Jag läste Nalle Puh för Femåringen. Och hade svårt att koncentrera mig eftersom jag plötsligt såg mönstret. Jag insåg hur A.A. Milne tänkte! Och såg att Christoffer Robins vänner ju är en levande symptomkarta på:
- generaliserat ångestsyndrom – Nasse
- melankoli – Ior
- ADHD – Tigger
- Asperger – Kaninen
- letargi – Nalle Puh.
Tyvärr har jag uppfunnit glödlampan. Eller till och med hjulet. För … denna insikt är jag inte alls ensam eller först med – det kryllar av internetskribenter med exakt samma idé.
Nu behöver jag er hjälp: exempel på onödiga uppfinningar och senkomna uppfinnare. Här kan ni läsa om kändisars uppfinningar.
Några tidiga flygplan. (Se efter 1,30 – ett cykelflyg.)
Absurt off topic-tillägg:
I morgon ska jag tydligen intervjua Marie Picasso. Ja, jag som inte har sett en enda sekund av det där tv-programmet. (Inte alls lite von oben-fnys, jag har bara inte kommit mig för.) Något ni vill att jag ska fråga henne?
I morgon ska jag tydligen intervjua Marie Picasso. Ja, jag som inte har sett en enda sekund av det där tv-programmet. (Inte alls lite von oben-fnys, jag har bara inte kommit mig för.) Något ni vill att jag ska fråga henne?
Kan ingen gå igenom Tove Janssons värld i Mumindalen på samma sätt? Där finns det massor att ta hand om. Det är nog därför både Puh och Mumin funkar så bra som vuxenlitteratur!
Kul lista!
Hedy Lamarrs uppfinnande hade jag faktiskt hört talas om.
Jag tänkte jättemycket på att man skulle göra en låda med böjbar mitt, för bananer, så de inte blev krajade när man tar med dem. När Banana Guard kom blev jag förbannad och inte glad, det kändes som de stulit min uppfinning. Haha. Och jag köpte aldrig nån.. Inte ens den i självlysande färg.
På tal om profiler så är det hög samsjuklighet- äh varför inte drämma till med komorbiditet på en gång- mellan olika npf (neuropsykiatriska funktionshinder), så jag tror nästan man oftare hittar nån med både AS (asperger) och ADHD (eller ADD) än en renodlad en.. Fast jag är inte specialist på något sätt, bara lite påläst.
nxgladh som wv- nix glad, stämmer bra idag..nähä, den ville inte.. dltfeawh- ditt lilla tvi!
Eller, inte OFTARE, men ofta. Så jag inte får smäll på fingrarna av nån som faktiskt kan. 😉
Vad ställer du för diagnos på Uggla då?
Uggla har väl åtminstone dyslexi.
Husse: http://www.hbl.fi/text/kultur/2007/10/23/d6843.php
Jo, jag vet att Lotten har en länkskola…
Ugglan i Puh hade jag glömt! Eh, lite narcissist kanske?
Apropå Jovannas muminlänk: En annan Asperger är ju den första Hemulen i ”Kometen kommer”.
Kolla på Youtubesnutten jag lade in nu — mot slutet sätter de raketer på en stackares rygg så att han får eld i baken.
Tack Vajlan. Nu ska jag säga komorbiditet fem gånger. (Om man slår upp komorbiditet i NE, får man som förslag på illustration en bild på komorbiditeten Alice Babs/Adolf Jahr.)
Jaså, den ugglan.
Jag tänkte på den gode Magnus U.
Jisses.
Komorbiditeten i översättarlyan består antagligen av sneda slutledningar i kombination med alternativa associationer.
Typ.
När jag läste litteraturvetenskap för hundra år sen skrev någon om Emil i Lönneberga att han var en agrarkapitalist med tydliga oidipiskomplex och kastrationsångest (det sistnämnda måste anspela på kräftorna som bet pappa Anton i tårna vid morgonkaffedrickningen). Just det, marxistisk textanalys hette den kursen.
Ugglan tror jag bestämt också lider av bristande verklighetsförankring- vad heter det på fackspråk – alzheimer?
(Alzheimer light, brukar vi ibland konstatera att vi är drabbade av – jag och en väninna.)
En rolig tanke.
Eller kan man göra som antroposoferna,; hävda att Nasse, Ior, Tiger och Puh symboliserar en
sangvinisk, melankolisk, kolerisk respektive flegmatisk person.
Aningens gammaldags men rätt roligt det med.
En annan sak jag tänkt på är att Skalman är en sann Aspergare.
Vår professor sa´på 50-talet att när det gällde läroböcker i psykiatri fanns det ingen som kunde tävla med de stora författarna: Gå till världslitteraturen – Dostojevski, Strindberg,Ibsen,Dickens Thomas Mann…
Apropå Vajlans bananfodral; jag irriterade mig under flera år när jag var ute och flög över att det inte fanns en liten ”hylla” infälld i stolen framför att ställa sitt glas på. Straxt efter att jag hade kommit fram till hur de borde se ut dök de upp i planen.
Egentligen fantastiskt att det räcker att tänka på vad som behövs och så materialiseras det!
dieva: Det stämmer! Min mamma önskade sig t ex en liten display på telefonen där uppringande nummer syntes, så hon kunde välja om hon ville svara. Tjugofem år senare materialiserades önskningen…. så det funkar! Det tar bara något längre tid än att göra jobbet själv.
Och Lotten: Tyvärr. Nu har jag tänkt en lång stund och kommer inte på en enda intressant fråga till Marie. Hoppas det går bättre för dig!
Alltså va. Ni har chansen att ställa Marie Picasso mot väggen via mig … och så kommer ni inte på något! Tänk om hon är en Lill Lindfors eller en … eh … öh … ja … Lill Lindfors … om 40 år, och så hade ni chansen att ställa en intrikat fråga — men gjorde’t inte!
Alltså, jag har inte heller sett programmet (är inte särskilt intresserad) men har i alla fall hört talas om Marie Picasso. Men jag vet ingenting om henne annat än att hon sjunger.
Så vad kan jag vilja veta om henne?
1. Varför valde hon Picasso som artistnamn (jag antar att det är antaget)?
2. Vilken sorts musik hämtar hon sin egen inspiration ifrån?
3. Vem var hennes idol när hon var fjortis?
OK, det var några förslag.
Se där, Dieva! Jag ska försöka hosta *dheeva* mitt i frågorna! (Om jag nu får en syl i vädret.)
Loppran: Jag och din mamma är tvillingsjälar. (Telefonaversionister?) Jag sa till min Televerketanställde svåger någon gång för tusen år sedan:
– Tänk om man hade en manick som man kunde ha i fickan som man kunde skriva brev på.
Idag fantiserar jag om en ihopvikbar bil.
EN av världens onödigaste uppfinningar såg jag i en teve-reklam idag: en slags minidator kopplad till eltandborsten. Den talade om när man skulle byta sida.
Nästa grej- datorn som talar om för dig vilken ordning du ska ta fötterna i när du går.. typ. Två saker är oändliga. Rymden och den mänskliga dumheten.
Bravo, Vajlan! Om jag hade utnämnt dagens fråga till tävling, hade du ju haft segern som i en liten ask.
(Eller som man säger ”känt vittringen av en pallplats”.)
Lycka till med bilen! Jag ska tänka hårt på en sådan också så går det kanske fortare.
Nu måste jag komma ihåg att lyssna imorgon.
*Note to self*
Nu har jag frågat Marie Picasso om hon verkligen fortfarande sörjer sin döda hund och har uppkallat sig efter honom. Det var helt osant.
Pfuh. Intressant var däremot att hon satt i en flygplansstol på en finlandsfärja.
Men jag hann inte hosta dheeeva. Sorry.