Hoppa till innehåll

Jass, klaun, keff och hen!

Häromdagen ringde Sveriges Radio och frågade mig vad jag tyckte om ordet ”hen”. Det var inte i sändning, så jag pratade på om ditt och datt samt knäskador och hade hur trevligt som helst med en av producenterna som planerar radiosändningarna.

Jag har nu lyssnat på det färdiga inslaget, som är minst sagt affekterat från programledarhåll. Själv är jag alls inte särskilt upprörd utan snarare lite avmätt ointresserad som inför en speedwaymatch eller hallonlikör.

Fakta om hen är att

  • det är ett könsneutralt pronomen
  • det är vansinnigt värdeladdat för vissa – antingen positivt eller negativt
  • alla som säger att det är ett jättebra ord som signalerar ett queerpolitiskt ställningstagande är väldigt engagerade
  • alla som säger att det är ett jättedåligt ord som signalerar ett queerpolitiskt ställningstagande är väldigt engagerade
  • alla som säger att det bara är ett ord som kan vara praktiskt när man vill slippa krångla med ”han/hon” är lite lagom engagerade
  • gamla stelbenta getter som vill återgå till hv- och fv-stavning är väldigt engagerade
  • det inte finns med i SAOL.

När SAOL kommer ut med nya upplagor firar jag och andra likasinnade med champagne och lus(t)läsning. Vi pluggar in nya stavningar och gläds över nyorden – och slår vad om vilka som överlever till nästa upplaga.

SAOL 9–13 (1950, -73, -86, -98, -06).
SAOL 9–13 (1950, -73, -86, -98, -06).

Till den senaste (trettonde) upplagan av SAOL stoppades keff och guss in – ord som jag fortfarande inte har fått tillfälle att nämna i andra sammanhang än ”trettonde upplagan av SAOL”. Några ord som kom på förslag men som inte anammades av svenska skribenter är (med SAOL-årtal inom parentes)

  • jass (1950 & 1973)
  • klaun (1923)
  • vaksin (1973 & 1986)
  • vinersnitsel (1950)
  • jos (1973 & 1986).

I analogi med t.ex. bukett och kurage hade vi idag kunnat skriva

  • bulevard (1900 & 1923)
  • suvenir (1900 & 1923)
  • nugat (1923 & 1973 [inte 1950!]).

Men det gör vi inte – fast om det beror på att vi är stelbenta gamla getter (se ovan) som gillar franska ou eller för att stavningen inte riktigt motsvarar uttalet, vet jag inte riktigt.

Ibland känns tejpifierade ord konstiga inledningsvis – dejta, fejka, skejta och tajma – men efter en invänjningsperiod tycker vi att de ser okej ut, precis som förkortningar som till en början måste skrivas med versaler för att vi ska fatta: CV, AIDS, IT, DVD och VD. (Numera skrivs de alltså med gemener.) Likadant är det säkert med hen — vi kommer att vänja oss och inte alls känna av något queerpolitiskt ställningstagande när det dyker upp som en ersättning för ”hon/han”.

En hen. Alltså slipsten. (Och hur könsneutral är den?)

Kommentatösen Karin berättade att någon på skoj ville kalla DN för Daghens Nyheter och frågan uppstod då om det var olämpligt eftersom DN ”ju har förbjudit ordet”.

Det har nu DN inte gjort. Man måste läsa ordentligt fel för att tycka att DN har ”förbjudit” hen som ord. (Påhittet ”Daghens Nyheter” är däremot jätteroligt!)

Om jag använder hen som ord? Nej, för att göra läsningen så smidig som möjligt, ändrar jag (än så länge) till plural. Så här:

”Fråga någon kompis om han/hon vill gå på bio.”

”Fråga några kompisar om de vill gå på bio.”

Om inte annat för det är roligt att gå på bio med många.

_____
Fotnot
En gammal artikel av Martin Gellerstam har bidragit med fakta till denna min henliga utläggning.

_____
Senare – en lång henartikel i DN avslutas så här:

– Jag är ledsen, men fenomenet hen är i mina ögon alltför fånigt för att förtjäna seriös kommentar, hälsar Horace Engdahl, Akademiens förre ständige sekreterare, i vändande mejl när DN frågar honom om det lilla ordet med den stora laddningen.

Share
Publicerat iBloggen

53 kommentarer

  1. LL99

    Speedway är ju typ det roligaste som finns.

    Var i Hallstavik igår och är på Smedstadion just nu.

  2. LL99: Jag har försökt få allt möjligt folk att dra med mig på speedway. (Vad heter sånt? Outvit?)

  3. Ha! Martin Gellerstam känner ju jag! Han tog i alla fall ett par sabbatsår från språket och utbildade sig i musik. Klok man.

  4. Jesper

    I Mariestad, där Örnarna kör, heter det speddvaij. SAOL kanske?

  5. Jesper

    Vad gäller daghens ord, så är jag nog svagt engagerad. Som ung hade jag säkert varit lagom upprörd, men mest för att öka chansen att få ligga. Tror jag.

  6. Det fåniga med hen-påbudet från DN var ju att det kom från “högre ort”, inte från språkvårdaren. (Finns det ens språkvårdare på DN nu sedan Grünbaum slutat?!)

    Jag använder glatt “hen” när det passar in, vilket det gör ibland. Ibland är “den” bättre. Tippar på att “hen” kommer att vara etablerat inom 10 år.

  7. Jag skriver jos. För det tycker jag är kul.

    Och så använder jag hen när jag inte vet. T ex:
    “Jag mår inte så bra.”
    “Gå till läkaren. Hen tar en del prover på dig.”
    “Jag har varit till läkaren redan och hon sa att …”
    “Fick du en ny tid till henne sen?”

    Alltså när den specifika läkaren är känd som manlig/kvinnlig så övergår jag till lämpligt genus.

    Just nu läser jag en bok på engelska som säger att “The preacher” this, “The preacher” that i var och varannan mening. Hade man varit säker på att det handlade om katolska eller ortodoxa kyrkan (eller Missionsprovinsen) hade man ju enkelt kunna byta ut några “The preacher” till “He”. Men nu är det inte så enkelt och där passar ju hen bra som ett ord att stoppa in i en svensk översättning lite då och då. “Predikanten” i var och varannan mening blir ju nästan lite predikatfyllnad …

  8. Örjan

    Hen = brynsten enl SAOL.
    OK slipsten må kunna anses som stor cirkelrund roterande brynsten, men det är inte vad jag vanligtvis associerar med begreppet begreppet.
    Här finns bilder på vad jag anser vara brynstenar.
    Min nu 92-åriga far använde två varianter i sin ungdom till nödvändning efterbearbetning av slipade lieblad. Först ett relativt grovt för att ta bort slipgrader från sandstenen (på eggen), sedan ett ytterligt fint för att få upp skärpan på eggen. Den senare användes även ute på slåtterfältet för uppskärpning av eggen.
    Jämför med professionella kockar som skärper sina knivar med hjälp av ett stål.
    Betr bilden på brynstenar el “brynen”som jag vill kalla dem. Glad att hitta nr 3 (den tredelade) för internetköp. Har en gång fått låna sådan. Nu kan jag köpa egen till mina köksknivar.
    Rekommenderar. Köp själv! Det anses vara större risk att skära sig på slöa än på vassa kvivar
    Vet inte hur man slipar? Instruktionsvideos finns på YouTube.. Börja träna på dina äldsta knivar!

  9. Tack Örjan – bra med exepertkunskap vad gäller brynsten-slipsten-hen. Själv har jag bara köket fullt av slöa knivar.

  10. Christer

    Outvit var ju jättekul! Ungefär som att man inom rock/pop kallar avslutningen av en låt (alltså typ codan) för outro.

  11. Jesper

    Uttalas det heeen eller hän, när man åsyftar bryne? Hään?

  12. Martin

    Jag har inget emot ett könsneutralt alternativ till han och hon. Men jag har svårt att känna att hen är könsneutralt när det får mig att associera till höna (hen på engelska) varje gång jag läser ordet eller hör det sägas. Det känns som en miss på något sätt.

  13. Kerstin Holmberg

    I Jämtland har man använt hen väldigt länge i betydelsen ” här “.

  14. Nu ska vi ha allsång här inne.

    Vi kan börja med refrängen.

    Smeder Smeder vi älskar må ni tro,
    Smeder Smeder i våra hjärtan bo,
    Smeder Smeder tar alltid mest poäng,
    för Smederna är Svearikets bästa gäng.

    Hela låten. text.

  15. Vägbyggaren

    vinersnitsel, som är det godaste.

  16. Kerstin, på tal om det finns det ställen i Sverige där man i gammal dialekt kan säga “hänner” och “dänner” för “här” och “där”, det måste vara besläktat. (Och min farmor, uppväxt i norra Kilsbergen, hade en del intressanta uttryck; hon sa till exempel ibland “när” i stället för “hos”, som i “jag var när Aina”.)

    Om hen har jag inte särskilt starka åsikter. Det kan komma till pass ibland och om man vänjer sig så är det funktionellt, och passar väl i mönstret.

  17. Örjan

    LL99 Gratulerar till vårt hemmalags seger.
    Inför nästa säsongs första hemmamatch.
    Har nyligen läst om blogginnehavare som gärna vill vara åskådare i experts sällskap.
    Och jag vill läsa om hennes upplevelser.

  18. Ja Örjan jag ska försöka komma ihåg det. 😉

  19. Det gick visst inte så bra för Masarna, men egentligen var de nog bara en trasig pinnbult från seger i slutspelet. Men med alla små Tony Rickardssonfans i Avestatrakten hoppas jag ändå på god återväxt och framtida segrar. (Apropå speedway, alltså).

    Och om “hen” tror jag att det kanske kommer att ta sig in i SAOL med tiden. Möjligen påskyndas processen av DN:s redaktionschefs språkpolicybesked om “hen” (vilket naturligtvis är något annat än ett förbud): I nyhets- och reportagetext ska det inte användas för att ersätta “han eller hon”.

  20. Örjan

    LL99 Varför bara försöka?

  21. Jesper

    OT: DN igen: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/med-lilla-hjartat-pa-ratta-stallet
    Det är inte DN själv som bestämmer nu, utan andra skribblenter. Jag undrar hur lösryckt kommande citat är. Eftersom jag inte vet om en av debattörerna, är en i båset, så kallar jag denne för något annat. Om hen vill trycka på att hen är fördomsfri, så tycker inte jag att hen lyckas så väl om hen skriver så här: “Se på till exempel ”South park”, som inte väjer för kontovers, där finns svarta som är som vita.” (Dessutom är det tryckfel på DN:s webb. Fniss.). Min fråga är: Finns där inga vita som är som svarta?

  22. Ding dong! Båset har fått ett nytt ord av Jesper: skribblenter!

    (Man måste ju imponeras av båsets dragningskraft när LL99 sitter på spiddwayplats och skriver kommentarer.)

  23. Sarvi

    Jag hade skrivit NE:s exempel som följer: “Om en anställd vill extraknäcka ska vederbörande ha tillstånd från VD.”

    Men så arbetar jag också på en myndighet där kanslisvenskans fana hålls högt.

    Förresten hade jag nog inte skrivit “extraknäcka” heller. “Lönearbete utöver ordinarie anställning” kanske? Nu ska jag gå och skriva lite passiv-s!

  24. Sarvi — Har du sett sajten som hyllar kanslisvenskan? (Jag kan inte hitta den, men summa kardemumma liksom: ”även kanslisvenskan har en funktion”.)

  25. Och själv skulle jag ju inte ha skrivit VD utan vd.

  26. AndersGM

    Har en finlandssvensk bekant som uttalar jazz ‘jatts’, mycket märkligt tyckte jag första gången jag hörde det men därmed är ju stavningen ‘jass’ inte lika självklar

  27. Örjan, jo men det är mer än 7 månader till premiären nästa år.
    Så mycket RAM har jag inte installerat. 😉

  28. AndersGM, det gjorde min mormor också, så jag antar att det uttalades så när den kom. Finlandssvenskan har ju ofta kvar äldre former.

  29. Jag tror, Jesper, att din fråga (Finns där inga vita som är som svarta?) rymmer en del av svaret på varför det bråkas om Wirséns filmaffisch. En och annan skribblent som är lite trött på minstreltraditionens schabloner skulle kanske sucka: alltför många.

  30. Tusen-Boel

    Lite surmulet upprepar jag mig från tidigare båskommentar:
    hen är en språklig horrör. Och jag är inte anti-queer..!

  31. Men visst ääääär det underligt, Tusen-Boel, att man bara för att man inte vill skriva “hen” genast måste brasklappa något om queereriet. Skriver ni kasju-nöt? Inte? Nämen då måste ni vara emot allt som har med snacks att göra.

    Se på första meningen här ovan: har jag använt “man” i onödan? Är det slarvigt och upprörande?

    Jag tycker att det är ok eftersom jag pratar om “man” som i “allmänheten”. Däremot är det absurt när Foppa berättar om sina trasiga fötter och säger:

    – Man har ju ont i fötterna, det har man,

    Horrör är för övrigt ett ord som borde användas oftare, tycker jag.

  32. Tusen-Boel

    Hear, hear!

  33. Jesper

    Helt rätt, Lotten. För övrigt borde sportare få gå kurs i att lära sig stå för, att de faktiskt är de centralfigurer de tjänar sina pengar på. Att vara.
    Finns det belagt, förresten, att “man” som i “allmänheten” går att härleda till “man” som i “man”?

  34. Inte alls — ”man” kommer av ordet för ”människa”, som ju kan vara vilket slags människa som helst, och det dessutom på ett väldigt allmängiltigt sätt.

  35. Idrottares och kronprinsessors “man”-nande är tröttsamt.

    Vad gäller Karins länk så är jag så nördig så jag tänkte: minstrel?

    Och på tal om det tycker jag att de som kan ska bege sig till Arvika, Härnösand, Lindesberg, Göteborg, Malmö, Umeå, Uppsala imorgon och (lära sig) spinna.
    http://www.wwsipday.com/Event%20Tables/europe.html
    (Umeå står inte med, än, men jag vet att de ska vara i glaskuben på Torget.)

  36. Tusen-Boel

    Inte bara sportare man-ar, den värste i sammanhanget är nog mys-Ernst (Kirchsteiger)… “Man gillar det här” som han envist upprepade i varje program, eller “Nu trivs man.” Just där var det kanske inte särskilt allmängiltigt..? 🙂
    I övrigt säkert en förträfflig person, den där Ernst.

  37. Hen är en praktisk liten pryl för text, inte minst för oss som försöker säga något med 140 tecken. Och det tycker jag samtidigt som jag gillar en hel del queertänk. Det finns intressantare skillnader mellan människor än biologiskt kön. Och nej, jag vill inte tvinga alla pojkar att bära rosa klänning. Flickor måste inte gå i snickisar och köra bil. (Men om dom vill så är det helt okej.)

    Hen på jamska uttalas i de flesta dialekter som ben. Emellanåt säger en del henan. Och motsatsen är dan alt danan. Bästa verbet i jamskan är he, som motsvarar engliskans put. Placera, fast smidigare. He’n dan = sätt/lägg/ställ hen/den där.

    (Cruella, hen eller henan?)

    Om speedway tycker jag för övrigt inte. Motorsport är en självmotsägelse. (duckar)

  38. PK

    Jag ska spinna imorgon bitti, 09.00 på gymmet.

  39. PK, hoppas det blir bra spinn-rock!

  40. PK

    Hoppas jag med.

  41. PK

    Nu har jag ikväll druckit två sorters öl som är samma sorts öl. Chimay från Belgien. Den ena bryggd i år och den andra 2003. Samma recept, lika flaskor, lika etikett. Dom är otroligt olika, den färska har lite bismak av jäst, är lite spretig och spetsig med mycket kolsyra. Den lagrade är rund och mjuk och har nästan ingen kolsyra kvar. Men den doftar körsbärsvin och smakar sött och fruktigt med klara toner av körsbär och russin. Svårt att tro att det är öl, påminner mer om dessertvin. Öl är spännande.

  42. AndersGM

    @PK – Chimay är en förträfflig produkt. En gång i min ungdom ägnade vi en dag av vår tågluff åt att försöka besöka klostret där den bryggs. Vi vandrade miltals över den belgiska landsbygden men blev inte insläppta i själva bryggerier eftersom ölen vildjäser. Om jag någon gång finge sommarprata skulle jag berätta om detta. Annars röstar jag i första hand på Lotten som sommarpratare.

  43. Örjan

    Text om Chimay. http://www.oltorget.nu/f/fbr.asp?br=30
    Observera sista raden i texten, för ev framtida tågluffare.
    “Bryggeriet går bara att besöka efter överenskommelse”

  44. Om hen och fiskljuseöl.

    Befinner oss nu på ställe som vi faktiskt inte riktigt vet namnet på. I Dorsey är det i varje fall. Och parkeringen är gratis. Internet kostar däremot fem pund/dygn. Så det går på ett ut.

    Om man vill ha en kompromiss mellan han och hon så måste det väl bli ett ord där vokalen är ett mellanting mellan a och o. Eftersom “å” uppstått just som ett a kompletterat med ett o så borde det nya könsneutrala ordet vara “hån”.

    Vi har lokaliserat fiskgjuseöl. Det finns på ett bryggeri mellan Cornwall och Bletchley Park. Vi ska packa bilen full med deras öl och alla är välkomna på fiskgjuseölprovning om några veckor.

  45. Örjan

    Tack för inbjudan. Tyvärr dåligt med KJ hos mig i år för ev torkning och senare sopptillagning. Dagens svampletning gav bara kilot KJ.

  46. Tack Karin för länken.

    “Bara” kilot KJ. Jo jo …
    Det låter som du tänker på det där året när folk plockade svarta sopsäckar fulla med murklor.

  47. PK

    Lotten spiller öl på lokal, det är ju missbruk. Fast det är säkert något ljust lagerblask som en stor stark så det är väl inte så farligt.

  48. Örjan

    Cecilia: Bra KJ-år plockar jag normalstor shoppingkorg (min svampkorg) full med grovrensad KJ på max en timme.
    Murklor har jag ledsnat på. Mest bara letande på tröstlösa kalhyggen i mitt fall.
    Dessutom har jag lärt mig uppskatta torkad KJ, och svart trumpetsvamp mer än murklor.

  49. Örjan: du vill kanske prova mandelriska också. Håller för övrigt med dig, ont om KJ i år.

  50. Örjan

    Aldrig hittat mandelriska i sådan mängd att jag över huvud taget funderat på att torka den fina skaldjursmakande svampen.
    Dock har sandsoppar torkats ffg. Påstås bli fantastiskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.