Etikett: svenska

Stavningsreformen 2015?

Publicerat av Lotten Bergman den 25 oktober 2013 20:26

Vi har i Sverige haft några inofficiella stavningsreformer, men inte krånglat särskilt mycket under de senaste 100 åren. Norge har haft det kämpigare och slagits mot både danskifiering och svenskifiering och pragmatiskt löst allt genom att ha två norskor: bokmål (riksmål) parallellt med nynorsk (landsmål). Och någonstans i röran fick de fram den vettiga stavningen sykkel.

Britterna har ingen instans som pekar med hela handen och bestämmer som mitt älskade Språkråd (som dock själva säger att de bara ”ger råd”), utan allt sköts lite på lösa boliner med hjälp av uppslagsverk och ordlistor. (”Lösa boliner” är min formulering som väl speglar min inställning till hur korrekt sånt här ska gå till.)

Nu i kasjunötternas kölvatten lutar jag mig tungt mot det faktum att SAOL kommer i ny upplaga 2015. Champagnen ligger sedan länge på is (även om flaskan emellanåt i krissituationer används som reserv för att snabbt ersättas) och jag tuggar på nagelbanden av iver. Påmmfritt! Kårnflejks! Syckel! Schampanj för bövelen!

Allmänheten rasar:

– Men har hon förlorat förståndet?
– Ja verkligen. Upprörande!
– Man kan ju inte utge sig för att vara en stelbent get till språkpolis och samtidigt roas av moderniseringar av sedan länge etablerade stavningar!
– Usch, rofl och lol samt omg, nu är det stekta fläsket kokt.
– Heter det inte tvärtom?
– Äsch, i dessa revolutionära tider där man inte ens kan lita på språkpoliser, kan man väl säga vad som helst så länge alla fattar vad man menar?

Luuuugn. Jag tycker fortfarande att vi ska stava öppenhjärtig och omständlig som i SAOL och vill inte alls skriva ~~ejängklien~~. Men det är ju så intressant att leta fram ord som är

lånord
relativt svårstavade
perfekta att på svenska stava på annat sätt.

Några av de stavningar som vi inte saknar i svenskan – ord som tack och lov har fått ny kostym – är ju

bureau
tape
lieutenant
hype
portefeuille
site
fauteuil.

SAOL har ett fantastiskt, ännu inte färdigställt, historiskt projekt här. Kolla – man kan slå upp ord och se hur stavningen av orden har förändrats. Eller inte förändrats. Det är ännu inte alldeles korrläst så på en del ställen blire fel.

Nå. Hade det inte varit roligt med svenskare stavningar av

guide
yacht
juice?

Tyvärr har jag nyss lärt mig att jag har gått omkring och farit med osanning. Jag trodde att vi förr skrev ~~champignon~~ och att champinjon var en förbättringsstavning. But no:

Så: brejnstorma och hitta på nya roliga och finurliga nystavningar! Några som SAOL har försökt att införa men som har tagits bort eftersom de inte alls föll i god jord är

hutsch
kolje och koljé
jos
sebra.

Och betänk nu det faktum att cyklist år 1886 hette velocipedryttare.

Uppdatering
Jag måste enligt champagnekännarna i båset uppdatera mig och sluta visa upp den här bilden ovan så fort det ska yras om campagnebubbel. Därför gick jag åstad och köpte mig den här skönheten, som levereras i ett eget bo:

Fotnot
Tssst. Inte köpte jag den där finingen heller. De drygt 800 kronorna ska jag spara till en ny sekruttbil emedan den numera 26 år gamla Volvon sjunger på sista versen.

137 kommentarer

Modeord – men inte A-linje, jumper och getingmidja

Publicerat av Lotten Bergman den 27 februari 2013 16:57

Implementering. Implementering. Implementering.

Implementering. Implementering.

Implementering.

Imp…

Om man säger implementering flera gånger i rad, tappar ordet faktiskt även den lilla skärva av betydelse som det hade nyss.

Implementering. Pleminterering. Mentipletering. Plutiomentering!

Det är ett ovanligt seglivat modeord, implementering. Jag har länge försökt ta död på det som en irriterande fluga, vilket i sammanhanget är synnerligen passande jämförelse eftersom klyschor ofta valsar runt i ett par år och sedan förtvinar som modeflugor plägar göra. För modeord förlorar sin betydelse; det är det som är problemet.

Skärmavbild 2013-02-27 kl. 16.32.44

I en gammal artikel i DN hittar jag flera fantastiska exempel på meningar som egentligen bara är fluff:

För att vara en verkligt smart bottomliner i vår bransch måste man vara en passionerad topliner.
Recessionen får kännbara effekter för företaget.
Som den bank med flest kunder i Sverige kom vi i centrum för en omfattande medial uppmärksamhet.
Precis som nedgången kom hastigt, kan uppgången komma mycket snabbare än vad många idag tror.

Det är visserligen en viss skillnad mellan urblekta modeuttryck som används för ofta (men som en gång i tiden var både fräscha och upplyftande) och klyschor som inte betyder något egentligen utan bara är trötta och banala stereotyper – men en sak har de gemensamt: de är intressanta tidsdokument.

I slutet av 1890-talet sa man ofta suggerera eftersom Baudelaire tydligen gillade ordet och folk ville vara lite som Baudelaire. Man slet också (enligt Svensk uppslagsbok, Svensk etymologisk ordbok samt Nordisk familjebok) ut ord som försumpa, spröda toner, uppmarsch, tidsenlig, varsel (som i varning), uppkomling, självhävdelse och plattform (!). I början av 1900-talet sa man tipptopp så ofta att språkkonnässörerna blev alldeles knollriga. Tänk er hur Greta Garbo i baddräkt, med beslöjad röst säger:

I Svensk Tidskrift var lektor Gustaf Jacobson år 1940 oerhört putt på modeorden:

”En annan orsak till språkets utarmning är modeordens och
slagordens överhandtagande, vilket är så mycket mer ödesdigert, som
dessa ofta äro av utländsk extraktion. Alla tiders (eller ännu bättre
alla tajders), jätte-, gå in för, forma sig till, gestalta sig som,
sports-betonad, tjusig, flott, vårt avlånga land, skallbasen, övertänd,
spolierad, demolerad, last but not least, anno dazumal, filmfront och alla
andra fronter — vem känner icke alla dessa modeord, som plötsligt
dyka upp, intill leda upprepas, undantränga andra ord och skapa en
språklig likriktning, som verkar förtorkande.”

Intresseklubben antecknar, hade jag nu kunnat säga som man gjorde för 25 år sedan. Och idag hade jag naturligtvis med bekymrad panna mumlat något om utmanande marknad … turbulent år … med kunden i fokus … tills alla hade förstått allvaret i frågan.

Eller så fokuserar jag helt enkelt på helt andra modeord.

Uppdatering med modeordsbidrag från kommentatorerna:

evidens
värdegrund
helikopterperspektiv
klockrent
perspektiv i
hur landar vi i det här?
ligga i framkant utanför boxen
ta höjd för
legendar
facilitera
verkshöjd (fast kanske ok som fackuttryck)
hygienfaktor
hälsosam

76 kommentarer

Engelsk särskrivning i svensk text?

Publicerat av Lotten Bergman den 8 januari 2013 15:30

Hej Språkpolisen!

Jag hade en fundering hur det är när man blandar svenska och engelska ord i meningar. För engelska ord särskrivs rätt mycket och det ser lite fel ut i ”svensk text”.

Två ord som jag undrar just över är Home styling och Home staging. Sätts dessa två ord ihop när det hamnar i svenskt sammanhang? Jag själv särskriver dessa ord, men tycker att det kan se konstigt ut.

Mvh Lisa

Hej!

Det är en mycket bra fråga — och det är precis detta som gör att svenska ord är så himla mycket bättre än de engelska … i alla fall när vi skriver på svenska.

Redan för sju år sedan föreslog Språkrådet ett svenskt ord för dessa två engelska: flyttstajlning. Helt ok, tycker jag. Men det finns fler förslag: hempiffning, flyttinredning och visningsinredning. Tyvärr har dessa ord inte alls slagit igenom hos gemene man, så de är lite svåra att använda eftersom det kanske stör läsningen mer än de engelska, vanligare uttrycken.

På svenska har man därför tagit till en annan lösning: man skriver homestaging och homestyling utan särskrivning! Man har liksom försvenskat orden utan att ändra stavning och uttal.

Om det var jaaaaag som skulle skriva texten, skulle jag ha gjort så här:

”Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sina bostad utan flyttstajlning (eng. home staging eller home styling).”

Om du känner att flyttstajlning är för fånigt (?), skriver du istället:

”Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sin bostad utan homestyling.”

Hoppas att någon av lösningarna känns bra!

Förresten. Det var i nyordslistan 2005 som Språkrådet föreslog de svenska orden. Så här ser det ut:

Men hur jag än letar, finner jag inga bevis för att man ska skriva ihop orden på engelska. De är särskrivna all over the place.

/Lotten

19 kommentarer

– Äntligen! ropade jag till Sture Allén alldeles nyss

Publicerat av Lotten Bergman den 21 november 2012 16:12

Och då började han fnittra så brutalt att han som på ett forntida foto blev alldeles suddig:

– Ssscchhh, Peter sitter och jobbar här på andra sidan dörren! sa Sture.

Jag är inne i Svenska Akademiens lokaler i Gamla Stan – närmare bestämt i Börssalen där alla varje år får veta vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur.

Det handlar om en temadag under namnet ”Språkhjälpmedel i tiden”, vilket är ~~100~~ 93 % roligare än titeln antyder. Det handlar om allt från ordböcker och frågelådor till termdatabaser och appar. Vi babblar om språkbruk och uttal, skrivregler och översättningshjälp, personnamn och ortnamn och får under kafferasten på inga villkor ta med något spillbart i Börssalen. (Som förresten har fått gråa väggar istället för svagt rosa eftersom grått tydligen är den färg som får guld att glänsa extra guldigt.)

Strax ska en paneldiskussion äga rum – Sture Allén (som representerar Svenska Akademien), Anna-Lena Bucher (TNC), Catharina Grünbaum (Mediespråksgruppen) och Ola Karlsson (Språkrådet) ska prata med varandra och svara på frågor. Som ni väl förstår är det ju komplett obegripligt att jag inte sitter med i panelen och yrar om baskettermer kontra cement- och betonguttryck i kombination med tågens kamaxlar och städverktyg med kvinnonamn.

Jag ska istället försöka vara diskret i publiken. Får inte ställa mig på bänkarna och sjunga en sång. Inte spilla kaffe på golvet. Inte skrika SPRÅKPOLISEN ÄR HÄR! Bara ta det lugnt.

Nu kommer lite fakta i väntan på panelhönorna:

Genomsynlig är det som släpper genom både ljus och bild (ergo ett fönster).
Genomskinlig är det som släpper genom ljus (alltså t.ex. en frostad glasskiva).
Ungdomssvärmeri finns med i SAOL, men mitt tips är att det försvinner till nästa upplaga (2015). Vem fan svärmar?
Stubblucka är en spridning av stenar i en stensträng vid en stubbe eller f.d. stubbe och dessutom ett ord som hittills inte har kunnat googlas fram. (Moahahaha.)
IATE är en översättningsbank med 23 EU-språk – och latin.
Brain waste bör på svenska heta resursslöseri.
SAOL:s app har en stavningshjälp som rycker in med stavningsförslag när man skriver fel, men si det visste jag inte emedan jag aldrig stavar fel.
Podiets nederkant har veckad kjol.

podium_akakademien — Skåda även det rustika golvet där månget lurvigt ben har svängts.

I Danmark finns sproget.dk, och i Sverige kan det hända (om alla kommer överens) att en liknande sajt hamnar på svenska.se (som har tjingats av Svenska Akademien, men inte används än). Där skulle man kunna ha en gemensam sökmotor som leder till gratistjänsterna Rikstermbanken, Språkbanken, SAOL, SAOB, Utrikes namnbok, Myndigheternas skrivregler (som håller på att fräschas upp av Språkrådet), Ortnamnsregistret, Lexins uttalsordbok och annat språknyttigt.

Nu inleds paneldiskussionen! Och oj, som vanligt handlar det om papper kontra digitala medier.

– Hur kommer det att se ut i framtiden …?

Alla i publiken svarar precis som alla svarar – en del gillar papper, andra gillar bara elektroniska varianter och de flesta gillar båda. Jag hade om jag hade suttit i panelen citerat en klok man:

– Av naturliga skäl är det svårt att sia. Särskilt om framtiden.

99 kommentarer

Vi måste prata om varumärken och loggor

Publicerat av Lotten Bergman den 13 november 2012 21:40

När jag igår föreläste för kommunanställda i Tyresö (en av åtta Södertörnskommuner – det fullkomligen vimlar av kommuner i Stockholmstrakten), publicerade jag på Facebook denna bild:

Ity Tyresös kommunlogga ser ut så här:

Okej. Jag är ingen estet; jag är en simpel språkmänniska som kan gå med omaka strumpor och ha svarta skor till blåa strumpor – men detta är för mig som att stoppa båda benen i samma byxben som änna sjöjungfru. Varför klämma ihop vissa bokstäver men sära på andra? Och varför är det så ont om versala T? Jajaja, formgivare gillar gemener mer (de lär vara snyggare) och hatar bindestreck (de är kantiga och fula)

Regeln när det gäller hur pöbeln (ergo vi som inte begriper bättre och bara skriver brödtexter här och där) ska skriva varumärkesnamn och tolka loggor, är enligt min husgud Språkrådet ungefär:

Företagsnamn och deras eventuella förkortningar skrivs inte genomgående versalt, oavsett hur loggan ser ut. Man skriver alltså Asea, Wasa, Saab och Modo (om man inte jobbar just där, för då följer man ju företagets egna skrivregler). Namn med t.ex. en versal eller ett klurigt tecken mitt i ordet, avviker från svenska skriftnormer och normaliseras därför. (Görs om enligt skrivreglerna.) För att underlätta läsandet, ju.

Några exempel:

Det gäller även

MatXtra → Matextra
r.o.o.m → Room
FöreningsSparbanken → Föreningssparbanken
S|E|B → SEB
KRAV – Krav
coop/COOP – Coop.

(Den där listan fyller jag på när ni kommer med fler exempel.)

Numera nästan njuter jag trotsigt när jag skriver Ipad, trots att jag för bara ett halvår sedan tyckte att det såg ut som när man går omkring i bara hatt och underkläder.

Har ni fler problemexempel eller underliga loggor som vi kan dissekera – förlåt diskutera menar jag nog. Eller har ni protester – kanske ni tycker att Tyresös kommunlogga är ett under av skönhet och eftertänksamhet samt underfundighet? Och när det gäller stackars Canal+ som blev C More — hur ska vi göra där?

Fotnot:
När man blandar versaler och gemener och skippar mellanslag och de finfina bindestrecken sådär lite innovativt, kallas det kamelNotation (på engelska CamelCase).

Uppdatering
En logga till samlingarna:

Uppdatering 2
DR HÖGS? AMAT KOLA? ISKA! MS!

Uppdatering 3
Loggan som (tydligen) gjordes särskriven ”med flit för att det skulle skapas lite engagemang”:

Från sajten:

Uppdatering 4
Nåde dig om du inte kan svenska! För då (moahahhahaaaa) kan du inte räkna ut vad kommunen heter! FXLUN? FRLUN? FHLUN? FYLON?

Uppdatering 5
Skellefteå, Skellefteå … å-pricken far ju iväg som en tennisboll i ett gammalt tv-spel!

75 kommentarer

Jass, klaun, keff och hen!

Publicerat av Lotten Bergman den 13 september 2012 17:30

Häromdagen ringde Sveriges Radio och frågade mig vad jag tyckte om ordet ”hen”. Det var inte i sändning, så jag pratade på om ditt och datt samt knäskador och hade hur trevligt som helst med en av producenterna som planerar radiosändningarna.

Jag har nu lyssnat på det färdiga inslaget, som är minst sagt affekterat från programledarhåll. Själv är jag alls inte särskilt upprörd utan snarare lite avmätt ointresserad som inför en speedwaymatch eller hallonlikör.

Fakta om hen är att

det är ett könsneutralt pronomen
det är vansinnigt värdeladdat för vissa – antingen positivt eller negativt
alla som säger att det är ett jättebra ord som signalerar ett queerpolitiskt ställningstagande är väldigt engagerade
alla som säger att det är ett jättedåligt ord som signalerar ett queerpolitiskt ställningstagande är väldigt engagerade
alla som säger att det bara är ett ord som kan vara praktiskt när man vill slippa krångla med ”han/hon” är lite lagom engagerade
gamla stelbenta getter som vill återgå till hv- och fv-stavning är väldigt engagerade
det inte finns med i SAOL.

När SAOL kommer ut med nya upplagor firar jag och andra likasinnade med champagne och lus(t)läsning. Vi pluggar in nya stavningar och gläds över nyorden – och slår vad om vilka som överlever till nästa upplaga.

Till den senaste (trettonde) upplagan av SAOL stoppades keff och guss in – ord som jag fortfarande inte har fått tillfälle att nämna i andra sammanhang än ”trettonde upplagan av SAOL”. Några ord som kom på förslag men som inte anammades av svenska skribenter är (med SAOL-årtal inom parentes)

jass (1950 & 1973)
klaun (1923)
vaksin (1973 & 1986)
vinersnitsel (1950)
jos (1973 & 1986).

I analogi med t.ex. bukett och kurage hade vi idag kunnat skriva

bulevard (1900 & 1923)
suvenir (1900 & 1923)
nugat (1923 & 1973 [inte 1950!]).

Men det gör vi inte – fast om det beror på att vi är stelbenta gamla getter (se ovan) som gillar franska ou eller för att stavningen inte riktigt motsvarar uttalet, vet jag inte riktigt.

Ibland känns tejpifierade ord konstiga inledningsvis – dejta, fejka, skejta och tajma – men efter en invänjningsperiod tycker vi att de ser okej ut, precis som förkortningar som till en början måste skrivas med versaler för att vi ska fatta: CV, AIDS, IT, DVD och VD. (Numera skrivs de alltså med gemener.) Likadant är det säkert med hen — vi kommer att vänja oss och inte alls känna av något queerpolitiskt ställningstagande när det dyker upp som en ersättning för ”hon/han”.

hen_slipsten — En hen. Alltså slipsten. (Och hur könsneutral är den?)

Kommentatösen Karin berättade att någon på skoj ville kalla DN för Daghens Nyheter och frågan uppstod då om det var olämpligt eftersom DN ”ju har förbjudit ordet”.

Det har nu DN inte gjort. Man måste läsa ordentligt fel för att tycka att DN har ”förbjudit” hen som ord. (Påhittet ”Daghens Nyheter” är däremot jätteroligt!)

Om jag använder hen som ord? Nej, för att göra läsningen så smidig som möjligt, ändrar jag (än så länge) till plural. Så här:

”Fråga någon kompis om han/hon vill gå på bio.”

”Fråga några kompisar om de vill gå på bio.”

Om inte annat för det är roligt att gå på bio med många.

_____
Fotnot
En gammal artikel av Martin Gellerstam har bidragit med fakta till denna min henliga utläggning.

_____
Senare – en lång henartikel i DN avslutas så här:

– Jag är ledsen, men fenomenet hen är i mina ögon alltför fånigt för att förtjäna seriös kommentar, hälsar Horace Engdahl, Akademiens förre ständige sekreterare, i vändande mejl när DN frågar honom om det lilla ordet med den stora laddningen.

53 kommentarer

Låtom oss vara lite språknö(r)diga

Publicerat av Lotten Bergman den 28 augusti 2012 12:10

Jag svarar varje dag på språk- och skrivregelsfrågor samt andra mystiska ting. De mystiska frågorna är till exempel:

– Varför spelar barnen inte kula längre?
(Jag svarade att de fisslar istället.)

– Vad gör man åt kraftig handsvett?
(Jag svarade att man kan ha vantar på sig och skylla på nickelallergi och bad sedan om ursäkt och sa att jag faktiskt inte hade någon aning och att jag tycker om varma, svettiga händer.)

– Vem vann allsvenskan 1932?
(Jag svarade med en lång och komplicerad historia om mitt första möte med sökmotorn Google 1999 och denna länk.)

Nyss fick jag en extremt komplicerad mening av en snäll revisor, som ville ha kommatecken instoppade. Jag svarade med att bygga om hela klabbet och stoppa in och pynta med inte bara versaler, pumlor, punkter, glitter, semikolon och tankstreck utan även parenteser. Men ack! Revisorn gav mig bakläxa och skrev om skapande av förvirring:

”Man får inte skriva saker inom parentes. Det som står inom parentes avser motsvarande period förra året, det är ett vedertaget sätt att skriva i t ex årsredovisningar. För att undvika förvirring hos läsare som läser många årsredovisningar undviks därför parenteser.”

(Jag har markerat det tydligt på alla sätt och vis så att ingen ska få för sig att det är en allmän, lottensk skrivregel, det där.)

Nu hittar jag på en i dessa dagar relevant mening:

”Budgeten kommer att överskridas med 132 miljoner (23 %), vilket ju inte är bra utan snarare olämpligt och dumt.”

Det betyder på revisorska att budgeten överskrids med 132 miljoner i år, men 23 % förra året. Vilket ju rimligtvis borde ha varit precis lika dumt. (Alltså. Kan ni tänka er ett liv utan tillgång till de så ljuvliga parenteserna?)

När jag föreläste för Riksbanken, berättade de att man genom ordvalet i deras texter tydligt kan läsa mellan raderna vad som avses. Om det (liksom) stod ”kommer att” betydde det ”kommer förmodligen inte att” och när det stod ”är sedan länge” betydde det ”kommer förmodligen att bli”. Ungefär. (Jag kan inte hitta mina exempel – har vi någon riksbankare bland läsarna?)

Nu ska jag skriva på nationalencyklopediska (igen):

”Trots att artikeln har gått från 05, 10 och 11 samt 18 till 36 och 60 via 59, kommer vi nu att nolletta den. Men eftersom litet huvud är låst efter 60 måste jag kontakta sammanföringen.”

Hjälp mig med fler exempel på fackspråk som är så internt att man som vanlig språkare inte förstår det!

121 kommentarer

Ikea-katalogen 2013 (fastän det fortfarande är 2012, ja)

Publicerat av Lotten Bergman den 20 augusti 2012 20:09

En idévärld? Full av idéer? Aha – a world of ideas.

Komma till liv? Visst, gärna ett levande hem, men … aha … come to life. Som i Fröken Ensam Hemma reser gungstol.

Är man språkpolis så är man. Kanske är jag överdrivet gnällig. Kanske jag just idag inte ska fara ut mot de förnicklade mellanslagen som har kilats in efter varje versalt IKEA. Men. Ska det svenska språket verkligen vara så här mesigt för att gå hem i stugorna och få oss att känna köplust?

Det handlar förstås om den nya Ikeakatalogen, som finns på nätet, om inte i era brevlådor. Det sägs att katalogen görs i sin helhet på engelska för att sedan översättas till de språk som den behöver översättas. Så vi kollar väl in den versionen också?

Ja, det låter ju lite bättre på utrikiska. Det kan förstås ha att göra med att jag inte har utrikiska modersmål som många andra. Vi jämför en till:

Och hur lät originalet?

Oj, förlåt, fel.

Ja, det låter ju bättre. Rubriken till och med allitteraterar. Led mig nu till upplysning och förståelse: hur tänkte de när den engelska lite klatschiga texten nedan förvandlades till svenskt reklamspråk à la skogshuggare?

Ja, det ska vara folkligt och se lite lagom stökigt, mystrevligt och mänskligt ut. På väldigt många bilder ligger tygremsor till synes slumpvis utslängda emedan tygremsor numera är det nya svarta. Och när det inte finns tygremsor, lägger man ut ett vikarierande måttband eller en symbolisk tumstock.

Typiskt för mysiga hem är ju ett f.d. skumbad som kallnar så att det bildas en oljig hinna som på ett effektivt sätt accentuerar smutsranden när badvattnet töms.

Fast bevisligen funkar reklamen – Ikea är liksom inte ett företag på ruinens brant. Men vi kan väl diskutera det ändå?

Uppdatering eftersom jag verkar ha skapat en tradition:

Det 17:e varuhuset i Karlstad (Ikeakatalogen 2007)

Layouttrubbel (Ikeakatalogen 2009)

Hur står det till med männen? (Ikeakatalogen 2010)

66 kommentarer

Språkpolisen uppmanar: Lär er det fett 7kt 3vliga nyspråket för att det är ql <3

Publicerat av Lotten Bergman den 31 maj 2012 12:58

Jag använder som bekant inte smajlisar (smileysar för er som är på det viset) och chattar aldrig. Det är inte ett medvetet beslut eller en religiös övertygelse, men

jag kan inte begripa när jag uttrycker mig så otydligt att en förstärkning behövs
stöter aldrig på chattar och söker definitivt inte upp dem.

Men med detta inte sagt att nyspråket i skrift är olämpligt, fel eller ens svårt. Nej, det är roligt och finurligt – och om man vill, kan man ju se det som rövarspråk eller liknande. Jag tolkade t.ex. hjärtat (som ses sist i rubriken) som en omkulltrillad glasstrut tills jag blev rättad. Och på mina skrivregelskurser finns det alltid någon bland åhörarna som inte har fattat att en smajli (stavningen smiley ser faktiskt bättre ut, va?) är ett ansikte som man ser om man lägger huvudet på vänster axel. (Hjärtat ser man däremot om man lägger huvudet på höger axel.)

Dagens uppmaning lyder alltså: lär er dessa och gör något kul av dem! Att sms:a sina tonårsbarn på detta sätt är lite som att virka en grytlapp – pillrigt och rätt kul men inte alldeles nödvändigt.

Förresten. Det anses tydligen lite töntigt och gammaldags att ha näsa i sin smiley. (Alltså bindestrecket mellan kolon och parentes.) Men jag är ju lite töntig och gammaldags. Och tycker att det var bättre förr när de inte förvandlades till gula, runda, riktiga ansikten. 🙂 <3

24 kommentarer

Prepositioner framför månader?

Publicerat av Lotten Bergman den 4 januari 2012 16:23

Hej Lotten!

God fortsättning efter julhelgen!

Här kommer en fundering: ibland dikteras det ” [—] i början på november”.

Jag vill skriva och säga ”[—] i början av november”.

Vilket är att föredra?

Bästa hälsningar från Birgitta, läkarsekreterare

Hm. Hm … tänkte jag, och sa sedan högt till mig själv:

– Båda sätten används huller om buller men av är väl mycket vanligare? Jag skulle kunna tänka mig att det är dialektalt betingat, men kan inte hitta bevis för det. Hm.

Jag kliade mig en stund på hakan, lade pannan i djupa veck och funderade. Sedan slog jag upp sanningen i ”Svenskt språkbruk”, som säger att av är det enda korrekta!

Men nu är det bevisligen så att i början på används såpass ofta att man kan utgå ifrån att det kommer att bli korrekt det också. Orsaken till att på har dykt upp i den här konstruktionen, beror på att det finns ett annat uttryck som påverkar:

”Det är början på något.”

”Det är början till något.”

Men när man säger iiiiiiiii början ska det (än så länge) följas av av.

/Lotten

9 kommentarer