Sedär, då har vi överlevt Nobeldagen utan en Nobelpristagare i båset. Charlott – the Goblin girl, aka Haj-Charlott, fick en osynlig tischa och i facitbåset gödslades det med allehanda tolkningar och kluringar samt felgissningar fast de var rätt. (Schubertar.)
Ni som nu tror att även denna lucka är sådär infernaliskt svår, har tack och lov fel. Den är dock av den gamla sorten där Hemlisbloggarns stil lyste klart i kalenderdiset. Den här tar ni!
Lucka 11
[…]
Man famlar och far omkring som en drucken noshörning, tung i gumpen och trött, luggsliten och förvirrad. Lite förtjust över insikten att luggen är grejen, att modet styr, hårstråna är i vägen och saxen närmar sig, satte jag mig ändå tillrätta och inväntade det som komma skulle. Igen.
För luggen och jag är numera ett.
Annat var det häromdan, när jag satt där i frisörstolen, plötsligt vädjande om nåd. Ångern satt som ett skruvstäd i luggtrakten när saxen närmade sig. Min gode vän Sven hade bestört kommenterat luggbeslutet så:
– Nu får du väl besinna dig.
– Aldrig i livet! sa jag bestämt.
Och besinnade mig.
Frisörer i hela världen har förmodligen upplevt slika kunders vittflygande luggplaner förr; just denna frisör reagerade inte nämnvärt när luggen inte fick skapas. Förlåt, kapas.
Men nu, ska ni veta, är luggen och jag överens, vilket är bra. Mycket bra.
/R.
Oj, nej, ack. En bild.
(Den här tabellen fylls hela tiden på med länkar under 24 roliga dagar.)
| Lucka 1 och dess facit. | Lucka 13 och dess facit. |
| Lucka 3 och dess facit. | Lucka 15 och dess facit. |
| Lucka 5 och dess facit. | Lucka 17 och dess facit. |
| Lucka 7 och dess facit. | Lucka 19 och dess facit. |
| Lucka 9 och dess facit. | Lucka 21 och dess facit. |
| Lucka 11 och dess facit. | Lucka 23 och dess facit. |
Jösses, det här var ju bra.
Vår lärde salig vän Manges begravning hölls av Katarina Grünbaum, mycket roligt oh trevligt. Bl.a. berättade hon om när hon och Mange och andra humaniorastudenter reste runt på sommarloven och fyllde i rödfärgen på runstenar runtom i landet.
Humdidum. Associerar omedelbart till en skribent p g a stilen, men ingenting i innehållet stöder denna tes. Bidrar med en personlig lugghistoria istället:
Som barn hade jag spikrakt hår, alldeles som pappa. Farmor (som gillade kort hår, och som hade klippt mig kort när jag var tre) försökte intala mig att om jag klippte håret kort, som mamma, skulle det säkert locka sig som mammas. Jag invände att jag ju hade haft lugg i olika perioder, och även den var spikrak. Ja, sa farmor, men den är ju så kort att den inte hinner locka sig. Sa farmor.
Jag klippte inte håret mer efter den där gången jag var tre, utom topparna, med för långa mellanrum. Det är fortfarande spikrakt i sig självt, men oftast vågigt eftersom det har varit flätat.
Ska nu ta kaksmulor och melodikrysskaffe med upp på läktaren och invänta klokare båsister.
Den där stenen känner jag igen. Vi börjar med det.
Lätt stukad efter att ha haft så otroligt fel sist nöjer jag mig denna gång med att känna igen stenen direkt. I övrigt ska jag vara mer kritisk mot mina egna tankar idag.
Den enda jag på rak arm kommer ihåg klippte lugg bodde först i en stor skog och sedan i en liten stad. (Och på några andra ställen däremellan). Men jag tror hon klippte den själv samt lockade den med hjälp av ett skrivdon.
Och det är definitivt inte HB!
Jag hoppar in i kalendern i halvtid, inte för att jag kan detta, men det är som om det finns någon avlägsen aning…
En litterär gåta i en litterär gåta – fiffigt! Stenen är bekant förstås. Stilen i texten är också bekant och pekar söderut, från mitt håll sett. Men det är ju det mesta, söder om mej alltså. Den där lugghistorien pekar i samma riktning men hur sten och lugg kan hänga ihop begriper jag inte. Fast bilden hör väl som vanligt inte dit.
Varit väck från kalendern ofrivilligt några dagar och blir så glad när jag läser att det är lätt idag men nä. Oj lugg alltså. Jag har bara traumatiska luggminnen pga att jag tillhör det välsignade folket med lockigt hår och frisörer som inte fattar att man inte kan klippa av blött hår i en längd och tro att samma sen ska gälla när håret torkar. Fast de tror ju alltid det eftersom de envisas med att rakföna håret och sen kommer man hem och duschar och ser ut som en tok (tänk dum dummare) fast man egentligen är ganska klok.
Tänk att vi är så många som minns luggtrauman. Och kanske även lucktrauman.
Ja, det här känns ju bra, men… Jag har aldrig haft några problem med lugg, men att det jämt måste vara en massa motvallstrådar i luckorna har jag problem med.
Jag har ingen egentlig gissning men hittade en liten textsnutt som passar så bra i båset.
Certamen Literarum Constitutum, vilket på svenska kan utläsas som tävlan i litterär bildning inrättad.
När jag var barn hade jag en lite virvel på ena sidan i luggen där ett knippe hårstrån stod rakt åt sidan. Den följde troget med genom skolfotograferingens årliga porträtt. Plötsligt en dag när jag var drygt 30 insåg jag att den bråkiga luggen var ett minne blott, det var första gången jag kände av kroppens åldrande.
Alla mina försök att hitta associationer från stilen i luckan är futila, jag får kampera med andra båsister på läktaren och hoppas på lettrådar från klokare läsare. Glögg har jag i alla fall, och pepparkakor.
Stålmannen igen, med tanke på de kryptiska stilarna på stenen – flera olika sorters runor till och med. Men lugg? Nej det går inte ihop.
Tar mig upp på läktaren och berättar om fotograferingen av runstenar i stället. Riksantikvarieämbetet startade för över hundra år sedan en strategisk fotografering av runstenar för att se om de förändrades genom åren. På köpet fick man en mängd ”oavsiktlig information”, dvs bilder av de kringliggande landskapens förändring genom årtiondena. Skogar växer upp eller försvinner, småskaligt jordbruk med gärdsgårdar och höhässjor blir storjordbruk osv. Apropå runstenar, dårå, men troligen inte alls apropå HB.
Två kandidater till HB jag har i min boning:
Den ena heter som den katt vi ärvde från grannen när de flyttade till stan.
(Får man tipsa en närstående?)
Den andra anspelar på den sinnesstämning jag befinner mig i när en propp har gått och jag står på stegen och skruvar i ny och har det motigt.
Kanske Ebba vet.
Ja tipsa gärna en närstående, hyttis!
Är det rödgråtna barnet din ena kandidat, Hyttis?
Tipsa gärna fjärstående också, hyttis.
För oss med självstrip är lugghugg inga problem.
Nu kommer en ledtråd!
– Hahahaha!
Så kommer en annan ledtråd!
(Måste rimma för att skriva fler råd.)
Sagda bilder på runstenar finns numera bara en länk bort. Själv har jag nyligen klippt lugg på nytt men den ser lite fransig ut när jag kollar i spegeln. Det är nog för att håret är så tunnt nuför.
Det här känns bekant …
Min lugg liksom resten av frisyren är rakare än spikrak. Trots det hände det att luggen klipptes en bra bit upp på pannan, mycket längre än vad som var klädsamt. Gissningsvis var det en ekonomisk fråga. Om luggen var superkort dröjde det längre till nästa gång ett frisörbesök blev aktuellt. Eller så klippte min multibegåvade och händige pappa som dock inte var någon stor talang som frisör och även då blev luggen väldigt kort. Min aspirant som HB hade också väldigt kort lugg, vet dock inte vem som friserade. Troligen inte fadern i alla fall.
Det enda jag kände igen i luckan var stenen. Om en har jag diskuterat med lärda män, och ett par kvinnor, en gång för länge sedan.
Lugg har jag aldrig haft eftersom mitt hår inte ligger rakt ner (alltså: är inte självstripigt). Däremot kan det lägga sig åt alla andra håll samtidigt.
Den enda jag kommer på är en rimsmed med G.
Men förresten, det har ju gjorts en nytolkning av Rökstenen men var det verkligen så?
Sent har syndarn vaknat.Oförvållat.
det här kommer mig att tänka att det sitter en prinsessa i frisörstolen ???
Men tänk om luckans lugg inte är en lugg.
Nä tänk. Men vem f-n är Sven?
Nu börjar jag bli osäker men jag måste likafullt försöka mig på en, som jag tror, ledtråd till en av mina två kandidater.
I höstas skövlade mina barn och barnbarn på min begäran min trädgård. och ett av de gamla äppelträden strök med. Nyss stod jag på balkongen och betraktade det enda äppelträd som finns kvar och undrar om det också ska få skatta åt förgängelsen i vår eftersom det oftast producerar bruna små skrynkelfrukter. Detta är min tankegång, fruntimmer som jag är.
ska nog fråga Ebba.
Jag har inte så hög panna. Så ska jag ha lugg så måste den klippas, ja kanske inte varje vecka, men ofta.
Så 1985 fick jag för mig att jag skulle låta luggen växa. Så då gjorde jag det. Och ingen lugg i ögonen efter det.
Så. Där fick ni min lugghistoria helt utan ledtrådar eller aning om vem som är i luckan. Men han, Sveriges starkaste man är väl från Ödeshög? Jag gissar på honom. Fast han inte ser ut att ha haft lugg på många år. Huruvida han skulle kunna lyfta rökarens tycker jag att vi talar om rent teoretiskt.
Fast Pippi var ju några luckor för tidig.
Det smäller runt en HB i hjärnvindlingarna, som jag, i likhet med många andra, känner mig befryndad med. Men antagligen är jag ändock en död fisk.
Jag insåg alldeles nyss att Ökenråttan BORDE kunna den här. Men jag ser inte nåt i kommentarerna som tyder på det.
Nån som känner för en svängom uppe på läktarn?
Det är bara en och samma människa som knallar runt i min skalle också hela tiden, och vore jag Hyttis skulle jag välja alt. 2 däruppe. Men låt inte mej lura nån.
Jäpp, hyttis, nu är allt glasklart! Elen är påslagen….
Trädet ryker i vår!
Jösses vad tokigt spännande det blev idag!
Antingen är ni numera oerhört skickliga på att lämna luddiga ledtrådar, eller … eller så tänker vi på olika HB. Ninja skriver fisk, men i HB:s värld finns ett annat djur lite tydligare.
Ni som håller med om vad Béatrice Karjalainen skriver, har däremot fått upp rätt spår!
Om det är den HB jag ser vissa av båsmor highlightade ledtrådar peka på är det en som har vissa svårigheter att ta sig ut från baksidan (av den med horn i pannan). Men jag är alls inte säker.
Nähä. Jag får tydligen kravla upp på läktarn och skämmas då. Om jag hade haft rätt hade det funnits möjligheter till en hel del skojiga lettrådar, men det verkar jag inte ha.
Se till att komma med nåt matnyttigt nu ni som begriper, tack.
JAHA! Skulle jag …? Aber selbstverständlich! Jag läste om , ett två, själva texten, tre fyr. Och så vidare. En bukett luktärtor på det, så …
Det är mycket här som är svårsmält.
Jahaja. Nu är huset städat. Klättrar upp på läktaren med en flarra glögg.
Jahaja, Betong-Bess. Gick du månne omkring och försökte placera en liten vit glasvas på rätt ställe under städningen?
(Ja, ledtråd.)
Alltså, vissa lettrådar bara trasslar in en ännu mera:
Dievas fransiga lugg tillsammans med ett O som står ut och tal om djur fick mig att tänka på en ljudbok jag lyssnat på för några år sedan. Där skulle ett visst barns ögon kunna passa, men texten?
Båsmor hintade på Béatrices inlägg och det fick mig att tänka på en permanent i ett domstolsförhör i en film. Men den filmen är säkert ingen vinnare vare sig på latin eller i kalendern.
Prinsessa på frisörstol? Äppelträd? Känner mig borta t o m på läktaren.
Godkväll! Bilbo idag då? Inte? Han kanske har lugg på fötterna.
Idag har jag köpt nya stickade vantar från en dam som är nästan 80 år. Tyvärr vet jag inte vad hon heter men vi kan kalla henne Göta för hon känns som en Göta (gör ni också så hittar på namn på folk ni inte blir presenterade för?). Göta är alldeles för billig. 250 kr för ett par handstickade vantar i ull det är nästan pinsamt lite för det hantverket. Men jag får väl tänka som så att jag hade ju varit beredd att betala 500 för dem och får därmed 250 över i ren vinst för nya investeringar. Så vad ska jag unna mig själv för de pengarna tro.
Bjuder på en bild från min barndom. Typ i alla fall. Texten känns bekant men jag kan inte riktigt fånga vem HB är. Är ff så lycklig över gårdagens vinst.
Näe, igen. Och luggen finns inte längre, En del av den finns under näsan och på hakan, annat i en hästsvans; men pannan är hög , dock inte så klar.
Läktaren och köket blir mina platser i kväll. Somnar kanske i hatten.
Jag är i Frankrike, det är en fransk författare och konstnär idag. Det märks på lång väg. Men vilken av dom?
Nu till något helt annat. OT vill säga. Igår kväll roade jag mig med kortspel tillsammans med några kollegor, varav inte mindre än två av dem hade bott på Skebokvarnsvägen. Det kan inte vara en slump. Dagens HB är Dan Brown.
Storligen (fortfarande OT) imponerad, Maplestream!
Vem är då HB? Well, ᛁᚾᛏᛖ ᚱᚢᚾᛖᛒᛖᚱᚷ.
Nä Lotten, det har jag aldrig trott heller.
Det gläder mig, Magganini!
Permanentondulering ska man passa sig för. Särskilt i tolvårsåldern.
Dagens HB? BMW minus en bokstav!
Besvärligt idag, det verkar inte vara nån jag känner igen sen förr, och inte har jag nåt fågelhus att fundera i. Men jag håller med zkop.
2*julafton
Hästar. Jag ser mest hästar i luckan. Eller duvor. Äh, jag tar en svängom på läktaren som Lotten föreslog.
Tvärt emot Beatrice har jag rakt hår, som kan formas snyggt hos frissan, men som aldrig någonsin går att återskapa. Luggen var tidigare klippt diagonalt och flikades ur med nån rakbladsmojäng.
Jag är lite inne på det franska. Men det är troligen säsongens största blåsippa.
Men. Jag är nästan namne med Båsmor och Haj-Charlott. Jag undrar om jag inte också är namne med någon i detta verk. Alltså inte tilltalsnamn, men med mitt andranamn, som faktiskt kommer först.
Nej! M.in. hjärna är som en Öde (s) hög.
Pysse, en svängom med The King of Swing, kanske?
Jag tror att om det ska vara ett korrekt andranamn, så har HB ett – men det är Kristina. (Nu grävde jag djupt ner i Googles källarvalv.)
Vi dansar just idag, vi kacklar, vi skriver, vi ristar och vi snackar mycket med Svenne. I en tidning.
För övrigt så har svenska handbollstjejerna gjort en heroisk insats mot Norge precis. Oavgjort blev det. Och detta har definitivt inget med dagens lucka att göra.
Bra, Nina – vi måste hålla kolla på idrottsliga hjälteinsatser mitt i kalendern! Helt rätt!
Jag trodde ett tag jag var färdig för ikväll. Men det känns inte så längre.
Även innebandyherrarna har vunnit idag. VM-guld. Grattis till detta! Vi basketintresserade får nog hålla på något annat land för att glädjas åt guld inom överskådlig framtid.
Katokaribel är det nog inte. Och inte hans fru. Trots allt. Ser ingen utväg här. Det blir nog att sova på läktarn.
En smula självcentrerat? Är det norskt?
Inte norskt! Men det känns (nu när jag tänker efter) lite norskklingande. Namnet alltså. Men nej, svenskt var det här! En nu levande HB!
Ojojoj nu måste jag snabbt ikapp. I hatten ska jag väl i alla fall, så här i elfte timmen. Sen får vi se.
Jag säger ingenting, en svensk tiger.
Nu är även Hannoia i hatten.
En kvart kvar!
En tidning.
En kåsör.
Ett ord som rimmar på luggen.
Ett coolt namn.
Ett litet mysterium.
Aha! Det är runstenen man ska klänga sig fast vid. Tack kära syster! Nu blir det till att snabbtolka.
Bjuder läktaren på jitterbuggare. Men dagens lucka är svår men en mening i luckan är googlingsbar och ger omedelbar träff.
Om man både är rar och bra, är man få HB:s namn?
Bra! Det är inte Tore Skogman!
En minut kvar, äre BANG?
Inte BANG, men nästan!
Facit: https://lotten.se/2021/12/facit-till-lucka-11-heter-lucka-12-lilla-julkalendern-2021.html
Det här var för svårt för mig, trots att jag sysslar med fjäderfärelaterade frågor mest hela dagarna.
Varför är vissa ord överstrukna? /Fel tid, fel plats, fel kommentar
Haha! Du lever i dåtiden, söstra mi!
[…] Lucka 11 och dess facit. […]