Hoppa till innehåll

Månad: december 2008

Nyårsaftnar som mött mig

Förra årets tolvslag såg ut så här. 

Min alldeles egen jag gick fem mil till skolan med halm i skorna-historia är denna:

När jag, Broder Jakob och Orangeluvan växte upp i skuggan av det aldrig uppbyggda Stålverk 80, fick vi på nyårsafton sitta med de vuxna och skåla. Vi tre fick dela på en 33-cl-flaska med Grappo. (Grappo må låta som ett namn på en hund, men är alltså besk grapefruktläsk som ser ut som spökvatten.) Pommac? Men neeeeej, då hade det ju varit gott.

Min alldeles egen nämen hej vilken rolig och vild ungdomstid du hade-historia är denna:

Nyårsaftonen när vi gick i nian, var jag och Bästisgrannen i Stockholm. Som de lantlollor från Luleå vi ju var, hamnde vi helt fel i en lägenhet i Alby, där Lidingökillarna – som vi kände sedan språkresan till Eastbourne – halade fram hasch. Knark! Vi, som inte ens hade luktat på glöggen än, kastade oss ut och ner till tunnelbanan igen. Nu är det ju hela 18 stopp från Alby till T-centralen, så det tog sin tid – inte förrän kl. 23:54 var vi framme.

– Vart ska vi?
– Till fyrverkerierna!
– Vilket håll?
– Mot vattnet!
Vattnet? Det här är ju Nordens Venedig!
– Spring!

Vi hann ner till en korvkiosk med utsikt mot Djurgården och stod när klockan slog strax bakom en vinglig man som åt på en rå, fryst hamburgare utan bröd. Då och där bestämde vi att det här minsann var en komplett misslyckad nyårsafton. Vilket ju inte är sant idag, när det är en av nyårsaftnarna som jag faktiskt minns.

Eftersom nyårslöften är så här himla jättesuperduperintressanta, brukar jag aldrig lova ett endaste dugg. Men nu!

  • Jag ska ta vara på den sömn jag eventuellt får.
  • Jag ska vara rädd om de datorer som inte blir stulna.
  • Jag ska sträva efter att läsa Tintin högt med olika röster minst en gång i veckan.

Gott slut på er alla och tack för alla kommentarer!
___

Oj. Jag sitter vid en för mig okänd dator av annat märke än jag är van vid. Allt är jättekonstigt och annorlunda och när jag nyss skulle formulera den synnerligen komplicerade avslutningsmeningen ovan, funderade jag tydligen så länge att någon i burkens inre ville hjälpa mig med en stor skylt. ”Om du trycker fem gånger på shifttangenten sätts funktionen ’Tröga Tangenter’ igång.”

Oh, the irony.

Share
40 kommentarer

En julklapp och en härmisbloggare

I julklapp fick jag två teaterbesök och ett biobesök, två övernattningar på hotell och en frufridag. (Sådana julklappar kan rekommenderas: man skriver bara på ett papper vad man vill ge bort och stoppar det i ett kuvert. Betalningen kan ju ske vid ett senare tillfälle och om man har riktig tur, plockas gåvan aldrig ut av mottagaren.)

Barnen installerades hemma med instruktioner om matlagning och stearinljusförbud, varefter vi gav oss åstad mot en helkväll: 1) Bondfilm Med Hopplös Titel 2) restaurangbesök. Den djefla mannen hade bokat bioplatser i god tid eftersom jag vill sitta bra och långt fram samt i en så stor salong som möjligt. Två skyltar mötte oss på bion:

Gå förbi! Men vart? Till vem?

 

Ser ni mig?

Alla som ville plocka ut förbeställda biljetter slogs med dem som ville skälla på den trasiga projektorn och alla som bara ville köpa biljetter till en helt annan film. Alla trodde att just de fick gå före i kön.

– Mäh! sa jag.
– Bah! sa Den djefla mannen.

Snabbt fattade vi beslutet att hyra en dvd-film och köpa hem dyrpizza för att äta med barnen. Men då hade filmuthyrarbutiken brunnit ner.

Bara ett varningens ord: inom de närmaste dagarna tänker jag besöka Ikea, åka tåg, köpa en kalkon och dessutom klippa håret. Ni andra kan kanske planera utifrån det?

Tillägg
Se på fan: Jonas Thente på DN härmisbloggar. (Fast han kallar det prao.) Är det månne en ny genre i hemlisbloggarbranschen?

Share
29 kommentarer

Tiden läker alla tår

Den lilla tån som klämdes i dörren den 20 november ser ut som ett ägg. Den är lite fin i kanten och vill inte gå på promenader i kyla, för si då lägger den armarna i kors och håller andan tills den tuppar av.

Eller i klarspråk: blodcirkulationen verkar inte vara riktigt ok – den domnar bort.

Nu är jag visserligen ingen pumpstjej eller en klackmadam utan snarare en barfotabrud. Men nu är jag less på att som en clown gå omkring i Den djefla mannens militärkängor.

Titta, lite snyggare blir den i svartvitt. (Det finns en nagel, den bara är skymd. Av sin tå.)

Lotusfot är detta nu icke, men inte heller kroppskultur. Ska vi döpa den? Skriva sånger till tåns ära? These feet were made for walking …

 

Skratta ni, allt kommer tillbaka, även detta skomode. Själv hoppas jag på mockasininvasion.
Share
13 kommentarer

Far och flyg, 2008!

Jag kom nyss på att jag inte tycker om 2008.

(Jajaja, allt är relativt och korven den har två. Låt mig nu få tycka lite illa om 2008.)

Jag jobbade under 2008 som ett jehurelä men fick tioöringar i lön, var ful i håret nästan hela tiden (randig som en zebra eller gul som en polsk … snickare), blev bestulen först av en tjuv, sedan av försäkringsbolaget, kunde pricka av ännu ett år utan utlandsresor men med svinkall sommar, bröt min lilltå som nu trots sex veckors vila ser ut som en häl, renoverade ingenting och ser alltmer ut som John Hurt. Se:

Jag lägger mig snart att sova på en rullbandspelare jag också.

Ur NE:s definition av ett relä:

”Reläet är en mycket robust komponent med lång livslängd och tämligen god tillförlitlighet, men kräver i allmänhet underhåll i form av rengöring etc.”

Uppdatering
Ni som undrar vad som kan hända i ett kommentatorsbås, ska klicka här nere och läsa. Ett förvanskat citat kan ta oanade vägar.

Share
39 kommentarer

DRT-luckan

Jag ska på facitsajten ikväll lägga ut lösningen till DRT – Den Röda Tråden.

Ända sedan 1 december har ni gissat på den. Flera av er har faktiskt kört i bussfilen och till och med mejlat mig med egna idéer. Några av dem har varit så bra att jag har tänkt ”äh, jag byter DRT”.

Nu tänkte jag bara öppna och låta luckan stå vidöppen i några timmar. För enkelhetens skull får ni en sammanfattning – skapad med stöd av den som hakke gjorde i förrgår.

1: Fay Weldon (En hon-djävuls liv och lustar)
2: Gunilla Wolde (Totte bygger)
3: Herbjørg Wassmo (Huset med den blinda glasverandan)
4: Bert Karlsson (i största allmänhet liksom)
5: Richard Scarry (bl.a. Vad gör folk hela dagarna?)
6: Åke Edwardson (böckerna med Erik Winter)
7: Franz Kafka (Processen)
8: Charles Baudelaire (”Kadavret” ur Ondskans blommor)
9: Alfred Hitchcock (Mysterier & Fåglarna)
10: Steve Jobs (hans fiktiva blogg)
11: Carl-Johan Vallgren (Den vidunderliga kärlekens historia)
12: Stefan Rüdén (Sofia dansar go-go)
13: Aksel Sandemose (Jantelagen ur En flykting korsar sitt spår)
14: Hugh Laurie (en dialog med Bertie Wooster och Dr House)
15: Dante Alighieri (Den gudomliga komedin)
16: Elin Wägner (Kvarteret Korpen)
17: Bamse (av Rune Andréasson)
18: Thérèse Raquin (av Émile Zola)
19: Barbro ”Bang” Alving (aka Käringen mot strömmen)
20: Salman Rushdie (Satansverserna)
21: Astrid Lindgren (Mors lilla lathund)
22: Lasse Granqvist (Sverige-Finland 6-5, hockey-VM 2004)
23: Emily Dickinson (”I’m Nobody! Who Are You?”)
24: Dan Brown & Stieg Larsson (den förre skriver, den senare redigerar)

Ni som vill, kan komma med gissningskommentarer fram till midnatt! Även ni som redan har gjort det på andra håll. (Hjälp, vad har jag jag gjort – gett mig själv ännu en midnattsdeadline?)

Share
37 kommentarer

Språkbrev från maktens korridorer

Det är alltid lika trevligt när Riksdagens språkbrev droppar in. I nummer 82 skriver språkvårdaren Jonas Bergenfalk lättläst och pedagogiskt om ordbildnings-oklarheter och böjnings-brydsamheter. Till exempel får vi veta varför det är så tokigt att skriva ”avslut” istället för ”avslutning” eller att varför man bör skriva ”bostadslåntagare” med ett utan foge-e.

Nördigt? Javisst. Vi äro nö-ördiga a-a-a-lla!

Prenumererar gör du genom att skicka ett mejl till jonas.bergenfalk snabel-a riksdagen.se.

Komplettering 7 januari
Språkpoliserna fick mejl från Jonas Bergenfalk:
”Jag såg den lilla notisen om Riksdagens språkbrev i din blogg. Trevligt! Tyvärr måste jag ändå resa en liten invändning mot texten såsom den blev formulerad. Jag tycker inte på något vis att det är tokigt att skriva “bostadslånetagare”. Tvärtom tvekade jag länge om vilken variant jag skulle rekommendera innan jag bestämde mig för varianten utan -e-. Som jag försökte redovisa finns det ju goda skäl för och emot båda stavningarna. Nåväl, det var inte så viktigt; det var hur som helst trevligt att bli omnämnd. ”

Share
4 kommentarer

Julkalendern den 8 december 2008

Gårdagens facit med korrfel, tyska och engelska samt systrar och ett uppstoppat djur blev kilometerlångt. Det blir lätt det när kommentatorsbåset är sprickfullt av finurligheter, smarta meningar, roliga rim och jag vet inte allt. Vinnare blev en förstagångsgissare i Burhan, som gissade precis lika fel som t.ex. embryo:

”lätt: nån strauss: johann strauss dy johann strauss dä neil strauss botho strauss: det blir summa summarum fyra fotbollströjor”

Den röda tråden (DRT) gäckar er fortfarande. Är det Östen Warnerbring? Är det ett mönster, en byggnad eller …?

Äh, nu struntar vi i den och övergår till dagens hemlisbloggare, som min djefla man påstår är på tok för enkel. Därför skickade jag den för påseende till sju nära släktingar. Bara den djefla mannens bror svarade – att han inte hade en aning. Det tyckte jag var bra eftersom de två bröderna då kan sägas vara ett representativt urval. Här kommer den extremt ledtrådsfattiga texten:

Kommer du ihåg när vi hittade bilvraket i skogen? Med både bakluckan och motorhuven öppna så att man kunde se rakt in i allt på en gång? Solen lyste så att man på håll anade hur varma de svetsade fogarna i plåten var.

Bilen hade nog stått där ett bra tag eftersom den hade börjat rosta och stoppningen i sätena luktade riktigt, riktigt illa. Småkryp hade bosatt sig i skrymslen och vrår medan den trögflytande oljan tvärtom hade flytt vraket. Ratten av bakelit hade börjat spricka, knoppen på växelspaken hade lossnat och trillat av, speglarna var alla spruckna och vi kunde nästan med blotta ögat se hur den gamla bilen för varje sekund blev allt mindre bil.

Radions musik var förstås sedan länge tyst; allt vi hörde där vi stod var naturens prassel, gnissel och gnäll. Bilens forna konturer var otydliga, men vi resonerade oss fram till hur den kunde ha sett ut för länge sedan. Vi konstaterade samtidigt att den för till exempel Mulle Meck, en förbipasserande antikhandlare eller obotlig nostalgiker skulle kunna vara ett kap och en glädjekälla.

Själv ville jag bara skrika ut min frustration över tidens flykt och skönhetens förgängelse! Alla ska vi dö. Men så länge vi kysser varandra, andas och formar livet kan vi i alla fall komma ihåg hur det är att leva och minnas.

Både facit och lucka 9 kommer vid sextiden i morgon bitti! (Jag testar alla publiceringsvarianter nu – naturligtvis kan ni fortsätta gissa hela natten mot tisdag. Varför ni nu skulle vilja det.)

Uppdatering!
Facit kommer inte alls imorrn, det var ju en jättetrist idé. Det kommer vid midnatt.

Share
186 kommentarer

Julkalendern den 5 december 2008

Har ni nu läst gårdagens facit? Många bokstäver blire. Gårdagens gissningar spretade åt alla håll när de inte fokuserade på rätt svar. Så här såg t.ex. Annas fantastiska ut:

”Det måste vara Richard Branson, äventyraren och Virgin-multimiljonären! Han har bland annat skrivit de uppblåsta böckerna Losing my virginity och Screw It, Let’s Do It: Lessons in Life. Han gillar Sverige och och lär ha haft en flirt med Carola när han var i Stockholm för att dela ut nåt musikpris. Jag listade ut Isac Watts också – det är ett anagram för Attica Saws, ett svenskt band som gavs ut på Virgin Records redan före Sex Pistols och Mike Oldfield.”

Sent igår skickade jag iväg de första t-shirtarna. De är gigantiska till storleken och galanta som aldrig förr. Efter stor vånda lade jag även ner en t-shirt till Godivas svärande mamma, som trodde att hon hade vunnit en tröja bara för att hon var först med rätt svar i första luckan. Gissa rätt? Pah, vad är väl det?

Men till gårdagens vinnare hann jag inte skicka. Förstås. Men grattis hakke, på måndag har du ett nytt klädesplagg! (Ser ni den på bilden här till höger?)

Nu till lucka fem!

Sedan kriget lider jag faktiskt av antropomorfistiska mardrömmar. Flodhästar i förkläden, katter i kavaj och pungbjörnar i paletå. När skotten med säckpipan i natt skrämde slag på hela stan, ropade alla att han skulle sluta – vilket han gjorde först när säckpipan sprack. Jag vaknade svettig, svag, fumlig och förfärligt trött.

Häromdagen träffade jag min gambiske vän Gaffe som skulle fotografera Hans från Holland. De klickade inte riktigt, så för att bättra på stämningen berättade jag om mina konstiga drömmar. Det visade sig då att jag inte är ensam! Alla tre drömmer vi till exempel om Jan Banan! (Fast min Jan Banan är nog mest skrämmande – att äta tio bananstockar på rad gör man banne mig inte på en fikarast.)

Den jag har svårast för är nog den enbente med käppi. Och pompong! Han är överallt och gör inget väsen av sig. Gode gud, hur ska jag få detta ur mig?

Och hur ska ni få ur er detta?

Hörni. Morgondagens hemlisbloggare kommer inte förrän klockan 10.00 i morgon förmiddag. Allt för att rubba nattsuddarnas försprång.
______
Facit

Share
152 kommentarer

Måste bara

När man på scen frotterar sig med stor- och berömdheter måste man ju tala om det för världen, right?Ordens magi. Bredvid mig sitter Viveca Bergstedt-Sten, sedan kommer Mustafa Can och Erik Blix. Bakom talarstolen gömde sig Jan Mårtensson tyvärr. Som ni ser är Can mycket imponerad av mitt resonemang.

Bloggaren Jenny kom och hälsade och jag blev så glad att jag som aldrig visar ömhetskänslor för främlingar, kastade mig om halsen på henne. Och hängde min kamera om densamma eftersom jag ville ha lite dokumentation.

Det är tur att jag inte måste tala teckenspråk. Foto: Jenny.

Dagen var mycket intressant, men det här med bloggosfären ääääär ju ett mystiskt intrång på bokstäverna. Den enda paneldiskussion som inte ramlade in på bloggämnet var min, och tur var väl det. Hört från de andra på scen:

– Pfhnyys, ptja, vi inom ”gaaammelmeeeedia” … som bloggarna behagar kalla oss, vi …
– Ja, även vi måste ju tyvärr blogga numera.
– Det finns ju allt från modeorakel till kändisar som bloggar.
– De bloggar som är något att ha försörjer sig på reklamen.
– Nej, jag är ju ingen bloggläsare, men jag anser att bloggarna är …

Nästa gång ska jag ha följande svar redo:
– Nej. Jag läste en bok en gång. Den var bedrövlig, så det tänker jag inte göra fler gånger.
– Usch, ja, nej, skor gillar jag inte. Fick skavsår av sådana en gång.
– Brasilien? Nej, där har jag aldrig varit, men det är ju fullt av otrevliga människor där.

Share
12 kommentarer