Nä, han hade inte så roligt hela tiden heller, Klinsmann.
Vi har kommit till ett intressant skede i Julkalendern när jag funderar på att lägga ut specialvarianter till Översättarhelena. Ett filter – så att hon bara ser var femte ord kanske? Eller versioner på esperanto för bara henne? Eller kanske bara ett gigantiskt datorvirus som skrynklar till bokstäverna så att de ser ut som WV och blir fulla av associationer? Meningen ”Du får inte gå till omklädningsrummet, du är bara bänkad, inte utvisad” hade då kunnat se ut så här:
Durfur gtilnt rmomkl abnkad ejutv.
När hon 00:09 rusar in och SKRIKER det rätta svaret och jag suckar och slår ihop datorn för att ligga sömnlös i flera timmar, blir det förvirrat i kommentatorsbåset. Inte nog med att hemlisbloggaren är mystisk och underlig – var meeenar Ö-helena med sin kommentar? Luras hon? Är det ett lömskt villospår? Är det rätt svar som är förklätt till villospår? Strunt samma, svarar Pärlbesatt:
Fredrik I, Crrly, Pysselitens karlslok och flera andra muttrar att det är för lätt, det kan inte vara så lätt, julkalendermadamen har ju sagt att det skulle vara svårt och då måste det vara svårt. Eller lätt. Eller svårt fast lätt. Några av er fortsätter på Östenspåret, vilket är oerhört roligt. Enligt hakke är det enda oupptäckta beviset detta (med en embryoisk twist):
Klinsmann är tysk, syftar på fransk.
Lagtröja syftar på kofta.
Promotor Fidei syftar på rättsprocess.
Alltså är det "Rättsprocessen" av Fransk Kofta.”
Eller som Cruella snabbt konstaterar: ”Här gör vi Processen kort: Kafka!”
Jomenvisst.
Lille Franz, 5 år. Jag har en likadan bild med min pappa, fast med en gunghäst.
Franz Kafka (1883–1924) var en tjeck som skrev krångligt på tyska – jurist och anställd vid det som motsvarar Försäkringskassan som han ju var. Han skrev ett gäng noveller som publicerades och tre ofullbordade romaner som det var meningen att kompisen Max Brod (coolt namn) skulle bränna när Kafka dog av tuberkulos.
– Så varför brände han dem inte själv dårå, den dummern? säger jag som tror att alla vill bli publicerade.
NE skriver angående Brods svikna löfte: ”Råmaterialet var privat, men hans [Kafkas] verk tillhör världslitteraturen.” Håller jag helt med om.
Kafka skrev enligt Brod alltid i ett svep utan att någonsin tänka eller känna efter eller ta några vidare pauser. Och så blev han ju aldrig färdig heller. (Jag misstänker härmed att jag egentligen är Kafka, fast glad och utan hosta.)
Hemlisbloggartexten är skapad ur det som är Processen (”Der Prozess” med kul tysk stavning), en bok om en Jozef K. (Jürgen Klinsmann), som plötsligt finner sig vara häktad utan anledning. Han försöker förstå, men får inga svar. Precis som mången fotbollsspelare har suttit på bänken, till synes utan orsak. Och tröjresonemanget var precis som Ö-helena (ständigt denna Ö-helena) skrev:
Nu måste vi översättnings- och korrekturanalysera en stund. Bokens slut är abrupt (ofullständigt) och ofta citerat. Jozef K. säger nämligen i dödsögonblicket ”Som en hund”. Vi tar hela stycket på tyska först, med min fetning av ett viktigt ord:
Er sieht die beiden Herren an, die die „Entscheidung“ beobachten und während er stirbt sagt er: „Wie ein Hund …, als sollte die Scham ihn überleben.“
Tänk att strupe heter Gurgel på tyska. Det lärde jag mig banne inte på fem års tyskstudier. Och så på engelska:
All right. Och så … på svenska i översättning av Karl Vennberg, i en finfin, lätt gulnad, inbunden upplaga från 1983:
Kan ett korrfel hamna sämre? (Jag har till och med sökt i SAOB efter gammelsvenska stupeord som Vennberg skulle kunna ha valt istället för strupe. Han kanske tyckte att strupe var banalt och trist och gav obehagliga associationer till krossade adamsäpplen och kräkreflexer? Men nej.) Kan inte någon starta en rolig korrfelsblogg dit man kan skicka in exempel?
Nä hörni. Egentligen hade jag tänkt berätta mer om Kafka, som hade tre systrar som hette nästan Lufti, Pufti och Mufti, men vi måste ju dra en vinnare och sedan sova i åtminstone drygt fem timmar.
Franz’ systrar: Elli, Valli och Ottla Kafka.
Trots gissningar på rim och vers, trots underbara associationer och trots underfundigheter om allt mellan Thomas Bodström och Ernst Brunner blir det idag bara en vinnare ur plommonstopet. (Jag är så tacksam för att jag låter slumpen avgöra.) Jag blundar och rör om. Vi tar … rasselprassel, titta … ånä, inte den igen, då tar vi en annan … aaah: en förstagångsgissare med sprillans nyskriven och oskrynklig lapp – Burhan! Grattis! Mejla storlek och adress.
Nu broderar ni Lopprans visdomsord i korsstygn på en duk, ramar in och sätter upp på väggen:
Det är roligt om gissningen är riktig
men det är ändå processen som är viktig.
God natt på er! Vi ses i morgon kl 06:01!
Glömde det oupptäckta beviset: FC Koer! Koer är förstås hund på estniska.
4 kommentarer