Lucka 11
Tänk att jag genom att lägga ut en text som är såpass trogen originalet ändå kan skapa så stor förvirring. Men, sorry, det var faktiskt inte meningen. Det var meningen att ni skulle tänka efter och leka lite stilanalys! (Stil, stilistik, stilanalys! tänker alla som har pluggat svenska.) Jag återkommer till det.
Först ut med rätt svar var den inte alls diskreta Goblincharlott. Men man kan faktiskt inte tala i gåtor hela tiden – särskilt inte med ett så fullständigt uppenbart svar. Det roliga var att Ica, som gnölar över sin okunskap, gissade rätt – bara för att sedan påstå att det nog var fel eftersom det var för lätt. Bland andra Mikael och Niklas höll med om det: ”Lite FÖR likt för att det inte ska finnas en hund begraven” respektive ”Det är som om Lotten antagit allas identiteter för att leda oss alldeles åt fanders.”
Ö-helena plockade bryskt ner sig själv från vår piedestal med orden ”Min sämsta gren är verkligen Sånt Som Alla Ska Läsa Nuförtiden.” Aren’t we all? svarar jag härmed.
Dagens favoritfelgissning kom Husse med efter att vi hade kommit in på ämnet felstavningar:
En klargörande parentes nu innan vi fortsätter: Jag må vara språkpolis, men inte i den meningen att jag är paragrafryttare när det gäller t.ex. skönlitteratur, fiktion eller poesi (det ska gu… ehum, embryo veta). Språkexperiment är lika spännande som någonsin ett komplicerat frisparksmål. Men precis som att en musiker som ska till att improvisera förmodligen har nytta av klassisk skolning, tror jag att man har nytta av att kunna skriva ”rätt” när man ska experimentera med bokstäver. Men inte förrän Vatten-Sanna frågade ”Vredens barn, menar du att felen i hemlisbloggartexten är (i stort sett) desamma som de i Den vidunderliga kärlekens historia? förstod jag att ni trodde att jag hade hittat på alla konstigheter. Lina hängde på med det förlösande: ”[—] men kan inte det elaka vara att påvisa att Den vidunderliga kärlekens historia faktiskt är en ganska förskräcklig bok …?”
Jo.
Vallgren med öga i nacken.
Det var därför jag gjorde som jag gjorde med stackars Carl-Johan Vallgren (f. 1964 precis som många andra) – jag tog meningarna nästan ordagrant ur den hajpade Den vidunderliga kärlekens historia (2002), sidorna 32–36 … men slet dem bryskt ur sitt sammanhang för att accentuera den i mitt tycke underliga stilen. Undermåliga stilen. Som jag inte gillar. (Där kom det.) Jag tycker att ni i kommentatorsbåset ska få Augustpriset istället. Man kan läsa ingenjör hakkes (och några andra gissares) påpekanden i kommentarerna – jag ska inte upprepa dem här utan bara höja min tekopp till en skål för er. Multitalangen Vallgren som kan både spela och komponera musik samt skriva böcker kanske bara har drabbats av min elaka avundsjuka? Han kanske har den stilen medvetet? I så fall ska jag läsa Stil, stilistik, stilanalys igen. Äh, spela roll – jag läser helt enkelt andra texter så länge.
Nyord och nyuttryck i kommentatorsbåset denna dag:
Baudelaire-bil (Fredrik I)
Smädad av en slumpgenerator. (Mikael)
Pite-spalt (Smyg)
BéatriceBeaBeata citerade en intressant recension, som jag i min tur citerar här:
Om Blecktrumman tycker jag däremot mycket. Fast vem är väl jag att komma med åsikter?
Nu ska jag dra två vinnare bara för att jag har lust. Nej, vänta. En. Äh, två! Hoppas att det är stora människor eftersom tröjorna är som smidiga tolvmannatält. Jag tar fraaaam … Mikael! Och … Ulrika! (Jahaja, som inte är Good-Ulrika utan recept-Ulrika.) Grattis!
Hoppas att ni får en trevlig dag med lucka 12!
______
Förresten: Det är meningen att jag ska försöka länka till alla som nämns och som har något att länka till – jag har bara varit slarvig med det. Ska fixa det i efterhand. My kind of blogroll liksom.
Roligt att min favoritlärare cynikern Peter Cassirers kanonverk kommer till användning för dig, Lotten! Glömmer aldrig den dagen PC var sen och jag satte mig längst fram och undervisade mina kamrater; lade mig så nära Cassirers egen undervisningsstil. In kommer PC, lyssnar en stund, varpå han utbrister: fortsätt du resten av lektionen, det här gillar jag att lyssna på! Och då var det bara att bita i det sura äpplet och fortsätta undervisa.
Jäklar jag gissade rätt på en efter 11 dagar in i äventyret 🙂
För övrigt vill jag bara passa över en proffessionell åsikt om att karln skriver böcker dubbelt så bra son han skriver visor!
Aha! Där fick vi förklaringen till varför det har dröjt så länge innan han dök upp: Lotten gillar inte min favvobok!!! Den, boken om Per Gessle och Millenium-böckerna (de två första – den tredje håller jag lite på tills rätt tillfälle yppar sig) samt Gardells bok om Gud är väl de böcker som jag har sträckläst så noga att blodet stannat i ådrorna pga för lite rörelse från min sida.
Ingen tröja idag heller, men det kanske man inte har gjort sig förtjänt av när man klampar först in med rätt svar? Måste dock vara första gången på 2-3 år som det händer så jag hoppas att jag kan vara lite ursäktad.
Språket som dök upp i luckan var groteskt, lösmyntheten bland kommentatorerna var så hemskt att den nästan inte fanns. Petimeter för petimäter hävde ur sig ett djävulens koncentrat. Misstagen uppenbarades i otakt, nästan overkligt utan misstag. Den fasansfulla lucköppningen skulle hemsöka oss med en regelbundenhet som varade ända till påska. (Nej det var inte sant, nej det var inte sant!)
Jag gillar verkligen inte DVKH men däremot gillar jag konstigt nog Vallgren.
Ah, vad roligt! Lotten har helt enkelt gjort med Carl Johan Vallgren vad Saturday Night Live gjorde med Sarah Palin i höstas. Alltså använt mer eller mindre riktiga citat, som i förstone uppfattas av allmänheten som vridna eller påhittade – men inte är det, inser alla efter ett tag.
Läs mer om detta hos exempelvis Emil Arvidson (och missa inte fotografiet + bildtexten ur den kanadensiska tidningen, som är ett exempel på motsatsen!).
En annan mer eller mindre långsikt kalenderparallell är förstås att även Palin är född 1964. Och att även hon fått en t-shirt.
Och jag fick ännu ett tillfälle att blogga om Sarah Palin…
Vallgren ska tydligen vara en sådan författare att antingen älskar man boken eller så hatar man den. jag är i den senare kategorin. Men det där litteraturpriset han fick, alltså det måste ju finnas hur många författare bortsett från honom att ge det till. Nu tror jag att jag också måste börja plåstra mina inlägg från att bli för elaka…
Skönt, nu slipper jag läsa den!
Ja jag vann! Skam den som ger sig!
För Lottens absoluta lustmord på Vallgren borde hon, faktiskt, belönas med att få sommarprata!
Ja! Sommarprata! Viiilkeeeeen lyyyysande ide! Det har jag aldrig tänkt på!
Förresten, Husse, är jag intill döden imponerad. Du overstageade Cassirer!
Äh, nu tycker jag du är lite orättvis! C-J V må vara hajpad, men alla föredrar inte böcker med stil, utan läser den för innehållet. Jag kan plöja en doktorsavhandling från pärm till pärm om laserbearbetning på titan och bara älska den för att innehållet är så bra! Fast jag förstår att avhandlingar aldrig får några litteraturpris förstås …
Wow, ”laserbearbetning på titan”! Det visste jag inte ens fanns.
Det är ju det jag säger — vem är väl jag att tycka? Eller vänta förresten, jag får ju tycka vad jag vill.
Ulrika: Jag erkänner varje dag att jag är helt stilstörd.
Äsch, Lotten, det var väl in…te mer än rätt nervöst, men med honom tog man fan i båten, och så rodde man allt vad tygen höll, och spetsade kursen! 🙂
Se där, Husse, hur många fick du in i en enda kommentar?
Överlastning av personer, tycker du?
Glömde ju ändå kurssekreteraren som skrev ut intygen 😀
Jag vill bara säga att jag är tacksam att jag äntligen fått stöd i min uppfattning att Den Vidunderliga Kärlekens Historia är enormt överskattad. Däremot gillar jag Ur Herr Backmanns Broschyr. Eller vad fan den hette.
En författare läser man väl ändå för dess litterära kvaliteter och kanske även för att den har blivit hypad. Jag läste den för det senare och ångrade mig gruvligt. Doktorsavhandlingar är doktorsavhandlingar är doktorsavhandlingar, de behöver inte uppfylla samma kriterier som skönlitteratur. De ska ju framföra fakta, som giftermålsriter hos Vengue-stammen eller laserbearbetning på titan.