Lucka 11
Tänk att jag genom att lägga ut en text som är såpass trogen originalet ändå kan skapa så stor förvirring. Men, sorry, det var faktiskt inte meningen. Det var meningen att ni skulle tänka efter och leka lite stilanalys! (Stil, stilistik, stilanalys! tänker alla som har pluggat svenska.) Jag återkommer till det.
Först ut med rätt svar var den inte alls diskreta Goblincharlott. Men man kan faktiskt inte tala i gåtor hela tiden – särskilt inte med ett så fullständigt uppenbart svar. Det roliga var att Ica, som gnölar över sin okunskap, gissade rätt – bara för att sedan påstå att det nog var fel eftersom det var för lätt. Bland andra Mikael och Niklas höll med om det: ”Lite FÖR likt för att det inte ska finnas en hund begraven” respektive ”Det är som om Lotten antagit allas identiteter för att leda oss alldeles åt fanders.”
Ö-helena plockade bryskt ner sig själv från vår piedestal med orden ”Min sämsta gren är verkligen Sånt Som Alla Ska Läsa Nuförtiden.” Aren’t we all? svarar jag härmed.
Dagens favoritfelgissning kom Husse med efter att vi hade kommit in på ämnet felstavningar:
En klargörande parentes nu innan vi fortsätter: Jag må vara språkpolis, men inte i den meningen att jag är paragrafryttare när det gäller t.ex. skönlitteratur, fiktion eller poesi (det ska gu… ehum, embryo veta). Språkexperiment är lika spännande som någonsin ett komplicerat frisparksmål. Men precis som att en musiker som ska till att improvisera förmodligen har nytta av klassisk skolning, tror jag att man har nytta av att kunna skriva ”rätt” när man ska experimentera med bokstäver. Men inte förrän Vatten-Sanna frågade ”Vredens barn, menar du att felen i hemlisbloggartexten är (i stort sett) desamma som de i Den vidunderliga kärlekens historia? förstod jag att ni trodde att jag hade hittat på alla konstigheter. Lina hängde på med det förlösande: ”[—] men kan inte det elaka vara att påvisa att Den vidunderliga kärlekens historia faktiskt är en ganska förskräcklig bok …?”
Jo.
Vallgren med öga i nacken.
Det var därför jag gjorde som jag gjorde med stackars Carl-Johan Vallgren (f. 1964 precis som många andra) – jag tog meningarna nästan ordagrant ur den hajpade Den vidunderliga kärlekens historia (2002), sidorna 32–36 … men slet dem bryskt ur sitt sammanhang för att accentuera den i mitt tycke underliga stilen. Undermåliga stilen. Som jag inte gillar. (Där kom det.) Jag tycker att ni i kommentatorsbåset ska få Augustpriset istället. Man kan läsa ingenjör hakkes (och några andra gissares) påpekanden i kommentarerna – jag ska inte upprepa dem här utan bara höja min tekopp till en skål för er. Multitalangen Vallgren som kan både spela och komponera musik samt skriva böcker kanske bara har drabbats av min elaka avundsjuka? Han kanske har den stilen medvetet? I så fall ska jag läsa Stil, stilistik, stilanalys igen. Äh, spela roll – jag läser helt enkelt andra texter så länge.
Nyord och nyuttryck i kommentatorsbåset denna dag:
Baudelaire-bil (Fredrik I)
Smädad av en slumpgenerator. (Mikael)
Pite-spalt (Smyg)
BéatriceBeaBeata citerade en intressant recension, som jag i min tur citerar här:
Om Blecktrumman tycker jag däremot mycket. Fast vem är väl jag att komma med åsikter?
Nu ska jag dra två vinnare bara för att jag har lust. Nej, vänta. En. Äh, två! Hoppas att det är stora människor eftersom tröjorna är som smidiga tolvmannatält. Jag tar fraaaam … Mikael! Och … Ulrika! (Jahaja, som inte är Good-Ulrika utan recept-Ulrika.) Grattis!
Hoppas att ni får en trevlig dag med lucka 12!
______
Förresten: Det är meningen att jag ska försöka länka till alla som nämns och som har något att länka till – jag har bara varit slarvig med det. Ska fixa det i efterhand. My kind of blogroll liksom.
20 kommentarer