Igår eftermiddag gick jag medelst hoppsasteg till mitt radiojobb som Vi i femman-domare. Det är ett roligt jobb, det är ett enkelt jobb (hur enkelt beskrev jag hääär) och det är ett jobb där jag får använda min konstiga allmänbildning med avgrundsdjupa hål och onödiga toppar.
Klockan 14:00 varje tävlingsdag får jag frågorna. De är såpass hemliga att jag inte får läsa dem på bussen på väg till Sveriges Radio och jag får verkligen inte sitta och nynna på Ted Gärdestads ”Satellit” om de tävlande just den dagen ska kunna svara på hur ”satellit” stavas.
Men igår blev det lite tokigt. Jag skulle vara på ett visst ställe kl 14 och göra en viss grej som skulle pågå till 14:15 och så skulle jag bara åka hem och klä på mig representativa kläder, tvätta håret, läsa igenom frågorna, kolla runt lite, fokusera, sätta mascara på de blonda ögonbrynen (okej, så ska man inte göra säger alla som vet bättre), äta mellis och ge mig iväg.
Fast det som skulle vara avklarat kl 14:15 var inte färdigt förrän 15:30 (helt utan min förskyllan, måste här tilläggas – med tanke på det som komma skall), varför jag bara hann ta på mig kläder och inte äta, inte läsa och inte måla ett enda kroppshår.
Uppladdningen var som ni förstår heller inte ett dugg nödvändig – eftersom jag ju hade konstaterat att jobbet som Vi i femman-domare är så eeeeenkelt. Se här bara hur programledaren Jonas Carnesten efter 23 sekunder konstaterar att ”det kommer att gå bra” när jag filmar oss i sändning:
Enkelt? Pah.
Tävlingen satte igång och allt gick bra till vi kom till ett moment som heter ja- & nejfrågor, som lät så här (bara de 15 första frågorna nu):
- 1. Driver Lasse-Maja en advokatbyrå?
- 2 Är Muhammed en gud?
- 3. Är plast ett grundämne?
- 4. Är house en musikstil?
- 5. Finns det sju världsdelar?
- 6. Jobbar justitieministern med lagfrågor?
- 7. Kommer den regerande världsmästaren i 100 meter löpning från Jamaica?
- 8. Handlar Twilight-filmerna om utomjordningar?
- 9. Ligger landet Somalia i Sydamerika?
- 10. Rider man barbacka utan sadel?
- 11. Är katten ett rovdjur?
- 12. Kom bronsåldern före stenåldern?
- 13. Är en lungsäck en väska?
- 14. Var Picasso en uppfinnare?
- 15. Är 50 procent av 500 lika med 250?
Barnen svarar ja eller nej och ibland nja och ibland njaej och då inväntar vi ett klart svar. På fråga 15 här ovan svarade ena laget klart och tydligt NEJ.
Men jag gav dem ett poäng. Utan att reflektera. Jag var övertygad om att jag hörde ett JA när de i verkligheten (vi har lyssnat på inspelningen) sade NEJ. Klart och tydligt, inget mummel, ett klart NEJ, vilket ju är fel. Mitt undermedvetna jag hade förmodligen bestämt mig för att de skulle svara JA.
Självklart är 50 % av 500 prick 250 även när det knasigt nog skrivs ”procent” och självklart skulle laget inte haft poäng. Men jag gjorde fel. Feeeel! Se, så här såg mitt protokoll ut:
Producenten förde poängprotokoll samtidigt som jag (som ju är den allsmäktiga domaren), och hade prickat för att laget inte skulle ha poäng. Å ja ba:
– Va? Va? Men va? Vaddå? Huh? Jag? Vem? Fel? Va?
Producenten trodde tyvärr mer på mig än på sig och bannar sig själv till döddagar, misstänker jag.
När tävlingen var ”avgjord” (eh), vann laget som hade svarat fel på fråga 15 med ett poäng, vilket ju inte var rätt eftersom resultatet egentligen var oavgjort. Och det är i detta läge man gömmer ansiktet och läser en dikt.
Rynka pannan, läs med domedagsröst och frottera er nu i mina (banala) känslor kontra Lagerkvists.
Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar,
jag river mina uppåtsträckta händer
till blods mot molnens frusna trasor.Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,
mina händer river jag såriga, ömma
mot berg och mörknad skog,
mot himlens svarta järn
och mot den kalla jorden!Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Såja. Badda min panna. Vagga mig i din famn som nublirdetreklamfilm-gubbarna på bio och skänk mig ännu en skänk och hela den sargade strupens sår med riktigt god whisky som vore du Pär Lagerkvist.
—– Ångerpaus ——
Efter sändningen sprang vi som hade arbetat med sändningen till en dator och letade fram rätt radiominut för att lyssna på hur laget som svarade fel hade svarat fel och inte rätt. Jag svor, jag bannade mig själv, jag erbjöd mitt huvud på en stupstock medan resten av radiopersonalen satte igång att ringa.
- Übertjifen för Vi i femman sa: Tävlingsmomentet måste gå om. Trösta domaren med att detta har hänt förr. Mången gång.
- Klassföreståndaren för det vinnande laget sa: Nämen åh. Ack. Nej. Åh.
- Klassföreståndaren för det förlorande laget sa: Abonnenten går för närvarande inte att nås.
- Teknikern som måste åka till Nyköping imorrn och inte får ledigt imorrn som planerat sa: Fan.
- Morgonprogramledaren som får ändra sina planer och åka till Nyköping imorrn sa: Å fan.
- Den tänkta inhopparen för morgonprogramledaren sa: Nä det går inte alls.
- Inhoppande vikarien för morgonprogramledaren, tillika programchefen sa: Jahaja, då måste jag gå upp klockan 04 imorrn.
- Klassföreståndaren för det förlorande laget sa: Abonnenten går för närvarande inte att nås.
- Webbredaktören som precis hade skickat ut en pressrelease om kvällens (felaktiga) resultat sa: Fan.
- Nyhetschefen som skulle jobba kväll med nyheter, fick istället leta telefonnummer till alla som skulle raggas för extrajobb.
- Klassföreståndaren för det förlorande laget sa: Abonnenten går för närvarande inte att nås.
- Domaren begravde sina händer i ansiktet och citerade Pär Lagerkvist.
The action såg ut så här:
—– Whiskypaus ——
Jag lägger mig platt, blottar strupen, ställer in och skjuter upp de jobb jag skulle ha genomfört imorrn och åker med radiopersonalen till Nyköping för att samla ihop två skolklasser och deras arga föräldrar. Klädd i säck och aska ska jag försöka ge rätt poäng till rätt lag. Måtte det gå väl.
Nu är frågan: skulle vi ha låtsats som ingenting och inväntat eventuella kontrollräknare eller gjorde vi rätt som omedelbart erkände vårt fel? Jag väljer att svara själv – vi gjorde rätt.
Men jag är i alla fall inte ensam:
Zick zack med lottodragning 1988.
Och så har vi ju han som körde in i Essingeleden med Lodbrok 2005.
Vad du läser snabbt, Niklas! Och tack-tack, jag är alltså inte ensam.
Eller den där vagnvändaren i Oxelösund. När invigningsfolket menade att teknikerna var ena jävla tråkmånsar som inte ville ha det flaggprydda loket längst fram i invigningståget och gjorde det på sitt sätt. Kung Gustav VI tryckte på knappen, det flaggprydda loket åkte in i vagnvändaren, vagnvändaren gjorde sitt bästa av den ovana situationen, försökte låsa fast loket med sina gripklor, misslyckades, vände ändå ”vagnen” och tappade loket ner i malmfickan. Det blev en ganska avslagen tillställning. Gustav VI åkte hem fylld av grubbel om det kanske var hans fel ändå. Loket fick dom skära sönder med skärbrännare. Det var enda chansen att få bort det.
Så, i Sörmland kommer det som du nog tycker är en jättekatastrof ganska långt ner på skalan.
För att inte tala om när dom tappade E4-bron i Södertälje – där har jag också en del insidesinformation.
Om dom är taskiga så kan du alltid säga att du varken tappat ett lok i en malmficka eller en bro ner i Södertälje kanal.
Tack för din transparens och väldigt underhållande bloggpost :). Men nu råkar det vara så att Margareta Sandstedt (SD) har räknat på det där. Och rätt svar är inte alls 250 utan fyrtiotusenmiljarder http://www.youtube.com/watch?v=018v5WhDpmk Så tävlingen behöver inte alls gå om…
Eller — nej, jag orkar inte ens leta rätt på den och länka för den är så obehaglig att se — den gången Staffan Schmidt (stavas det så?) intervjuade Ultravox i Måndagsbörsen om hiten Vienna och hade ett direktsänt hjärnsläpp där städer-som-heter-nåt-annat-på-engelska-än-på-vare-sig-originalspråk-eller-svenska blandade ihop sig, så han talade hela tiden om Venice. Till sångarens Midge Ures gränslösa förvirring.
Med andra ord, jag tycker så synd, så synd om dig! Kom bara ihåg att alla klantar sig ibland.
Man ska INTE tycka synd om folk som redan tycker synd om sig. Man ska dunka dom i ryggen och gapflabba och säga ”Fy fan va festligt! Och nu får han gå upp i ottan igen! Och han kommer säkert inte att kunna sova i natt! Kanske måste ta sig en jävel för att kunna sova. Och får blåsa när han kör till jobbet. Fy fan va festligt!”
Kan Scandic rekommendera klena damer att äta liten frukost medan dom uppmanar grova karlar att äta ordentligt så kan jag väl också vara icke-PK.
Vänta, vad, Scandic — är det något jag har missat?
Kolla Aftonbladet. Otroligt klantigt.
Eller den där kungen som var i Örebro när han åkte till Arboga. Lotten, du har inte funderat på att byta karriär, strunta i att vara domare och bli kung istället? Jag skulle rösta på dig direkt! Dessutom skulle du säkert få bli sommarpratare vilket år som helst.
Scandics idé: http://www.aftonbladet.se/wendela/article16162004.ab
Jag undrar ändå över fråga 13, finns det en väska som kallas lungsäck?
(Fråga 7 kan jag däremot. Regerande världsmästaren på löpning 100 meter är Carmelita Jeter som kommer från USA, hon sprang på 10.90. Veronica Campbell-Brown från Jamaica kom tvåa på 10.97.)
Ja, jag hittade den nyss men det var bra att fler fick se — i huvudet lät det som vore jag en gammal tant talande till ett ovanligt felagerande barn ”Men lilla Scandic …”
Det känns som jag var rätt i tiden när jag skrev till Scandic i dag på morgonen:
Tack för din omtanke, Carina (det hade varit trevligt att kunna svara dig direkt, men eftersom du föredrar att inte kommunicera så tar jag det via tidigare kontakter på Scandic)
Som du nog förstår så lämnar jag Scandic. Skälen är många och framgår till en del av kommunikation med Thomas Fankl, Anna Rönnelöv, recensioner på TripAdvisor och personliga samtal med några hotellchefer.
Ni gör det inte bra. Så enkelt är det. Jag hittar många alternativ till Scandic. Ofta till halva kostnaden. Och mycket ofta med bättre kvalitet, mera omsorg om gästen, färre mekaniska leenden.
Ett slående exempel på hur lite ni faktiskt bryr er är hälsningsfrasen i just detta brev. Där står ”Hej !!FIRST_NAME!!!” ett försök till personligt tilltal där något inte fungerade med kodningen och istället för personligt blev det opersonligt på gränsen till skymfande.
Att det inte går att besvara detta mail är också talande. Toppstyre av organisationen är en sak. Men toppstyre av kunderna är något helt annat. Jag lämnar alltså Scandic och ser fram mot att att botanisera friare bland de övernattningsmöjligheter som lockar i Sverige, Europa och världen i övrigt. Det har jag för övrigt redan gjort i stor utsträckning och det jag funnit är gott.
Jag kommer att ta ut mina frinätter. Men sedan är det slut med Scandic för min del. Tråkigt. Vi har ett gemensamt förflutet sedan 1967 då Karin och jag övernattade första gången på Esso Motor Hotel i Laxå.
Knepet att skicka ut ett Third Floor kort och sedan erbjuda återgång till Top Floor kanske ni tyckte var jättesmart. Som mottagare känns det bara cyniskt och ytterligare ett bevis för att en MBA kanske betyder Master of Bad Administration. Jag avstår alltså från den erbjudna uppgraderingen.
Med bästa hälsningar
Gunnar Englund
PS Scandic Södertälje, Alvik och Borlänge kommer jag att fortsätta att bo på. Det är bra skötta hotell med personal som verkligen försöker.
Från: Scandic Hotels [no-reply@scandichotels.com]
Skickat: den 22 januari 2013 17:00
Till: gunnar@gke.org
Ämne: Vi vill att du ska behålla din medlemsnivå
Hej !!FIRST_NAME!!!
Hoppas att du har fått en bra start på det nya året. Som du kanske redan har märkt har du nedgraderats till 3rd floor, eftersom du inte riktigt nått upp till 45 nätter under de senaste 12 månaderna. Vi vet att du har bott mycket hos oss och är verkligen glada för att du väljer Scandic. Därför erbjuder vi dig uppgradering till Top floor igen! Följ länken nedan och fyll i ditt medlemsnummer och lösenord. Inom några dagar kommer du att uppgraderas till Top floor. Erbjudandet är personligt och gäller till och med 8 februari 2013.
Ha det så bra!
Hälsningar
Carina, Scandic stamgästprogram
Hej FIRST_NAME — äh, jag bara prövar hur personligt det känns. Inte. Och alla de där utropstecknen, ingår de i koden eller står de där när programmet har lyckats plutta in namnet? Jag tror att Carina själv är ett program. Det står ju så (Carina, Scandic stamgästprogram, analogt med — tja — Lotten, redaktör). Och det skulle förklara mycket. Maskinerna styr Scandic.
Ajdå!
Jag min tillbaka när vår lilla skola vann Vi i 5an. Måste ha varit 1983 🙂
Såja Lotten, sluta deppa och lyssna lite på
1812 Overture istället.
Herregud! Jag får ångest av att bara läsa. Till och med Jonas ser ju bekymrad ut på bilden. Men nästa vecka är det glömt… Eller ja, veckan efter det iaf. 🙂
Åhh. Jag förstår din ångest. Men ni gjorde rätt, som gjorde rätt.
Det kommer att gå över. Alla gör fel. En del gör jättestora fel, andra gör mindre fel. Ditt fel hamnar i den senare kategorin.
Jag måste säga att jag gillar @erkstams variant och anammar den härmed: hälften av 500 är inte alls 250!
Vad roligt det skulle vara att här få lista alla sina misstag och faktiskt känna att ”jag är inte ensam”, men jag har verkligen inte tid, så jag nöjer mig med ett misstag på listan. Bara för att det är fredag och det ”känns” mest just på fredagar (misstag tenderar ju att gnaga ibland).
1) När jag var doktorand på universitet i Uppsala stannade jag ibland kvar på fredagar, eftersom utrustningar är lediga och lugnet infinner sig. Jag hade på något vis fått för mej att kompensera detta fredagsomysiga faktum med ett litet kärleksintygande mail till mannen att det skulle bli fredagsmys när jag kom hem. Precis när jag tryckt på send-knappen, ser jag att det står Anders i adressraden! Anders, på fysiken! Som jag gick en kurs för och skulle träffa på måndag igen. Fel man! Inte min man alls!
Hua, detta misstag var jobbigt. På måndagen visade Anders inte en min, tackochlov, men jag undrar vad han tänkte.
Jag hinner en till. För dysdirektikernas skull!
2) Jag skulle skjutsa en kollega från Västeråshållet till Uppsala så hon skulle kunna ta tåget vidare hemåt. Det var gott om tid, eftersom hon hade planerat för att hinna shoppa innan hon åkte hem. I Enköping gick något snett och istället för de fyra milen till Uppsala, blev det sex mil extra via Sala – och ingen tid för shopping.
Just den här vilseåkningen drabbade en kollega, vilse har jag varit många gånger och värre!
PK. Blir inget mys ikväll! Landar inte förrän 21:25
Som sagt, personlig prägel. Och så tråkigt livet skulle vara om allt alltid fungerade som det ska till 100%.
Nu bär det iväg mot Nyköping – och i bakhuvudet ska jag ha Pysselitens Anders’ min när han läste.
Tanke. Ingen kommer att lyssna på den här extra omgången. Kan vara bra att ha med sig.
Helt rätt att omgående göra en pudel. Eller?
Sandstedts räkneövning (med fusklapp!) var ju vansinnigt kul!
Ja, alldeles obegripligt att man kan få fyra hundra tusen euro till fyrtio tusen miljarder kronor. Sandstedts verklighetsuppfattning är nog skev i en hel del avseenden.
Det påminner om Lindströms debut som domare i På spåret. Där påstår han (även han med fusklapp) att Pi är lika med kvoten mellan en cirkels yta och diameter. Han hade ett antal andra minnesvärda missar också. Men dem har jag glömt.
Det ”förlorande” laget för ansöka om resning i Högsta domstolen, helt enkelt.
Och rätt svar är väl egentligen 42?
Fyrtiotvå är ALLTID rätt svar. Det och Robert Lind.
SG, 42 och Dan Brown menar du väl?
Pysse, undrar om något liknande hände någon programmerare på Google eftersom man ju kan ångra ivägskickning av mail.
Men hjääääälp! Jag får ångest bara av att läsa detta. Men ni gjorde rätt. Till slut 🙂
Hur reagerade läraren för det ” vinnande” laget ? Euforisk över vinsten och missade insikten att det faktiskt var ett hörfel? Även om det var surt för eleverna är attityden för fair play viktig att förmedla.
Fusk är fel!
Nu kan ni (och jag) andas ut. Jag hade samma inställning som Bitte här ovan (Hjäääääälp!), men allt gick bra och gårdagens vinnarlag vann igen.
Läraren för det vinnande laget var stencool och lugn. Han kände nog att eleverna hade torrt på fötterna vad som än hände.
I den officiella versionen heter det att ”domaren räknade fel” (ingen kollektiv skuldpåtagning här, inte), även om jag tycker att ”hjärnsläpp” hade varit en mer med sanningen överensstämmande förklaring.
Fast å andra sidan har alla roligt åt att domaren räknade fel; någon kommenterade på SR:s sajt att den där lotten faktiskt borde lära sig att räkna.
Lotten avgjorde dubbelmatchen.
Men hallå, också, kan vi även föra in begreppet ”felmarginal”. Vi i femman-tävlingen är näppeligen ett exakt instrument för kunskapsmätning. Jag skulle säga att skillnaden i resultat måste vara mer än 1 poäng för att vi inte ska tala om att vinnaren vann pga slumpen. Om båda lagen skulle vara med i samma tävlig med samma svårighetsgrad en gång till är chansen stor att andra laget vinner med 1 poäng. Eller tre. Eller sju.
@Håkan. Inte vad jag vet, men man kan ha vätska i lungsäcken.
Åh, Lotten, jag blir så glad när andra gör fel och har möss i sopskåpet! Det får mig att känna mig som en mindre uschlig varelse, så du gör en insats för hela mänskligheten. Ofelbara är dödstrista typer! Puss på dig!
Psst, Kulturchefen: i morse tvättade jag håret med body lotion.
Life’s a lottery. Och det är väldigt ofta som lotten avgör hur det blir.
Lotten, du kan få komma hit och tvätta håret med 12 flaskor balsam som P i triumf burit hem från en återvinningsanläggning, i tron att de kunde användas till hårtvätt.
@Skogsgurra 9:28. ”På spåret” är en av de få sändningar på SVT Play som vi kan se här i det otäcka utlandet så därför gör vi det. Utan att överdriva kan jag säga att Lindström i varje sändning gör större eller mindre fel, särskilt när han försöker att tala engelska eller -ännu värre- franska.
Men hela programmet har blivit så flamsigt. Då verkar Vi i femman mycket roligare.
Orangeluvan: Har du sett att det finns en hel folkrörelse som din djefla sambo kan ansluta till? Den heter ”no poo” och handlar om att schampo (shampoo) är ett djävulens påfund.
Men vänta hallå. Är det inte allmän domare i alla upptänkliga program som jag borde se i fjärran av min karriär? Jag ska ju för böveln pensioneras om 16 år och då är det väl dags att börja sikta på de stora stålarna?
Lotten for umpire*! Jaaa!
Jag vet inte, det kanske känns som salt i sår. Eller så känns det väldigt bra och lämpligt och på. Hur som helst, tack vare att jag råkade lyssna på Spanarna i eftermiddags fick jag veta att det just i dag är exakt trehundra år sedan Kalabaliken i Bender. Vilket jag nämner för att svenska språket fick ett sådant bra ord just då.
* Jag tycker bara så mycket om det ordet.
Felräkningar schmelräkningar. Nu går vi över till båsmeter, det enda sanna.
Jazz jag swings
Pyramider jag sfinx
Märker ni nu att vi vrider oss lätt från det ursprungliga kriteriet för en båsmeter, rimma på ”minns”. Vi närmar sig en degenererad form och detta förlopp följer ett gammalt mönster. Den musikaliske Lille M. erinrar i detta sammanhang om de kompositörer som både introducerat och fulländat en musikstil. Vad återstår sen? För epigoner att haka på och – döda på stilen. ÄR DETTA DET ÖDE SOM VÄNTAR BÅSMETERN?
Duscha med body lotion. Sånt händer, Lotten; no problem.
Själv har jag de senaste jobb-bemängda åren råkat ut för – och flera gånger! – att jag på morgonen duschat, torkat mej med min duschhandduk och konstaterat ”Men den är ju våt”. Lille M. svär sej, fri han har inte använt min handduk. Usch, tjejbaciller! Jag har alltså duschat en gång och torkat mej, glömt att jag duschat och så duschat igen.
Tycker inte ni också att ”duschat” är ett konstigt ord? Är det inte ett myntslag i nåt fjärran land?
(om jag kunde bättre tyska skulle jag göra en mängd båsmetrar på kvinnligt böjda titlar — är det inte så att de alla slutar på -in?)
Så bra att du gjorde rätt den här gången.
Det hade ju inte varit lyckat med dubbelfel.
Sedan ett litet musiktips, A Cruce Victoria.
Skriven av Andreas Waldetoft.
”Vi närmar OSS en degenererad form … ” (och det gör vi med ett degenererat språk ,tydligen.)
Jo men, Ökenråttan, även K kan vara ett sje-ljud (iåförsej före mjuk vokal, men vaff*n) så det är ju inget konstigt för en språklekare att tänka dukat-duschat. Och att råka få emfasen på sista stavelsen är heller inget konstigt om man tänker på förkrånglade ord som naprapat. (Vilket i skrift ser ut som om det borde uttalas på ett helt annat sätt, och då …)
Om jag hade ett kommentarsbås som Lotten så skulle jag räkna fel VARENDA DAG.
Åh, det går så fint att byta shampoo/balsam/hudkräm sinsemellan, de innehåller i stort sett samma saker. Mieto ja hoitava, liks. När man häller aceton i linsburken blir det värre.
…eller tar ut linserna och lägger kortisonsalva på tandborsten, som min svåger gjorde när han knoppade hos oss.
Fin dikt det där. Och alla småångestar bleknar ju tack och lov vid en jämförelse…
Om man vill ha extra luftigt och burrigt hår kan man tvätta det med Via extra. Och sedan kan man ställa upp i den populära skönhetstävlingen Miss Stålull.
Pyramider jag sfinx! (Hurra, Ökenråttan!)
Nu kan det meddelas: jag har kommit över misstaget och fått beröm av producenten och alla är glada och nöjda.
Jag fyller år om en halvtimme, men har ännu inte kommit på vad morgondagens inlägg ska handla om. Däremot ska jag fortsätta tvätta håret med fel grejjer, för det ser riktigt bra ut. (Sedan ska jag skaffa kortisonsalva, för det låter som en trevlig produkt.)
Oj, nu fattade jag att det är Melodifestival imorrn.
(Neeej, inte Mello, jag hatar Mello)
(Neh-neh-neh-neh … aceton i linsburken — Kulturchefen, säg att du skämtar, säg det, för nu har jag mentalt så ont i ögona att det överträffar min ögonopererade andra hälfts värsta smärtor)
Kära Lotten, klockan har passerat midnatt så nu fyller du år —
HIPY PAPY BTHUTHDTH THUTHDA
BTHUTHDY.
Till nästa inlägg, såvida du inte redan har preparerat det, vill vi helt enkelt se alla presanger. Eller hur du gjorde en nudel i stället för en pudel. (Jamen jag har ju inte sett det skämtet än, och någon måste göra det)
Oj, jag tänkte inte på att jag är och har gjort en nudelpudel!
(Och tack! Men nu blire lite Mello, fast inte så mycket.)
…den här tråden börjar kännas lite som Hotel California. ”You can check out any time you like but you can never leave. 55 mail nu. Still counting. Går inte att stänga av.
Sorry, @erkstam, jag har klickat bort dig i inställningsavdelningen nere på bloggens entréplan och allt såg så bra ut. Men funkade tydligen inte. Ack. (Jag begriper inte. Men jag ska höra med bloggtomten.)
Hej alla kommentatorer! Flytta till nästa inlägg för @erkstam här ovan håller på att bli galen för att han råkade klicka i att han ville ha indundrande mejl när ni skriver!
Det går bra, ingen kom till skada!!
Duschschakt, då? Ett ord som Broder Jakob använde i utkastet till sin enda, opublicerade roman.
Orangeluvan tycks veta mycket mer än jag om Broder Jakobs hittills enda, opublicerade roman.
Och fly mig genast ett duschschakt. Vår tio år gamla kabin är luden.
[…] jag i förra veckan skulle singla slant i Vi i femman-studion (långt innan jag gjorde fel och alltså fortfarande var på bra humör) för att bestämma vilket lag som skulle börja i […]
[…] Japp, det är repris från förra året trots debaclet när jag gjorde så fel, så fel. […]
[…] “Vi i femman” – så jag har vid det här laget nästan hämtat mig. Efter den gången när det blev så fel att ett moment i tävlingen fick göras om, hade jag i flera veckor mardrömmar om fälleben, […]