Hoppa till innehåll

Dag: 22 mars, 2006

Nämen. Vad skulle det här vara bra för?

I trädgården den 22 mars klockan 17:31.
Nästan snöstorm! (Som alls inte syns på bilden.)
När man ska ha regn i filmer, häller man tydligen mjölk på skådespelarna. Detta får mig att tro att snöflingor borde synas mer än så här.

Ni ser att jag är glad, va? Jag gillar när det blir oljeransonering och snöstorm och undantagstillstånd och allmän kraftsamling mot … något. Och paniksnö i slutet av mars, ger mig livsandarna åter. Om jag nu skulle ha tappat dem någonstans på vägen.

Nu vrålar Bästisgrannen från köket att pyttipannan är färdig! (Nej, de har inte flyttat in, vi bara över lite inför vad som komma skall.)

Share
9 kommentarer

Kunskapspriset

Oj, vad många inlägg jag skriver idag. Kan det ha att göra med att jag har en obehaglig deadline att hålla och hellre frostar av frysen, putsar fönstren, klipper tånaglarna och bloggar?

Jo, i mitt förra liv (1988–1998) jobbade jag ju på Nationalencyklopedin. De ger varje år bort 250 000 kr var till fem olika mottagare för

”(—) strålande insatser på kunskapsspridningens alla områden (—) för att de har inspirerat andra att ta till sig kunskap”.

Men har detta tidigare nämnts i bloggvärlden? Jag citerar igen:

” (—) pristagarna är en mix av kända och okända personer, grupper och organisationer (—) [och] vi hoppas att på så sätt sprida positiva motbilder mot allt det negativa som vi normalt matas med från medierna.”

Nämen jahoo! Det är ju det jag har sagt hela tiden: bort med negativismen!

Och det coolaste av allt: alla – allaALLA får nominera någon! Gör det nu på momangen meddetsamma bums omedelbart … och vill du läsa mer om priset gör du det här: www.kunskapspriset.se.

(Jag ska banne mig nominera min dotters lärarinna!)

Share
5 kommentarer

Vad får man skriva?

Jag skulle vilja rekommendera Sentensers funderingar om vad man får och inte får skriva om. (Kommentera gärna på hennes blogg!) Hon har tre exempel på situationer, som jag listar här nedan. (Nu måste ni alla tänka er att ni är i en situation där ni lätt som en plätt kan bli publicerade utan besvärliga refuseringar – ni är kanske redan etablerade, kända och lästa sedan tidigare. Trevlig fantasi, eller hur?)

1. Du får reda på en fascinerande, men hemlig berättelse, och utan att fråga om lov publicerar du den. Du döper förstås om karaktärer och platser så att ingen ska kunna räkna ut vem det handlar om. Huvudpersonen känner dock (förstås) igen allt, och blir ledsen.

2. Du får reda på en fascinerande, men hemlig berättelse, och får tillåtelse att skriva om den så länge ingen kan räkna ut vem det handlar om. Detta låter sig inte göras eftersom alla – när de ser att det är du som är författare – förstår vem huvudpersonen är. Vad göra?

3. En annan skribent berättar en osannolikt fascinerande historia. Du vill publicera den, men vet inte om berättaren redan har gjort det eller planerar att göra det.

Jag har en fjärde variant:

4. Du är arg på din barndom; din farmors faster var galen och elak. Mycket spännande och fascinerande samt osannolikt hände, och nu vill du skriva om det. Men farmors fasters närmaste släktingar som är i livet skulle bli ledsna om du gjorde det – även om du ändrade fakta och maskerade platser och personer. Är detta dilemma ännu känsligare när det handlar om släktingar?

Kom gärna med fler exempel på kniviga situationer!

Share
7 kommentarer