Hoppa till innehåll

Dag: 15 februari, 2013

En inverterad jordglob, tack

Jag bor i Eskilstuna, där man i fnuttron år har diskuterat en ombyggnad och uppdatering av det stora torget mitt i stan. Det har hållits arkitekttävlingar och utsetts vinnare som sedan inte har vunnit annat än äran eftersom planerna inte föll i god jord utan skrotades och det har diskuterats vansinnigt mycket – och alla är av olika åsikt. Nu har man beslutat att en röd pinne ska pryda torget och skjuta 22 meter rakt upp i luften.

Fine, jättekul, men jag har en bättre idé.

  1. Bygg en glob som är jätterund – inte som fuskgloben i Stockholm eller cylindergloben i London.
  2. Se till att man kan gå in i den och klättra på trappor på insidan.
  3. Måla insidan med landmassor precis som det ser ut om man har en jordglob, fast liksom på insidan.
  4. Ta betalt i entrén och spela Kentmusik för alla som kommer in.

Vabaha? säger ni och kliar er på haken eftersom ni inte förstår riktigt vad jag menar. En sån här – klicka för förstoring:Greatglobe

Det här är en genomskärning av The Great Globe som fanns på Leicester Square i London 1851–62. Och som är en inverterad jordglob (fast utan Kentmusik). Den var ungefär 20 meter i diameter (perfekt för ett torg!) och konstruerat av en geograf och kartförsäljare som hette James Wyld. Bergen sköt ut skalenligt och floderna sägs ha varit naturtrogna fastän de inte hade vatten. Här kommer en liten förstoring av en bildbit:

Skärmavbild 2013-02-15 kl. 00.09.53

Jameswyld

Den där Wyld var en envis karl, som hade velat bygga det här fantastiska åbäket i flera år, men inte hade hittat en lämplig plats. Efter mycket tjat och övertalningar (och mutor, tror jag), lyckades han få till ett tioårskontrakt på Leicester Square. Han blev stämd för uteblivna löner, folk tjafsade och stod i och Wyld var säkert inte alltid den trevligaste att ha att göra med. En staty av Georg I fick flyttas för att den roliga, konkava jordgloben skulle få plats och Wyld såg helt enkelt till att någon grävde ner statyn under själva byggplatsen. (När den grävdes upp igen, var Georg I borta – endast hästen han hade suttit på var kvar.)

När bygget satte igång, lovade den gode James att globen skulle bli ett under av skönhet i glas och stål. När den stod färdig var den en helt vanlig byggnad av tegel, varför alla som bodde grannar med den, gick man ur huse och protesterade vilt såsom man gjorde på den tiden. (Och 1968.)

Men ack. Den var ju inte klotrund som jag hade tänkt mig! Disappointed!
Wylds glob 1855. Men ack. Den var ju inte klotrund som jag hade tänkt mig! Disappointed!

Attraktionen blev en veritabel succé. Alla oooade och aaaahade … tills allt revs när hyreskontraktet gick ut. Visserligen såg byggnaden på slutet ut som ett sjabbigt hotell och skaparen blev tvungen att hyra in varitéer och musikföreställningar samtidigt som han själv höll kartföreläsningar, men ändå … va … Tänk om den hade stått kvar än idag!

Kommen så här långt i mina torgplaner inser jag förstås att det världen över finns tusen och en Cosmonovor och Mapparium och jag vet inte allt. Men tänk ändå. Att få gå in i en tvärtomjordglob och få peka på Mount Everest och utbrista: ”Sicken liten plutt!”

Ur Punch 1851.
Ur Punch 1851.
Share
48 kommentarer