Tjena på er alla båsister! Här är facit från båsmor!
Det konstiga är att just denna Hemlisbloggare i lucka 1 verkar ha varit så om sig och kring sig att båset kunde fyllas med allehanda anekdoter i Jag mötte Lassie-stil.
Psst. Länken där ovan går till Expressen, så om ni inte vill klicka kan jag för alla ungdomar berätta att ”Jag mötte Lassie” är en (gärna diffus) kändisspaning, som t.ex. att min kusins mans första flickväns syster var ihop med Paul McCartney.
Och hur lät det då i båset?
Åsa HL:
– Såå otroligt konstigt! Jag var just på stan och fikade med en kompis. Och en av de tre på bilden, tror den till vänster….kom upp i vårt samtal. Hon brukade nämligen nyårsfesta med min kompis under många år.
Ökenråttan:
– I min vilda ungdom hade jag en pojkvän som kom att umgås med HB under rätt så intima förhållanden. Nej, jag var inte med just vid det tillfället.
Magganini var en av alla som tänkte på stockholmskan, alltså dialekten:
– Jaaa! Kalender! Jag kom ihåg det så fort jag slog upp jacken!
ERB:
– Jisses vilka hål i pjucken jag har sen jag svassade runt i sanden!
Niklas (i Sthlm):
– En vän i ungdomen talade alltid om HB med ett visst förakt och framhöll istället en kollega till hen. Efter avslutad journalistutbildning och anställning på rundradion föll det sig så att han intervjuade båda och fann till sin förvåning att hans gamla idol var en arrogant och HB var jättetrevlig.
Niklas i Gbg:
– Helt OT. Sen läste jag ledtrådar om fåglar och tänkte på fågelforskarna som testade vad paradisfågelns honor lockades av hos hannar. De limmade på extra fjädrar på hanarnas stjärt och upptäckte då att honorna lockades av den längsta stjärten, trots att hannen inte ens kunde flyga. På så sätt bibehåller evolutionen att hanarna blir starka, men evolutionen rensar ut alltför långa stjärtar. Fritt återberättat efter Staffan Ulfstrands ”Darwins idé”. Detta har inte med någon specifik tupp att göra, men tycks handla om svenska kulturtuppar i allmänhet.
Tupp, tupp, tupp … var ordet. Eller höna. Agda dårå.
Cornelis Vreeswijk (1937–87) blev bara 50 fjuttiga år, och alla blev vi så bedrövade när han dog. Det hade förstås lite grann att göra med att alla svenska gubbar som var nåt att ha trillade av pinn just vid denna tid: Kal P. Dal, Torsten Ehrenmark, Tage Danielsson, Beppe Wolgers och Fred Åkerström. Och apropå den sistnämnde, så var ju han och Cornelis både trubadurpolare och trätobröder. Konkurrenter och inspirationskällor. Suputer och Bellmantolkare.
Filmen om Cornelis är – som nästan alla svenska filmer numera – lite stolpig med trista replikskiften och tillrättalagda scener, samt inte särskilt upplyftande eftersom allt alltid går åt helvete. Men miljöerna, frisyrerna och kläderna är fantastiska! En av mig saknad scen (som alltså borde ha varit med i filmen) är när Cornelis räddar en mycket ung och ledsen samt nyskild Lasse Berghagen genom att bjuda in honom till sin husbåt och sedan slänga Lasses gitarrfodral med innehåll (gitarr, pengar och rena kalsonger) i vattnet. Men det hade väl blivit lite för kul.
(Sorglig fotnot [som ni även uppmärksammade i kommentatorsbåset] i sammanhanget: Hans-Erik Dyvik Husby som spelade Cornelis i filmen, dog för bara två veckor sedan – blott 49 år gammal.)
Cornelis Vreeswijks liv var tydligen en kamp mot allt och alla: karriärval, kvinnor, droger, socialtjänsten, Skatteverket och obetalda räkningar samt överheten och spriten. Idag hade han definitivt fått en ADHD-diagnos eftersom han hattade än hit, än dit samt satt i fängelse för fortkörning utan körkort – och dessutom rymde från fängelset. När Sveriges Radio meddelade att vissa av hans sånger skulle censureras (VA?), förbjöd han radion att spela hans låtar över huvud taget (men ångrade sig när stim-pengarna uteblev). På något obegripligt sätt lyckades han få en och annan skatteskuld avskriven genom att helt sonika be Olof Palme om hjälp.
Men det finns ju roligare saker att berätta om! Till exempel att CajsaStina Åkerström och Jack Vreeswijk åker runt och lirar pappornas låtar till publikens jubel. Samt att Cornelis Vreeswijk och Beppe Wolgers en gång bytte plats med varandra; se här hur absurt lik Beppe Cornelis ju var i Beppes godnattstund!
Men framför allt är det ju de ljuvliga framträdandena som man ska njuta av. Här i klippet nedan har han bara några månader kvar att leva – men som han levererar. Kolla hur han har texten fasttejpad på gitarren, men faktiskt inte kollar ner på den en enda gång förrän i slutet, när han ser ut att förvånat konstatera att han kom ända in i mål.
Hattihatt! Nu ska vi se vem som får den första tischan även om den inte levereras förrän om ett bra tag Plommonstopet är avdammat och alla lappar ligger i en himla röra inuti (det är många!) och jag draaar … Jossilurens! (Aka Orrrleander Bloom!) Tjoho!
Så här ser tischan ut om man bara lämnar ledtrådar: en xx ligger på en annan xx och så upprepas det några gånger och så blir hela alltet en yy.
Lucka 2 kommer i ottan den 3 december 2021!
33 kommentarer