Facit till Julkalendern 14 december 2009

Men suck, så enkelt det var idag. Fast tjosan vad ni var duktiga på att inte säga för mycket. Och krasch pang bom vad den nye besökaren Grabben (välkommen!) dundrade in och blåste i flärpar och tutade i trumpeter klockan 22:14.

Det gick då iskalla kårar genom kommentatorsbåset. Ute i den stora världen satt miljontals människor hukade framför sina datorer, skräckslagna inför fortsättningen. Det var länge sedan det hände, detta att någon bara tog bladet från munnen. Men kanske var det ett villospår? Kanske var det någon som försökte förleda resten av gänget? Kanske var det rätta svaret inte alls det som Grabben skrek ut, utan något helt annat? Som t.ex. Hjalmar Gullberg, The Supremes, Kalle Anka, Bengt Feldreich, Robban Broberg, Loreleis hund i Gilmore Girls, den ständigt återkommande Astrid Lindgren och Flirtige Knut (Berghagens bästa) samt en Archaeopteryx (min favoritdinosaurie) ..?

Så här brukar gissningarna se ut när de inte är gissningar utan det rätta svaret inlindat i bomull och papiljotter samt utrikiska ord:

Ökenråttan: ”En pressad sån här fågel kan vara flera saker; nåt som står i pressen och nåt som pressas och äts på guldkrog i Paris, till exempel.”
Cruella: ”Det är lika desperat och uppslitande som en fransk chanson.”
Bengt: ”Hemlige Arnes kusin?”
Fru Decibel: ”Kvacksmack! Jag tror jag kan det! Jag tror jag kan det!”
Leopardia: ”Har det något med en död prinsessa att göra kanske?”
Kerstin: ”Inte Kalle men en annan i samma släkt. ”
PK: ”Hm, jag gissade ju på Carl Barks igår. Var jag månne före min tid?” (Sedan började han flirta med Béatrice och yra om ett helt annat svar!)

Lilla E: ”Om man uttalar den franske kompositören Poulencs namn fel så kommer man ganska nära denne hemlisbloggare.”
Cecilia N:s man (välkommen!): ”Fantomens fru!”

Ni är välkomna allihop, ni nykomlingar förresten. (Bengt blev lite orolig när jag viskade ”elefant i porslinsfabrik”, men det var alls inte illa ment: gissa på bara!)

Några lägesrapporter har vi fått: Olsson och Flinn har varit borta utan datorer över helgen (i dessa tider!), PK måste numera gissa via mobilen medan Vredens barn åker tidigare till jobbet för att kunna gissa ifred. Den obildade skåningen bor i Ankeborg och Malinka tycker lite som jag när luckan är lätt: ”Idag krävdes bara första raden. Vet inte om jag är lättad eller besviken! Kvack!”

Det var som vanligt svårt att säga om det var den det handlade om eller själva kreatören som bloggade, vilket bl.a. Sanna påpekade. Men jag väljer att berätta om kanadick-amerikanen Paul Anka (f. 1941), så kommer svenska Anna – hon som väl är Hemlisbloggarrösten – rätt naturligt in på ett hörn. Så, vem är då Paul Anka för mig och varför är han med i Julkalendern? Många vet (numera) i alla fall vem han är gift med. Eller inte snart. Men mycket mer än så är det inte.

Jag kan spela tre låtar på piano efter nio års pianolektioner. Och en av dem är Ankas ”Diana”, som var låttexten som jag översatte till modern ankiska med den förmodade skilsmässan i bakgrunden. (Och ja, jag valde att inte nämna prinsessor och bilkraschen eftersom det var så lätt ändå.) Mia och Helena minns hur den låter på elorgel, medan jag har den i ryggmärgen och inte kan begripa varför inte ”Für Elise” fastnade istället.

Paul Anka är med i NE och får nästan tio rader fastän han nästan inte har gjort någonting utan mest är känd. (Att jämföra med Michael Jackson, Madonna, Steve Jobs och Bill Gates, som har ungefär 15 rader var. Alla som jobbar på NE kommer att hata mig för att jag påpekar detta eftersom de vet att vi slösade lite med raderna i de första banden.)

När Paul Anka skrev och spelade in ”Diana” var han bara 16 år. När han var 27 år köpte han rättigheterna till en fransk låt och skrev om texten till … ”My Way” – som Frank Sinatra sedan lyckades få en hit med. Och nu kommer det roligaste av allt, men det har nästan inte alls med herr Anka att göra – vilket Luna var inne på: ”Ofrivillig katalysator till Life on Mars.”

1. Det var en gång (1967, närmare bestämt) en fransk sång som hette ”Comme d'habitude”. Texten till den skrevs av Claude François and Gilles Thibaut, som jag inte vet något om.

Men så här såg Claude ut när han sjöng. Här kan man läsa vad franskan betyder – mycket intressant, den har inget med någons väg att göra.

2. Uppdraget att skriva en engelsk version av texten gick till – tadaaa – en ung och oförstörd samt vanvettigt cool David Bowie. Han skrev och skrev och lämnade in "Even a Fool Learns to Love" … och blev refuserad. (Jag har sett en tv-intervju där han ingående berättar om de olika turerna, som verkade irritera honom lite fortfarande.)

3. Paul Anka skrev en egen text och refuserade sig inte.

4. David Bowie blev revanschlysten och skrev en låt med liknande ackord. Som blev en liten hit den också: ”Life on Mars?”

5. Sex Pistols ville sedan också vara med och leka.

6. Paul Anka gifte sig med Anna Åberg Yeager, som blev Anka med hela svenska folket och som jag tycker att man ska sluta mobba nu. (Nej, jag försvarar inte att hon hittar på skönhetstävlingsframgångar eller pratar skit om folk hela tiden, men någon måtta får det vara på hatattackerna från annars väluppfostrat folk.)

Paul Anka på Gröna Lund 1959. Hysteri!

Ni som nu funderar på DRT (den röda tråden) ska läsa hakkes lilla sammanställning i kommentarerna. Eller här:

Mikael Niemi (f. 1959), Populärmusik från Vittula
Gösta Knutsson (1908–73), Pelle Svanslös
Suzanne Brøgger (f. 1944)
Kristina Lugn (f. 1948)
Stefan Andhé (f. 1944)
Clas Ohlson (1895–1979), katalogen
Pär Lagerkvist (1891–1974), Det är vackrast när det skymmer
Lotta Lotass (f. 1964), trilogin ”Den svarta solen”, ”Den vita jorden” och ”Den röda himlen”
Jan Myrdal (f. 1927)
Jan Lööf (f. 1940), Sagan om det röda äpplet
Jan Berglin (f. 1960)
Captain W.E. Johns (1893–1968), Biggles
Samuel Beckett (1906–1989), I väntan på Godot
Paul Anka (f. 1941), Diana

(Tack, hakke!)

Citronen har förresten redan löst morgondagens lucka: ”Astrid Forsell-Gullstrand (ja, ni vet, tre gubbar, tre gubbar från …) helt baserat på Den djefla mannens kommentar om Beckett redan den 12 december, dvs dagen innan lucka 13.”

Nu har jag roat mig med att fylla i en herrans massa nya namn och stoppat in griskinder i plommonstopet och jag vet inte allt. Och jag drar en vinnare som heter … Béatrice! Ni ser – man kan gissa fel eller rätt och vinna!

Lucka 15 kommer runt halv åtta imorrn, tror jag eftersom jag redan sover.