Hoppa till innehåll

Bästisgrannen

Jag och Bästisgrannen träffades när vi var 12 år. Vi gick i samma klass, valde samma gymnasielinje, gick samtidigt på High School i USA (fast hon i Iowa blev ”promqueen” och hade pojkvän, medan jag i Dallas bara hade håriga ben och blev kallad ”the Swedish n*ggerlover” [där *=i, man får inte skriva sådana ord för då får sökmotorerna spunk] och hon trivdes och jag från dag 1 räknade ut hur många dagar jag var tvungen att bo kvar).

Efter gymnasiet flyttade vi ihop i ett minikollektiv med en tredje tjej på Söder i Stockholm. Efter endast ett halvår var vi så osams att vi inte talade med varandra på två år. Sedan blev vi kompisar igen, men hördes bara av till födelsedagar och bröllop och barnafödslar. Plötsligt, år 2000, bodde vi grannar i en mellansvensk stad som ingen av oss hade någon som helst anknytning till. Nu är vi så tajta att om den ena familjens bil är borta, ringer den kvarvarande familjen och säger ”Va, vart har ni åkt utan oss?”.

Nu i vår sker det onämnbara. Hennes hus möglar, ruttnar, sänder ut livsfarliga ångor och måste totalsaneras och plastas in för en miljard kronor som banken vill ha triljoner i ränta för. Hon, hennes man och två barn måste flytta hem till oss. I tre månader.

Vad gör man nu? Leker man korridorkök? Letar upp instruktionsböcker från flower power-eran?

Nejdå. Vi får helt enkelt sätta på tvättmaskinen med större frekvens, banka upp ännu fler krokar i hallen, städa ur kylskåpet och köpa vin oftare.

Uppdatering: Kom just på att jag måste tacka försynen. Bloggvirke kommer ju att serveras på silverbricka varje dag under dessa tre månader. Tack.

Share
Publicerat iBloggen

18 kommentarer

  1. Åhhh – jag vill ju också ha en bästisgranne!!! *avundsjuk* 😉

  2. hehe, det sista var en bra slutledning tycker jag. 🙂

  3. Aequinoxia: Kan man inte bara ta första bästa granne och klampa in och säga tjenaaa-haaallå, nu ska vi göra så här och så blir vi bästisar och kan låna mat av varandra varje dag å tar du förresten hand om mina barn på torsdag så bjuder jag på middag på lördag?” eller måste man ha känt varandra mer än halva livet …?

    (Egentligen en retorisk fråga. Jag är en bedrövlig granne med alla mina andra intebästisgrannar. En av dem bjöd oss på mat sommaren 1999 och väntar fortfarande på returen.)

  4. bästisgrannen

    Jag är glad att jag har min bästisgranne:) Jag har letat fram min “Ingemar Stenmark”-mössa. Den kommer att passa fint under den här tiden.

  5. Du menar att vi ska regrediera och bete oss som 12-åringar igen?

    Ok. Pax för Olle! Du kan få den där skotten, han är din typ.

  6. Bästisgrannen

    12…då var vi ju inte kloka!
    Jag får stoppa undan mössan igen.

    Men,Skotten blir bra för han har så vackra brungröna ögon, dessutom kan han laga mat:)

  7. /ingrid

    Kollektiv med bastisgrannen later mycket lovande for bloggen framover.Jag ar pa bokmassan i london, gott om bokstaver men inga med prickar over. Har sett Stephen Fry live!

  8. Jag ska ocksa borja skriva sadar. Har markt att alla blir impade av det.

    Vad sa mr Fry?

  9. F-n, jag hinner ju inte ens hälsa på här hos dig…*suck*…vad hände med mitt fria liv?..ja, just det, jag började jobba igen ja…*suck*
    Skönt med pengar, men en sovmorgon då och då skulle också sitta fint!…*kram på dig du*

  10. “En av dem bjöd oss på mat sommaren 1999 och väntar fortfarande på returen”

    Hur ska det tolkas i skenet av gårdagens blogg?

    Vad är det din granne inte vet om matsmältningsapparaten? Eller är h*n ovanligt tålmodig?

    Vad bjöd de på förresten?! Bjuda folk på mat och sen vänta på returen! Så illvilligt! De kan gott vänta!

    Nu blev det en “siggesmajli” här: sgmije

  11. Cecilia N: Ser du ord och företeelser på registreringsskyltar också?

    PNG 106 = slaget vid Hastings (pang 1066)

    NPY 705 = City Boy-låt (There’s no Reply … 5-7-0-5)

    HKN 202 = En basketspelare (Håkan Eriksson, 202 cm)

  12. Jo, fast det är sällan att siffrorna kommer med i bokstavsröran i mitt huvud.

    Kantorerna i bekantskapskretsen har istället fått mig att anamma “Vilken psalm är det?” när jag ser bilnummer. Jag är inte så duktig som de förstås, men en och annan kan jag.

    Här nedan är nu ett exempel på att inte kunna stava till zink: zienk.

  13. Bästisgrannen

    Vem ska fixa bloggvirke???

    Själv tänker jag bygga en kamin. Kanske ett glas Brown Brothers till brasan? Det lär vi behöva.

  14. Bloggmaterial! Glöm inte att liksom Stephen Frey brodera ut sanningen lite och skapa mysiga intriger för oss amatörantropologer att följa.
    “Alfahonan doftmarkerar i köket. Resten av gruppen kurar ihop sig i en boll på badrumsgolvet. Snart är det natt och hungern kommer att driva dem ut i en besinningslös jakt på föda.”

  15. Brodera ut sanningen? Hjälp! Läsarna är mig på spåren! De har förstått hur jag arbetar!

    Vips, sprang Lotten till skogs och sågs aldrig mer igen.

  16. Ja, skogen! Där är ju jag!

  17. Ica

    Åh vad nice! Jag och min bästis har redan bestämt att vi ska bo grannar när vi blir tillräckligt vuxna, förståndiga och utbildade för att skaffa eget boende. tyvärr har hon och hennes grabb köpt hus i Kållered och har heltidsjobb så jag har ju inte så många val kvar när jag sitter i en tvåa i etuna, men jag behöver ju inte fundera på vart jag ska ta vägen när skolan är klar 🙂

  18. Jag och min bästis har bestämt oss för att förboka plats på samma ålderdomshem!
    Hade vi blott varandra så skulle det inte göra så mycket att ingen annan förstod oss.
    Dessutom är det så mycket roligare att skrika okvädningsord tillsammans.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.