång och eftersom min begåvning är så splittrad så var det också en tudelad upplevelse. ORD-delen svischade jag förbi på några minuter. Fick sen sitta och rulla tummarna. Under NOG-delen satt jag och kände mig som den mest korkade människa i hela världshistorien. DTK var lite enklare. Kartor och diagram fattar man ju! Båda läsförståelserna var rätt enkla men lite stressiga. Pust!

    Fick ett resultat en liten bit över medel men inget toppresultat. Är nöjd.

  4. Petra

    PS: jag har dock aldrig haft någon praktiskt nytta av att jag har gjort det. Därför har jag aldrig brytt mig om att göra om det igen.

  5. Jag har aldrig gjort provet det där hemska provet. Jag vågar inte. Risken finns ju att jag får bevis på att jag är korkad!

  6. Ni ser ju, jag får ticks bara jag tänker på det och börjar skriva “provet” helt okontrollerat.

  7. Mia

    jag har aldrig gjort provet, dels för att jag inte vill ha konkreta bevis på min (icke befintliga) begåvning och dels för att jag snart är färdig med högskolan. dock var jag nere på skolan idag och såg alla nervösa människor som skulle skriva, det var ganska kul och nej…jag är inte skadeglad inte höh.

  8. Högskoleprovet har väl inte så mycket med allmänbildning att göra. Visst, ordkunskap är väl allmänbildning, men läsförståelse och logiskt tänkande? Nja… Men vad vet jag?

    Jag har skrivit högskoleprovet en gång. Jag hade tre fel på ordkunskapen (i mitt försvar måste jag få säga att det var specifik terminologi, hemmahörande inom teknik och medicin, som fick mig på fall), och ungefär hälften fel på diagramdelen. Det var riktigt snyggt gissat! Jag försökte räkna i början, men när jag på de tre första uppgifterna kom fram till ett svar som var ljusår från de givna alternativen gav jag upp, och försökte istället bara avgöra vad som lät rimligt och troligt.

  9. Anonymous

    Jag har gjort det tre gånger, och tycker faktiskt att det är ganska kul. Jag gillar när någon ger mig uppgifter som jag helt kan koncentrera mig på, och som jag behärskar ganska väl (för jo, det har gått bra alla gångerna och bättre för var gång). Det svåra är att inte fastna på en uppgift (eller som Lotten i grubblerier) så att tiden försvinner. Och för mig som skolkade bort gymnasiet har provet varit appselut nödvändigt för mina 235 (herreje) högskolepoäng.
    /Helena

  10. Det är ren och skär ångest att sitta och göra högskoleprovet. Gör det aldrig! Jag däckade i soffan efter att jag hade gjort provet, och lyckades inte ta mig därifrån på många timmar.

  11. Jag har gjort provet en gång, för cirka tio år sedan. Jag fick inget anmärkningsvärt resultat att memorera. Dock gjorde min lillasyster provet samtidigt — och jag fick högre poäng än henne.
    Och det är väl det som är värt att minnas.

  12. Jag är för feg att göra provet. Dålig tävlingsnerver och inte så värst allmänbildad är jag heller. Men jag har min kunskapskälla, här och i kommentarerna lär jag mig massor onödiga och nyttiga kunskaper!

  13. Pernilla

    Jag gjorde högskoleprovet för sisådär 13-14 år sen, medan jag fortfarande gick i gymnasiet. Det var skitkul!

    Efteråt pratade jag med några av de andra och vi kunde konstatera att den som har vana vid att utsättas för skriftliga prov har ett försprång. Det finns något slags kod som man med vana och erfarenhet lär sig och som är en hjälp i de fall man är osäker på vilket alternativ som är rätt svar.

    Tipset till den som planerar att skriva högskoleprovet i framtiden är alltså att det stämmer att det lönar sig att öva på tidigare prov. (Ett tips som gäller andra skriftliga prov och tentor också såklart.)

  14. Jag har ett lyxproblem där: frun retar mig för att jag bara skrev 1,9…

    Skurk!

  15. Emi

    Jag har aldrig behövt göra provet på riktigt, eftersom jag var en sån där “mespropp” (tror jag Lotten kallade det). Jag kom inte ens på tanken att skolka eller att låta bli att plugga till prov på högstadiet och gymnasiet och fick betyg som räcker för att komma in på utbildningar med 14 i medel (utnyttja dina betyg, mänska!). Gjorde däremot ett sånt där testprov hemma vid köksbordet en gång, utan provvakt. Men med mandariner.

    Brukar WV vara åtta bokstäver? fhvxzwbu – som ett litet högskoleprov i sig.

  16. Hur kan man ha 14 i medel?

    Jag växte upp under 1-5-skalans tid…

    Använder man medel nuförtiden? Jag fattar det som att man samlar ihop en massa poäng som man får om man översätter G, VG och MVG till siffror.
    Så gör man ju när man söker till gymnasiet. Är det annorlunda när man ska vidare?

  17. När jag tog studenten räknade man ut medelvärde. G=10, VG=15, MVG=20. Ett betyg i varje kurs gjorde att jag hade tre betyg i engelska, två i franska och så vidare…

  18. Emi

    Cecilia n – precis som Aequinoxia säger går det till så här: Man tar antalet timmar respektive kurs består av och multiplicerar med en siffra som motsvarar betyget på kursen (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). T ex 100 timmar*15 p=> 150 meritpoäng, om man fick VG. När man har gjort så med alla kurser och adderat ihop de meritpoäng man har man skrapat ihop räknar man ut sin medelpoäng (alltså meritpoäng dividerat med antalet timmar), som är det man konkurrerar med i urvalet till högskolan. Enkelt va? 😉 Tänker inte ens gå in på hur man kan trixa med idrottskurserna för att höja betyget…

  19. Man kan trixa med annat också. Min bästis började läsa ekonomi som “eget val” eller vad nu den kursen hette. Efter en termin (och ett betyg)bestämde hon sig för att läsa spanska med mig istället. På våren i trean insåg hon att ekonomibetyget skulle dra ner hennes medelbetyg, och lyckades på något vis få c-kursen i engelska som hon läst som utökad studiekurs att räknas som eget val, och ekonomin som utökad studiekurs. Då var det frivilligt att räkna med den. Hon strök den, och hon strök idrotten, och tog studenten med 20,00 i snitt.

  20. Anonymous

    “Istället för att konstatera att jag ju behöver känna till häftstiftets tyngdpunkt för att svara på frågan”

    Meh! Det behöver du inte alls det!

    0,48/0,4 = 0,6
    0,6*0,6 = 0,36
    Svaret är alltså 0,36.
    Sannolikheten att båda skall hamna med stiftet ner är 0,4*0,4=0,16.
    Vi kan verifiera beräkningen med att summera sannolikheten för dom olika utfallen, det skall bli 1,0.

    0,16 + 0,48 + 0,36 = 1,0.

    Ja, det gick ju bra. 🙂

    ‘r 0, 0,16

  21. Med risk för att åka på moppe bekänner jag härmed att jag skrev högskoleprovet första och enda gången när jag gick i tvåan på gymnasiet. Jag ville se om det var svårt, vilket det väl inte riktigt var, men sjukt stressande med de stränga stränga vakterna och de stränga stränga reglerna och de stränga stränga tiderna och de små rutorna som fyllas i på pricken rätt.

    Några veckor senare fick jag ett papper med 2.0 hem på posten och blev ökänd på hela skolan. Det resultatet slutade gälla häromåret och inte fan vågar jag skriva om det, jag kan mycket väl göra sämre ifrån mig!

  22. Men oooo du anonyme, inte får du vara anonym om du skriver så matematiskt imponerande!

    (Nu måste jag sätta mig och LÄSA utredningen, det där måste jag ju förstå.)

    När vi gick i skolan kunde man trixa och välja “allmän” kurs som var enklare än “särskild” för att höja betyget. Och gympan fick man nog välja bort om man ville (men det ville “man” inte).

    Hur länge är ett högskoleprov giltigt?

  23. Här kommer en kluris till anonymous (som verkar vara duktig på det här):

    1. Du har tre lådor framför dig — en innehåller guld, två innehåller gröt.

    2, Du pekar på en låda (utan att öppna den).

    3. Lådmästaren öppnar en av de två lådorna du *inte* valt och visar att den innehåller gröt.

    3. Han frågar därefter om du vill byta låda. Vad gör du?

  24. carlh

    Svårt att koncentrera sig på gåtlösandet när det talas om gröt. Jag tar en god gröt före guld any hungry day. Dessutom; vill man inte bara kasta sig över lådorna och skaka dem? Ett solitt plonkljud lär ju knappast vara gröt likväl som att kloff-kloff inte hör guldet till. Lådmästaren sen – vilket märkligt yrke! Avundsvärt. Tänk en sådan angenäm tillvaro bland guld och gröt, då och då med triumf på hand öppnandes lådor åt nervösa högskoleprovdeltagare.

    Fem år är giltigheten. I alla fall om man tänker använda det för att släppas in på universitetet. En tvåkommanollare räcker dock livet ut i många andra sammanhang.

  25. Vad lustigt att det är så många Helena här plötsligt. Vad är sannolikheten för det egentligen?

  26. Sitter och kollar igenom rubrikerna på den inkommande e-post som markerats som trolig skräppost på jobbet:
    o mitigate gospel music
    o individual idiomatic
    o Re: Antivert . About law

    …och tackar min lyckliga stjärna att jag inte behöver skriva ORD-provet på engelska.

    Jag hör till dem som ägnade gymnasietiden åt måttligt pluggande blandat med elevrådsaktiviteter, körsjungande och flipperspelande. Var därför tvungen att skriva högskoleprovet för att komma in på en av de åtråvärda NT Svux-platserna i slutet av 90-talet. Ett fel vardera på de två läsförståelserna och två urbota dumma slarvfel på DTK. Men jag var stolt som en tupp över att ha alla rätt på ORD.

    Det verkar som om provskrivande i allmänhet appellerar till mina tävlingsinstinkter (kan man appellera till en instinkt?) och högskoleprovet var inget undantag. Jag trivs med pressen och höjer mig ett snäpp. Om jag var en hund skulle jag förmodligen vara en stjärna på alla utställningar.

    Lotten, jag fick en idé. Om du någon gång ska skriva högskoleprovet, låtsas att det är en basketmatch. Jag menar, tänk dig en baskettjej som låter tankarna vandra iväg under pågående match. “Men gud, hennes skosnören matchar ju inte alls hårbandet. Jösses vad det guppar, kan hon inte skaffa en riktig sport-bh så man slipper bli sjösjuk. Oj vilken snygging det sitter där, undrar om han såg min snurrfint?” Hon skulle inte ens få 2,0 poäng, snarare bli utfoulad i ren förvirring.

  27. Tummen på spiken, hakke: gissa varför jag ALLTID blir utfoulad?

    – Humdidum. Kolla där kommer en motståndare. Vilken sammanbiten min. Vem var det nu jag skulle hålla? Hjälp, hon är på väg mot mig! Det är lugnt! Klatjofs, stoppar jag henne! Vaddå? Foul? Jag var inte ens i närheten!

    Eller som WV säger just nu: aufeh!

  28. Översättarhelena: Och Petror! Här vimlar tre olika!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.