Dag: 16 december 2008

Lucka 15
Nu är det så att det finns de som är farligt nära att lösa DRT – men jag ignorerar er helt fräckt för spänningens skull.

Gissningarna var fruktansvärt roliga idag. Jag drar upp några här och ger samtidigt alla onämnda en applåd från den fåtölj som jag nästan sitter fast i under ett berg av böcker. (Det är en väldigt trevlig fåtölj – min morfars, han som föddes 1878 – så jag lider alls inte.)

Aequinoxia:

Ö-helena:

Niklas envisades med att gissa på herr Andersson– i tur och ordning Fritjof, Benny, Lars och slutligen:

Av vad jag kan se var Cruella först ut med det rätta svaret:

Fredrik I hängde på med:

Sedan hurrade hakke nio gånger så att vi skulle förstå att även han hade fattat. Mycket berömvärt diskret.

Suvi, däremot, raljerade glatt och helt korrekt över hur vi andra beter oss:

Men rättning i ledet nu!

Dante och Tvärsan var två figurer i Bengt Linders böcker från 1960- och 70-talen. Dante hade en syrra som hette Ginger, vilket naturligtvis blev ”Orangeluvan” och ”ingefära” på vykortet. (Fredrik, Niklas och några andra satsade på att det var den rödhårige Tage Danielsson som var Orangeluvan, vilket skapade en helt korrekt och förnuftig koppling till Mannen som slutade röka. Häftigt.)

När man talar om de största svenska författarna i världen, brukar man
ju förutom Ranelid nämna Shakespeare, Cervantes och Goethe – samt Dante.

Men det var ju inte Tvärsans kompis som hemlisbloggade, utan Dante Alighieri (1265–1321).
 

Swooosch, drrrrrrrr, åhhhuuuughh, där satt Amors pil rätt i hjärtat på Dante. Den sextonåriga Beatrice är så angeliskt vacker att han blir alldeles till sig i togan och nattmössan.  Strax ska han springa hem och skriva första sonetten i La Vita Nuova.

Yavlan ovan är målad av Henry Holiday. Han var pre-rafaelit, vilket inte är en Kapten Haddocksk svordom, utan ett slags målare som antingen tyckte att kvinnor var kyska änglar i vitt (se Beatrice) eller farliga förförerskor i rött (Madonna/Mae West som går bredvid).

Henry Holiday lade ner mycket jobb på tavlan, bland annat gjorde han en resa till Florens enkom för att rekognoscera (jag vill nu skämta om Holiday Inn). Trots det svänger balustraden mysko och kvinnan i blått är ju pytteliten. (Dan Brown kommer att förklara allt i romanen ”The Dante Enigma”.)

Tillbaka till Dante. Bara så att vi får ett grepp om hur vansinnigt länge sedan detta är (och en inblick i min stökiga historiehjärna):
När Dante var i 20-årsåldern grundades i England en lag som förbjud köpmän att sälja sina varor på kyrkogårdarna.  Å andra sidan uppfanns både sandpapper, knapphål och kondomer, som sällan listas i en och samma mening. Ungefär samtidigt kom Marco Polo till Kina och  i Europa använde man kanoner för första gången – innan digerdöden kom och tog över jobbet. Dante delar förresten dödsår med gamle svenske kungen Birger Magnusson (son till Magnus Ladulås). Man hade hosor, men inte snabelskor. Både män och kvinnor hade klänningsliknande dräkter – men männens var kortare. I och med knappen och knapphålets revolutionerande egenskaper, började man ha tajtare eller till och med figursydda kläder och … men nej. En modeblogg från år 1300 är detta inte.

Divina Commedia skrev Dante när han var runt 50 år, men den handlar om när han var vid livets höjdpunkt – alltså i 35-årsåldern. (Fast det var ju på den tiden så jag tror att höjdpunkten har förskjutits runt tio år, right?) Han beskriver sin vandring genom helvetet, skärselden och paradiset – där Vergilius (romesk poet som gillade biodling) leder honom på rätt väg. Dante själv kallade det gudomliga verket bara "Commedia", vilket ju låter kul. Boken skrevs helt crazy på italienska genom att Dante gjorde skriftspråk av toscanskan när alla andra lärde män ju fortfarande bara skrev på latin. Ledtrådarna i luckan var:

1. Vykortet skickade Dante till Julkalendern när han var i helvetet, som är uppdelat i nio kretsar där nästan alla syndare straffas nakna.
2. Kändisarna var Judas, Brutus och Cassius, som tuggas levande av Satan. Svälj.
3. Det var i den tredje kretsen som de omättliga tvingades ligga ner i gyttja medan det både regnade och haglade. Helt enkelt som vanlig skånsk vinter.

Stackars Dante är idag begravd på två ställen – både i Ravenna och i Florens. Undrar om jag kan begravas med ena foten i Lund och den andra i Luleå.

Slut i rutan! Kolla vad Heléne skickade till mig idag!

Uppdatering:

Jag glömde ju i nattyran helt bort Översättarhelenas listiga ledtrådar. Jag låter henne själv förklara (genom att kopiera det hon har skrivit i lucka 16, ibland gör man det lätt för sig):

”Nej, nu är nog hoppet ute.” Vid porten till Inferno hänger en skylt om att de som inträder där ska överge allt hopp. (Även Loppran kom på det.)
”Ribban blir lägre och lägre.” (Limbodans.)

En vinnare ska vi dra. Plommonstopet, stackars slitna plommonstopet (som även det ägdes av min morfar) sprätter ut … nehejdå, inte en Ulrika idag igen. Vi draaaaar … hupp, hakke har också vunnit redan. Ska jag kanske ta bort de som redan har vu… men det blir ju fel, de måste få vara med … hm. Ni kan få min kåseribok om ni vill ha den! (Gääääsp, gäspar hela världen så fort man säger kåseri.) Nämen nu tar vi … aaah, två som har fastnat i varandra … då tar vi båda: Saom & Pysseliten! Grattis! (Mejla mig – det gäller alla som vinner.)

Nästa kommer vid åttasnåret i morgon!