Vi har i Sverige haft några inofficiella stavningsreformer, men inte krånglat särskilt mycket under de senaste 100 åren. Norge har haft det kämpigare och slagits mot både danskifiering och svenskifiering och pragmatiskt löst allt genom att ha två norskor: bokmål (riksmål) parallellt med nynorsk (landsmål). Och någonstans i röran fick de fram den vettiga stavningen sykkel.
Britterna har ingen instans som pekar med hela handen och bestämmer som mitt älskade Språkråd (som dock själva säger att de bara ”ger råd”), utan allt sköts lite på lösa boliner med hjälp av uppslagsverk och ordlistor. (”Lösa boliner” är min formulering som väl speglar min inställning till hur korrekt sånt här ska gå till.)
Nu i kasjunötternas kölvatten lutar jag mig tungt mot det faktum att SAOL kommer i ny upplaga 2015. Champagnen ligger sedan länge på is (även om flaskan emellanåt i krissituationer används som reserv för att snabbt ersättas) och jag tuggar på nagelbanden av iver. Påmmfritt! Kårnflejks! Syckel! Schampanj för bövelen!
Allmänheten rasar:
– Men har hon förlorat förståndet?
– Ja verkligen. Upprörande!
– Man kan ju inte utge sig för att vara en stelbent get till språkpolis och samtidigt roas av moderniseringar av sedan länge etablerade stavningar!
– Usch, rofl och lol samt omg, nu är det stekta fläsket kokt.
– Heter det inte tvärtom?
– Äsch, i dessa revolutionära tider där man inte ens kan lita på språkpoliser, kan man väl säga vad som helst så länge alla fattar vad man menar?
Luuuugn. Jag tycker fortfarande att vi ska stava öppenhjärtig och omständlig som i SAOL och vill inte alls skriva ejängklien. Men det är ju så intressant att leta fram ord som är
- lånord
- relativt svårstavade
- perfekta att på svenska stava på annat sätt.
Några av de stavningar som vi inte saknar i svenskan – ord som tack och lov har fått ny kostym – är ju
- bureau
- tape
- lieutenant
- hype
- portefeuille
- site
- fauteuil.
SAOL har ett fantastiskt, ännu inte färdigställt, historiskt projekt här. Kolla – man kan slå upp ord och se hur stavningen av orden har förändrats. Eller inte förändrats. Det är ännu inte alldeles korrläst så på en del ställen blire fel.
Nå. Hade det inte varit roligt med svenskare stavningar av
- guide
- yacht
- juice?
Tyvärr har jag nyss lärt mig att jag har gått omkring och farit med osanning. Jag trodde att vi förr skrev champignon och att champinjon var en förbättringsstavning. But no:
Så: brejnstorma och hitta på nya roliga och finurliga nystavningar! Några som SAOL har försökt att införa men som har tagits bort eftersom de inte alls föll i god jord är
- hutsch
- kolje och koljé
- jos
- sebra.
Och betänk nu det faktum att cyklist år 1886 hette velocipedryttare.
Uppdatering
Jag måste enligt champagnekännarna i båset uppdatera mig och sluta visa upp den här bilden ovan så fort det ska yras om campagnebubbel. Därför gick jag åstad och köpte mig den här skönheten, som levereras i ett eget bo:
Fotnot
Tssst. Inte köpte jag den där finingen heller. De drygt 800 kronorna ska jag spara till en ny sekruttbil emedan den numera 26 år gamla Volvon sjunger på sista versen.
Kolje alt koljé. Vad är det? Måste kolla med SAOL.
(Kolja däremot- för mig är det en fisk)
På tiden med en seriös debatt om stavning. Åtgärd nummer ett borde vara två nya grafem, ett för sje- och ett för tje- Det duger bra med de fonetiska tecknen. Sveriges lärarkår är less på att harva på med stj- sch- ch- tj- kj- och allt vad det nu är.
Ok kollat SAOL. ”Kolje” alt ”koljé” dialektalt för min ”kolja”?
Ingela: Viktig aspekt , men är det inte ”avvikelse från ämnet”. (OK vi är duktiga på sådant här bland kommentatorerna).
Jag uppfattar Lottens inlägg som form av fråga:
”när och hur acceptabelt att ”försvenska” stavningen av via andra språk importerade ord?”
Koljé…????
Jag har sett stavningen champignon under min livstid. Annat som förändrats under densamma är million, som nu bara heter miljon. Restaurang stavades förr lika gärna enl ursprunget restaurant. Men varför inte gå hela vägen och skriva resturang, vilket är vad vi säger?
Ingela: Spetsigt sje-ljud har väl helt försvunnit ur svenskan, utom när folk säger ”shit”?
”Det chet sej, sa chömännen på det chunkande cheppet” heter det väl nu? 😉
Koljé är väl collier, såna diamantgrejer som vackra damer som Lotten bär runt halsen.
Det känns som om jag nämnt detta i båset förut, men min mormorsfar som skrev dagbok i början av 1900-talet hade en vilseped. Kunde det ju ha hetat om vi inte gått över till syckeln.
Men visa inte denna jolmiga änka när det ska illustreras tjampanj! Det finns bra märken att lyfta fram i stället.
ÖR: Jolmig änka? snarare företrädare för gott kvinnligt ledarskap
http://sv.wikipedia.org/wiki/Barbe-Nicole_Clicquot-Ponsardin
Visst det finns andra bubbelviner med mer intressant smak.
Halsbandet ”som vackra damer som Lotten bär runt halsen” trodde jag faktiskt skulle vara ett pärlhalsband, men det visade sig faktiskt att det kan vara av lite vad som helst.
Men visst kan man fundera över Ingelas stj- sch- ch- tj- och kj- – för att inte taaaala om dj, gj, hj och lj …
Förlåt Ökenråttan – det var den enda champagnebild som jag ägde! Jag ska imorrn gå ut och köpa mig en riktig en och fota. Vilken föredrar du (som inte kostar mig hela min i Lycksele insamlade förmögenhet)?
Eller så tar jag en bild utan att köpa själva flaskan.
Yacht heter väl egentligen jakt?
Ett exempel på en liten och inte särskilt lyxig jakt
Det finns ju såklart även isjakt.
Kapputjino, brauni, tjangs, stasjon (låt oss sno den rakt av!), medesin…
Förövrigt så heter det inte påmmfritt utan Pommac! 😉
Kapputjino! Den tar vi direkt!
Yacht (som det stavas i SAOL) definieras av Wikipedia som ”en snabbseglande lyxig segelbåt för nöjesbruk”. Det där med att den måste seglas för nöjes skull, det visste inte jag!
Brauni, vad är det?
Chans – efter empirisk forskning har jag kommit fram till att jag använder ett ljud mellan sje och ch (a la Aachen), inte tj. Nytt tecken behövs alltså!
Lotten, jag hoppas du såg Making of Queeney också, där Depp talar.
Självklart! (Men Depp såg trött ut.)
Jag är en making of-junkie. När det vankas making offare till verk som jag inte har sett än, blir det jobbigt eftersom verket i sig kanske inte alls är sevärt.
Jag personligen skulle också vilja hävda att jakt/yacht egentligen
är benämning på en privat nöjesbåt och att det inte har något
med jaktens storlek, lyxighet eller framdrivningsmetod att göra.
Men det är ju lite besvärligt att inte alla uttalar sje- och tje-ljuden på samma sätt.
Exempel: jag, i min dialekt, säger chans precis så, med ett nästan Bach/Aachen-grovt sje-ljud långt bak i svalget och rena tydliga n-s på slutet. Andra människor på andra ställen säger snarare ”tjangs” om exakt samma ord. Vilket av våra uttal skulle få styra stavningen?
Vad ska man med kårnflejks till när det finns majsflingor?
Ett tankeexperiment: Om vi behållit medeltidens stavning (som ju inte var standardiserad, men ändå) så hade vi kunnat läsa medeltida texter utan problem. Mycket skulle stavas som de uttalades då, men vi skulle läsa som det uttalas nu.
Helt omöjligt förstås, men kul att tänka på. Men vi kan väl i alla fall försöka föra vidare enstaka uttryck som frysts i sin gamla form? Som ”androm till varnagel”.
Vet någon under 40 vad det betyder?
– Uh… andrum… för variga naglar… vad menas med det?
Vad man har androm till? Varnagel förstås! (F’låt, gammalt Blandarskämt.)
Apropå brittisk det-får-bli-som det-blir-stavning har jag en känsla av att vi avhandlat begreppet ”ghoti” här. Kan det ha varit Oscar Wilde som påpekade (inte här i båset, dårå, utan lite tidigare) att det är fullt möjligt att stava fisk, nej ”fish” på det sättet, med tillämpning av engelsk stavningstradition?
Shaw, inte Wilde — fast numera tror man att det är någon okänd stjärna. Hur som helst är det vansinnigt begåvat.
Mer om ghoti från svenska Wikipedia (jättekul!):
”En ny läsning av ordet ’ghoti’:
[gh] tas ifrån ord som ”night” eller ”fight”
[o] tas ifrån ordet ”people”
[t] tas ifrån ordet ”castle” eller från franska lånord som ”ballet” eller ”gourmet”
[i] tas ifrån ord som ”business”.
Konsekvensen blir att man inte alls kan uttala ordet eftersom de nämnda tecknen inte representerar några språkljud.”
Fattar ingenting. Vad då ”tas ifrån”?
Det där med dialekter ställer ju till det. Jag t.ex., säger gärna tjosk (sjosk?) men misstänker att kioskarna skulle bli upprörda om vi ändrade stavningen efter det.
Och jag säger tjåssk. Snygg stavningsreform!
OK. Nu har jag läst hela Wikigrejen.
Citat:
Ghoti är ett fiktivt engelskt ord, känd från 1855[1]. Ordet skall visa att den engelska ortografin är hopplöst ologisk – ”ghoti” skall nämligen uttalas som engelska ordet ”fish” [fɪʃ].
* uttalas [f], som i orden ”enough” eller ”rough”,
* tas ifrån ordet ”women” och uttalas därmed [ɪ], och
* hittar man i orden ”nation” eller ”martial”, där det uttalas [ʃ].
Även om ordet är ett populärt argument för en ortografireform inom engelska språket, så kan det kritiseras.
* uttalas aldrig [f] i början av ett engelskt ord,
* uttalas [ɪ] bara i ”women”,
* som uttalas [ʃ] finns nästan bara i latinska lånord och där aldrig i slutet.
Alternativ läsning
En ny läsning av ordet ”Ghoti” har blivit bekant.[källa behövs]
* [Uttalet av ] tas ifrån ord som ”night” eller ”fight”,
* tas ifrån ordet ”people”
* tas ifrån ordet ”castle” eller från franska lånord som ”ballet” eller ”gourmet”, och
* tas ifrån ord som ”business”.
Konsekvensen är att man inte alls kan uttala ordet eftersom de nämnda tecknena inte representerar några språkljud. ////
Jaha, och där försvann själva bokstäverna av någon mystisk anledning. Det blev klart som korvspad. Duh.
Nu då?
//Ghoti är ett fiktivt engelskt ord, känd från 1855[1]. Ordet skall visa att den engelska ortografin är hopplöst ologisk – ”ghoti” skall nämligen uttalas som engelska ordet ”fish” [].
* gh uttalas [f], som i orden ”enough” eller ”rough”,
* o tas ifrån ordet ”women” och uttalas därmed [i], och
* ti hittar man i orden ”nation” eller ”martial”, där det uttalas [sh].
Kritik[redigera
Även om ordet är ett populärt argument för en ortografireform inom engelska språket, så kan det kritiseras.
* gh uttalas aldrig [f] i början av ett engelskt ord,
* o uttalas [i] bara i ”women”,
* ti som uttalas [sh] finns nästan bara i latinska lånord och där aldrig i slutet.
Alternativ läsning
En ny läsning av ordet ”Ghoti” har blivit bekant.[källa behövs]
* gh tas ifrån ord som ”night” eller ”fight”,
* o tas ifrån ordet ”people”
* t tas ifrån ordet ”castle” eller från franska lånord som ”ballet” eller ”gourmet”, och
* i tas ifrån ord som ”business”.
Konsekvensen är att man inte alls kan uttala ordet eftersom de nämnda tecknena inte representerar några språkljud, (dvs de är stumma i de nämnda exemplen).
Ta ur karbonpappret ur datorn så går det bättre.
Bonnet är inte dyr men fräsch. Massé tycker Lille Maken om; inte heller dyr. Jeanmaire ligger också i nedre prisklassen och smakar bra. Tecksämpel.
Om man kopierar ur Wikipedia som använder hakar lite här och där, blir vissa hake–bokstav–hake-kombinationer en riktig kod som kan ställa till det.
Nu mot Systemet och laxdisken, fem basketmatcher och två långkok samt matgäster i flera omgångar! (Jobbig dag.)
Om man kan klara sig utan sjampanjetiketten så tycker jag att Rotkäppchen/Rödluvan är väldigt fräsch och smäller lika högt. Åtminstone far korkarna ur med en rent livsfarlig kraft. Allvarlig varning att inte rikta mot djur eller människor eller bräckliga föremål.
Min morfarsmor gjorde bouppteckning efter sin man 1888, vilket
ju inte var ovanligt. Minstra pryl, allt, allt som en bergsmansgård ägde skulle tas upp. Mathilda var duktig på att skriva men stava var svårt. Dialekten spelade förstås in – närkemål från Knista socken –
men inte värre än att hon tog sig igenom listorna över alla föremål.
Men ”en svart blånsjur” fick mig att fundera en liten stund. Den fanns i klädkammaren.
SG: Jag har sagt det förut och jag säjer det igen: Det är inte smaken och smällen det hänger på när man jämför champagne och bubbel i största allmänhet . Det är effekten. Man blir glad, vacker och spirituell av champagne (not a day too soon!). Och effekten kommer inte av etiketten.
På bättre middagar i Frankrike bjuds det på champagne när det är dags för gästerna att gå hem. Jag undrade över detta bruk och så frågade jag till slut: Varför? Jo, därför att ”champagne gör kvinnorna vackra och männen starka”. Man ville måna om gästernas fortsättning på kvällen, så att säja … Ack ack dessa fransmän, eller hur?
Och gäller det smällen kan jag berätta att det ska ju inte smälla alls när man öppnar skumpan. Ett diskret pysande, c´est tout.
Lille M. är med i ett esoteriskt vin- och matsällskap. I deras program ingår en picknick på Valborg. Temat är kyckling och champagne. När flaskorna öppnas är det tävling i längdskjutning med champagnekork och det är alltid de billigaste märkena som skjuter längst. Skål!
Pulled lax, Lotten?
En brutalt skakad Bollinger kan allt klara många meter också. Men har inte diskussionen spårat ur lite nu?
Nu är det i alla fall stor tjurfäktning på gång. Solen lyser, svag bris från Medelhavet, 22 grader varmt. kan det bli bättre?
Sorry, _8. Vad mig anbelangar är tjurfäktning ett vämjeligt djurplågeri, och de stackars djuren möter inte ens sina bödlar på lika villkor. Ett gäng espadrillos, eller vad de nu heter, skickas fram att skadegöra före Toreadorens Hjältemodiga Insats.
Låt mig spekulera i hur den svenska älgjakten skulle gå till med liknande regler: Ett koppel varghundar river en älg halvt ihjäl innan den hjältemodige skytten ’fäller’ bytet?
Det lär finnas 16 ”godkända” varianter på sj-ljudet. Många olika tj- också. Samma gäller för de flesta andra ljud, att de låter lite olika. De ”färgas” av sin fonologiska omgivning. Man ska inte tro att alfabetet är ett solklart kodsystem som avbildar vårt talade språk alldeles korrekt. Det är tvärtom ett väldigt förenklat och trubbigt verktyg och det krävs massor av kompletterande strategier för att förstå en skriven text. Det finns 29 bokstäver, v och w är egentligen samma, x har inget eget ljud, inte heller c och språkljuden är många fler än så, även om man inte räknar in de variationer som uppstår i olika kombinationer. Alla vokaler har ju två helt olika ljud, till exempel. Förvisso är det bra att kunna avkoda fonem-grafem, att kunna koppla tecken och ljud någorlunda automatiskt, men det räcker inte särskilt långt. En normal text för årskurs 2 kan läsas till ungefär en tredjedel med avkodningsteknik. Det är givetvis det som gör att det faktiskt går att läsa ett språk som engelska som egentligen går ganska dåligt att avkoda. Det är till stor del konvention och kontext som gör att det går att läsa och detsamma gäller för svenska om än i mindre grad. Kanske. Jag tänker att drivna läsare läser på ”engelskt” sätt även på svenska. Det skulle ta alldeles för lång tid om vi läste genom att avkoda hela tiden och vi gör inte det heller, det visar läsforskningen.
Nu blev detta nästan en föreläsning, och för att inte bli anklagad för att dra iväg utanför ämnet avslutar jag med denna slutsats: Det vore trots det jag skriver här ovan bra om vi blev av med alla historiska varianter på j-, sj- tj- och -ng för den delen. J är enkelt, stava med j bara. sj- tj- och ng kunde gott få ha ett eget tecken och så tar vi bort de onödiga bokstäverna. Fast folk får väl heta Wilhelm, Cecilia och Axel om de vill. Vi kan väl se det som en grafisk dekor bara. Och det spelar alls ingen roll om man uttalar sj- på tungspetsen eller så långt mer att det låter som en harkling, vårt fonologiska öra klarar att generalisera så att vi fattar vad det handlar om.
Jag tycker varken om champagne eller tjurfäktning heller, vad nu det har att göra med stavning. Jag ville bara hålla mej till ämnet i båset.
Och jag tycker nog att man kan försvenska låneord om de är jättekonstiga. Annars hamnar de inom gruppen ord som vi läser genom konvention och det går bra det med.
Just draget fläsk låter inte så trevligt för att referera till ett nyligen avhandlat ämne här. Bättre med sönderslitet fläsk? Eller som vi säger här i hålan ”slittefläske”. Nä, då tror jag mer på att behålla originalet.
Well spoken, Ingela, som man ju säger på ren svenska. Och ja, ”vårt fonologiska öra klarar att generalisera” jähättemycket.
Tjurfäktning, boxning och leverpudding är sådant som jag väljer bort om jag får. Men å andra sidan är jag extremt okunnig i dessa ämnen, vilket kanske bidrar.
Lunchen är lagad och serverad samt uppäten; nu är det kvällsmat och en basketmatch kvar. Och ingen champagne har jag druckit. Men fotograferat – uppdatering nu!
Tjurfäktningen har avhandlats för några bås sedan och det är den provencalska varianten där man ska ta en kokard mellan öronen på tjuren.
Om vi tog bort alla tysta bokstäver längst fram i orden, hur går det då med jul och jul? Eller jord och jord?
Att folk uttalar tje-ljuden olika är väl dialektalt och således charmigt.
Vi skulle också förlora sådan storartad poesi som:
’Det är lättare att stjäla en stjälk än att skjuta en stjärna med stjärten’
Och det vore vähälan vähäldans synd?
Somligareformerharjuvaritavgodosåsominförandetavmellanrummellanordeniskrivnatexter, andra känns tråkiga. Visst känns hvila mer hvilsamt än vila?
Ps. Är nyvaken och okoordinerad i skallen.
Månne en kapputjino och en skål med fil och kårnflejks inte skulle jälpa?
Jag är på rymmen från båset…..
Se ovan!
SG: Hur skulle man definiera en urspårad diskussion i Lottens bås? Är det inte meningen att det ska spåra ur? I varje fall brukar Lotten uppskatta urspårningar. Ju urspåradere desto bättre, liksom.
Att prata om skumpa när det visas en bild på dylikt – vad är naturligare och mera följdriktigt, för övrigt?
Hur gick det där till, Ninja? Ja, hvila är hvilsamt. Konstigt. Men hur känns det med hadde och alldrig då? Jag får utslag som kliar.
Det här är en allvarlig fråga och inget skämt eller elakt e.dyl: Hur skulle man alltså skriva och uttala ordet ”yacht” på svenska? ”Jakt”? ”Jått”? eller något annat?
(Det här däremot är elakt: jag skulle aldrig skriva annat än ”tape”, ”site” eller ”hype”. Jo, tejp kanske. Men med min svenska autopilot ur funktion får ni ursäkta mig.)
Det tar TID att vänja sig vid nymodigheter. Ett tag för alls icke många år sedan vägrade jag att skriva sms i min bok, till den luttrade förlagsredaktörens sorg och suckan. Jag ville skriva SMS!
– Jag KOMMER att skriva sms vad det lider, sa jag, men jag kan inte nu. Inte än.
Vägrade också skriva tv i stället för TV, för det ser ut som början på ett ord (tvär, tvist). Och teve tycker jag fortfarande ser dumt ut. Ingen skriver ju abeeff när de menar ABF, eller empe när de menar miljöpartiet. Så jag fortsätter med mitt TV.
Skriver mejl, tejp och sajt med stor tvekan och invärtes ryckningar. Mejl är svårast. Mail är ju vackrare.
Signaturen ”och” skriver en intressant kommentar. Det funkar likadant på andra språk tror jag, åtminstone dem som jag är bekanta med. En ”blazer” heter, eller kallas, ”sakko” (med betoning på ultima) åtminstone här i Österrike. Jag vägrade länge att ta detta löjliga ord i min mun. Nu. efter 30 år, kan jag inte fatta vad ordet ”blazer” skall betyda och skulle aldrig använda det när jag köper en kavaj. ”Sakko” heter det ju.
Obligatorisk utfegning: Det kanske inte heter ”blazer” på svenska längre eller skall kanske skrivas ”bläjser” eller så. So sue me!
Bläjser! 🙂 Ser ut som blöjor.
Vem använder blazer längre? Kavaj är väl det allmännt använda ordet.
Tape och site ser i mina ögon lika apart ut som Bengt O. tycker blazer gör. Tillgjort och affekterat.
Blazer betyder en udda kavaj, gärna en liten aning sportig, om jag inte tar fel. Kavaj är en del av en kostym. Står det ”kavaj” på en gammaldags inbjudan, betyder det kostym. Men nu har ju folk vad som ser ut som kostymkavajer till jeans, så begreppet har ju blivit rätt luddigt i kanterna.
Och det här får man när man bildgooglar sakko.
Men Ninja, inte kan man väl skjuta stjärnor. De ska stjälpas!
Lars W
Fransk tjurfäktning har SG berättat om tidigare. Vi kan ta det igen
då:
I Frankrike tävlar vältränade unga män klädda i vitt om att ta loss
en kokard som sitter mellan hornen på tjuren och är det någon som blir skadad så är det i regel någon av de djärva ynglingarna. Det händer ibland att en tjur hoppar över planket och försöker rymma och jag har sett släktingar till Ferdinand som högst ovilligt
gått in på arenan och sett ut som om de undrade vad de gjorde där. Nä du, spansk tjurfäktning är nånting helt annat, något som man helst inte vill tänka på.
@Ninja. Eftersom det här är en språkpolitisk blogg vill jag påpeka att det heter ”allmänt inte ”allmännt”. Se också http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Lista_%C3%B6ver_vanliga_spr%C3%A5kfel
Kom till min site så får du skriva tajp om du vill. Däremot inte ”stadsminister” eller ”minutrar.” Jo dvs. du får men räkna med att jag som leg. Messerschmidt kommer att anmärka på det.
Ninja: Jag la pannan i djupa veck. Jag stekte fläsket i pannan. Jag la på mer ved i pannan. Svenskan vimlar av homonymer och det missförstås nästan aldrig. Inte ens sex och sex brukar förväxlas.
Urspårning is da shit. Som ungdomarna säger. Behöver inte försvenskas, eller rättare sagt, bör inte.
Champagne.
Torr, kall, gratis!
Preferably Pol Roger.
Många referenser till drycken i kommentarerna till denna adventsklalenderlucka.
https://www.lotten.se/2009/12/julkalendern-den-15-december-2009.html
Hej båset! Om man ska åka med SJ, är det bättre att köpa biljett på nätet innan eller på plats på stationen? Mannen ska åka från Västerås till Stockholm i morgon och vi är bättre på båtar än SJ-tåg.
Äntligen återförd till båset efter en alldeles otrolig eftermiddag/kväll. Innan man fördömer tjurfäktning bör man göra klart för sig vilken variant det handlar om. Den franska tjurfäktningen (som det alltså handlar om) har Hyttis beskrivit väldigt väl 20:09.
Idag var det extra känslosamt eftersom man tog farväl av en av de förnämsta tjurarna, Rodin, som existerat (efter Vovo, möjligen). Han kom in på arenan och publiken reste sig upp och applåderade honom. Han vände sig åt vänster och sedan åt höger. Gjorde aggressivskrapningar i gruset så det flög småsten upp på läktaren.
Sedan följde han sista match mot ”männen i vitt”, vilken han vann – ingen lyckades ta kokarden från honom.
Efter 15 minuter avblåstes striden med en melodi som han kände igen och då ställde han sig i mitten av arenan och publiken reste sig och hyllade honom.
Därefter höll manadieren (ägaren/uppfödaren) ett tal som ”drog tårar ur ögonen” och sedan lämnade Rodin arenan under publikens applåder.
Denna typ av tjurfäktning har inget gemensamt med den spanska slakten. Den är bara fin och värdig och alldeles underbar. Tjuren sätts i första hand och det är männen i vitt som riskerar livet. Ni som har okunniga fördomar om den här typen av tjurfäktning borde verkligen ta reda på vad det handlar om.
Petra, jag skulle lätt beställa biljetten innan! Passar på att tipsa om världens bästa rese-app: Resrobot, med den planerar men sin resa plätt-lätt. Funkar i alla Svenska städer (av dem jag hittills testat). Och den är gratis.
Vad fint, SG, men vad händer med Rodin nu? Släpps han på pensionärsbete eller blir han casserole? Jag hoppas det första!
För att ta reda på vad det handlar om bör man kanske först och främst intervjua Rodin, Vovo och polarna och fråga vad dom har för uppfattning.
När jag åker tåg till Stockholm från E-tuna och tillbaks så
brukar jag alltid köpa biljetten i Tim-automaterna på perrongen.
Det görs skillnad på tjur och tjur.
De mindre bemärkta blir nog casserole eller saucisson. Men Rodin och han likar släpps ut på en fin pensionärsäng där dom kan ta det lugnt och kanske till och med lukta på blommorna. Jag föreslog att det kunde kallas tjurarnas Champs Elysées och det godtogs utan diskussion.
Det gäller för korta regionala resor alltså, ska man åka längre
utanför TIMs område (Mälardalen) så är det nog smidigare
att köpa biljett i förväg på nätet.
På den hemskla spanska tjurfäktningen som jag såg för att veta vad jag pratade om när jag sa att det var grymt och djurplågeri, var det en ung tjur som skulle sparas. Själva fäktningen avbröts, och för att få ut honom från arenan släppte man in tre kor. Ynglingen, som mest sett förvånad ut, följde genast efter kossorna.
Sällan har jag läst en så kongenial text som Taubes om dessa tjurar:
”Tjuren som släpps in på arenan är ett vilddjur. Hans liv, hans lust är att anfalla. Att döda. Att krossa. Hans släktskap med vanliga tjurar är nästan obefintlig.Han är en Toro Bravo, en stridstjur av den typ som gjorde den djurskinnsgördlade människans liv till ett dagligen återkommande äventyr i dödens omedelbara närhet.”
Taube håller än. Läs hans Vallfart och hans Svarta Tjurar som texten ovan är hämtad från.
Okej. Den franska kände jag inte till förrän i kväll. Jag är lättad, under min korkek.
Man lär sig på Lottens blogg. Skönt att du förstår skillnaden. Det är lite av Zlatan mot ett pojklag.
Tack Bengt O. för den verbala smällen på mina artrosvridna fingrar som slant till på ’n’-tangenten. Skäms på mig.
Går in på din sajt gör jag inte eftersom jag har den bestämda uppfattningen att wisserbessrar bör besitta ett visst mått av allmän charm för att vara värda min uppmärksamhet.
En sån därn båt uttalas väl jått, såvitt jag vet.
Operaälskare?
Vill påminna om Verdi Trubaduren. Inspelad på norsk oljeplattform (Gårdagens program på TV2)
http://www.svtplay.se/video/1552481/verdi-200-trubaduren
Gillar fransosernas anledning till att spara champagnen till sist.
Vad då stridstjur som är gjord för att krossa och döda? Vilket romantiskt nonsens! Tjuren är, som det lilla barnet sa, en manlig kossa. Som sådan gjord för att idissla och göra barn större delen av dygnet. Anfaller gör den om den känner att den måste. Kossor gör detsamma och de har också horn.
Nej vänta, nu minns jag vad det lilla barnet sa! ”En tjur är som en ko, fast tjuren gör mera ont.”
Jåååt, och den ska vara väldigt lyxig och lägga till i Cannes. I nödfall i Sandhamn. Lustjakt på svenska.
Numera finns ju dessutom stridshingstar. Men det är nog bara i Sverige.
VAKNA ALLIHOP! NI MÅSTE VARA VAKNA TILLS KLOCKAN BLIR TRE FÖR ATT DÅ VRIDA TILLBAKA KLOCKAN!
(Snacka om att inte hålla sig till ämnet.)
2:18. Jag har just tittat på film med Morgan Freeman och ätit en nattlig scones med jordgubbssylt och tänkte faktiskt gå och lägga mig. Efter att ha kollat några skådisar på imdb, förstås. (Gäsp samt rap.)
SKRIK INTE!!
Jag är vaken, jag håller på att avsluta årets sanering av vardagsrummet.
Hade jag nu haft ett piano hade jag klinkat Minutvalsen 38 gånger så jag inte missade detta fantastiska tillfälle.
HAR ni fått tag på en pianostämmare än? Vad sa hen?
(Ytterligare en dikotom förgrening av stigen genomdetta snåriga som de rätlinjiga kallar diskussion.)
LOTTEN, HALLÅ??
LOTTEN, ÄR DU VAKEN? JAG VÄCKER DIG VÄL INTE NÄR JAG LARMAR OCH GÅR AN?
Dryga halvtimmen kvar!
Jag är med — vaffan, det känns som min plikt att kolla tidsstämplar för det gjorde jag i våras av en ren slump. Jag funderar på att skriva en sonett, men det får bli en elisabetansk (Shakespearsk) sådan för det är den enda sort jag kan (jambisk pentameter, fjorton rader, rimschema ABAB CDCD EFEF GG). Vänta ska ni få se. Eller ej.
Så, just nu … 02.33
2:46. Nu har jag kollat skådisarna. Hade ni hört talas om Monica Potter? Not me. Sanslöst vacker, så varför är hon inte megakänd?
Är det någon idé att lägga sig nu? Tio minuter kvar. Ska vi skåla i sjampanj, eller nåt? Man får en extra timme, va?
Nej, nu är jag redan övertrött och det är så lite tid — eller heter det otid nu? — kvar.
02.51
Mitt i nattens mörkertid,
månens milda sken förgyller
sommarens slut i frid,
på höstens kval vi skyller
det som strax oss drabba skall
vemod, hagel, storm, svärta
regnets slag och lövens fall
frostig krans och bittert hjärta
Dörren stängs och innanför
dväljs vi nu och flöjtens ton
tankens väsen sakta för,
sänder den till just den tron
som evigheten vrider sig kring
och låter oss kännaa tidens ring.
Jmbisk pentameter vete fan om det är, men rimschemat stämmer i alla fulla fall.
02.54 är hon vorden.
I väntan på tiden har jag kollat TV -program. Kolla detta ”Du är den ende ” på nytt underbart sätt .Start 1.01.00 http://www.tv4play.se/program/s%C3%A5-mycket-b%C3%A4ttre?video_id=2470680
2:53. Jag som trodde alla fuskat och låg och snarkade! Glad tidsomställning då, Annika! Nu tandborstad, inte mycket anledning att hänga kvar i krokarna. (STOR gäsp.) Diskar efter sconsen i morgon.
Öh, och alla andra!
Och du lyckades undvika ”smärta”, Ninja!
En kopp te ska jag allt kosta på mig och kanske en liten nattmacka. Slurp på er.
Jamen, och, där gär gränsen för min 25-öres poesi!!
Såja. Nu har jag flyttat alla visare och tryckt på alla knappar och satt upp lappar med VINTERTID överallt. (Efter att först ha satt upp lappar med ”sommartid” på – förstås och som vanligt.)
Ha. Då ska vi se. Om jag nu klistrar in min uschliga sonett (utan skiljetecken utom inuti raderna, ty det är så jag gör) — jag kallar den ”I otid i tid” här:
Att tiden rusar på är inget nytt
När klockan slår är man jämt oberedd
Den stund man väntar på har redan flytt
Så sen är man, att man blir lite rädd
Om veckan bara hade åtta dar
Och dygnets timmar vore tjugofem
Då skulle man ha andningspauser kvar
Och slapp att jämt få lägga på en rem
En enda gång om året slinker vi
Ur tidens starka grepp ett litet slag
Det liknar faktiskt, nästan, trolleri
Och ingen kan va’ gladare än jag
För just i natt så skriver jag: HALLÅ
FAST KLOCKAN NYSS SLOG TRE ÄR HON NU TVÅ!
… så får vi se. Jag ska skicka den preciiiis i rätt ögonblick! 02.59 och …
… aaah!
Hurra! Den extra timmen är här! Tuuuut!
Snyggt, Annika,respekt med tangenttryckningen där!
Nu vet jag hur jambisk pentameter låter!
Åh. Rim. En fin jmb, ser jag.
Nu blire sådär fint ju: det här är skrivet i dåtiden. Nyss var klockan 02:59. I framtiden. För nu är klockan blott 02:02. Nu måste jag skynda mig att somna innan hela extratimmen är gången.
Det ser faktiskt roligt ut med tidsangivelserna som hickar bakåt, liksom.
Annika! Du är ju genial rimsmidare! Och Ninja också!
Och en sonett! Vilken underbar natt!
Med gott samvete kan ni alla gå och sova nu — den magiska extratimmen lär vara extra nyttig att somna i, full med vitaminer eller vad det nu var.
Jag glömde tacka Ninja för dikt som inte höll just pentameter men annars var fin!
Nattinatt!
Natti!
God morgon på normaltid!
Min apparat lade av men med nystart är det nu 02… någonting.
Dags att sova!
Tråkigt med din apparat, Örjan, men det löste sig ju! 🙂
(Förlåt. Det ÄR mitt i natten.)
Nu är det INTE morgon och jag tycker INTE om vintertid! Du blire mörkt!
Västerås borde tillhöra Mälardalen. Då håller jag med dej LL99. Grå apparat på perrongen.
Jag glömde ju att svara på frågan om pianostämmare, Ninja — vi har inte tagit tag i saken än. Men vi plinkar! Idag kom en spanjor hit och plinkade. Plinkeiplonk sa det på ett spanskt vis.
Vad är nu detta för klockslag? Halv fem på morgonen, fast egentligen halv sex. Går man upp då?
Fast det är ju nu som klockan är egentligen, Lotten.
Jag använder inga ramsor för att komma ihåg åt vilket håll klockan ska ställas, utan tänker tillbaka till när sommartiden infördes och alla sa ”Fast klockan är ju egentligen bara …”
Cecilia N, 23.55: Dom sparar inte champagnen till sist; dom öppnar en champagneflaska till! Värdfolket månar verkligen om sina gästers välbefinnande.
Aha, Ökenråttan, det är så man ska handskas med champagne och gäster! Man öppnar med ett glas så att de ser en själv, sig själva och festen i ett behagligt rosenrött skimmer, sedan häller man upp mer när de just ska gå, så att de sjunger hela vägen hem och älskar varann. Smart!
Kan man verkligen äta frukost klockan nio när man mumsade på scones klockan två?
och
Det torde inte föreligga några mumsningshinder. Det har ju gått sju (eller åtta om det var gamla tiden) timmar. Många äter lunch fem till sex timmar efter frukost. Så det ska nog gå bra.
Jag måste ta dig i örat när du yttrar dig så ogenomtänkt och (ja, nu kommer det som du anser är fel) okunnigt om kossor och koherrar.
Här handlar det om långt driven rasism. På samma sätt som hundar avlas på vissa bestämda karaktärer har tjurar i hundratals år avlats på egenskaperna Djärva, Stolta och Glada. Den kombinationen gör dem ganska snarstuckna och anfallsbenägna, där kommer stoltheten och djärvheten in. Glada? Vissa anser att ordet borde vara ”Ädla” men det tycker jag leder fel. Därför glada. Det innebär att en tjur inte går och tjurar efter ett misslyckande utan glatt och med friskt mod tar sig an nästa utmaning/rafsare* för att ge den jäveln vad han förtjänar. Helst döden.
*Rafsare, raseteur kallas han (hittills aldrig en hon) som ska rafsa åt sig kokarden som tjuren har mellan hornen.
Pyss, nu får du allt förklara vad du menar med att
Västerås borde tillhöra Mälardalen.
Låt gå för Djärva (men jag tror inte vilda bison etc är särskilt fega heller), men Stolta och Glada/Ädla är nog egenskaper som människor tillskriver de arma djuren, i sann viktoriansk anda. En tjur instängd på en arena är väl f ö inte särskilt skraj för några små människor som kutar omkring och viftar med händerna i riktning mot hans ansikte? Mest irriterad, och troligen hungrig, vilket inte tar upp humöret precis. Även jag slår för att döda när mygg surrar runt mig! Jag tror Rodin struntade i applåderna, kände igen musiken och tänkte att äntligen, snart får man käk. Tokjävlar som alltid ska släpa hit en först!
Hm, förstår … Jag menade TIM. (Trafik i Mälardalen, med sitt egna biljettsystem)
VARFÖR KAN INGEN ÅKA BUSS? SWEBUS PASSERAR VÄSTERÅS RESECENTRUM ÅTSKILLIGA GÅNGER PER DAG PÅ VÄG TILL CITYTERMINALEN I STOCKHOLM. OCH HEMÅT IGEN
Helst vill dom att man bokar på nätet förstås men Västerås har Ju
sitt resecentrum. Där borde det inte vara svårt att skaffa biljett.
Pyss, ok jag tror jag förstår vad du menar nu. 😉
På tal om biljetter har jag inte en susning om hur jag ska göra om jag åker utanför City med mitt Accesskort. Använda det för att köpa fysisk biljett i spärren? Jag hatar att allt har blivit så krångligt! Och tas kontanterna bort, stannar hela samhället varje gång datanäten lägger av.
Hyttis, personligen så föredrar jag tåg framför buss.
Hela varvet runt, eller nåt. När jag läste Hyttfogden strax ovanför kom jag att tänka på en uttalsfråga. Den har inget polemiskt syfte utan grundar sig bara i nyfikenhet.
Swebus. Hur säger ni? [eng.]”soibass”, [sv.]”svebuss” eller hybriden ”soibuss”?
Samma undran har jag om Swedbank, förresten (motsvarande alternativ är då såklart ”soeddbänk”, ”sveddbank” och ”soeddbank”).
Jag är faktiskt inte riktigt säker på vad jag själv säger alla gånger, jag misstänker att det varierar lite.
Annika, jag uttalar det typ ”Svébuss”.
Svebuss och svedbank.
Men ingen vill väl åka buss frivilligt om det går tåg samma sträcka!?
Bussen heter svebuss men det där banknamnet uttalar jag helst inte alls eftersom det är ett rövarföretag som ger dåliga råd och som inte tar några som helst mänskliga hänsyn när en kund hamnar i en riktigt svår situation, inte ens då de dåliga råden har sin del i den uppkomna situationen. Samtidigt som de delar ut rekordvinster till sina ägare.
SJ var tydligen snabbare så det blev ett sånt tåg. Biljetten var dyrare klockan åtta på morgonen än klockan 8 igår kväll. Den var dyrare igår kväll än för en vecka sedan. Är det någon som kan förstå biljettpriserna?
Skq tjuren få ha lite kul då ska det väl gå till som vid tjurrusningen i Pamplona. Vi har goda vänner som reste dit på sin bröllopsresa och föga anade bruden vad som väntade. Den nyblivne maken deltog i tjurrusningen! Vilken chock. ”Ja kunde ju ha blivit änka redan på bröllopsresan”, sa hon, skakad.
KULTURINFO (sort of) för Stockholmsbaserade båsister.
Imorgon på Mosebacke pratas det om vita folkhavets syn på svarta kulturarbetare, ungefär. Jag igenkännes på solglasögon och solhatt (beige) inomhus. Specialbloggtofs. 😉
Vila i frid, Lou Reed.
Instämmer med Christer.
Här är tidningen Rolling Stones artikel om Lou.
Tack för länk, LL. Nu läste jag om Paul McCartney också.
Och har just sett ett utomordentligt Babel i SVT.
Om förenklad stavning införs i svenska språket riskerar vi att kommande generationer inte kommer att kunna läsa vad som satts på pränt de senaste dryga hundra eller kanske tvåhundra åren. Det vore väl synd!
Jalmar jör jus tillräckligt stora för den jutna järtformade stakens jup. Jälp, en blixt jungar över den mörkt jupa himlen och jalmars juvliga jet blir skrämd. Vad jorde juret, undrar jalmar och kliar sig i jässan.
Förlåt, har varit i Stockholm och på åtta timmar lyckats packa en promille av min mammas böcker i påsar som ska till Myrorna. Attjo.
Hyttfogden: ”… men Västerås har ju sitt resecentrum. Där borde det inte vara svårt att skaffa biljett” — fast det är jättesvårt just där! Jag irrade runt i Västerås vänthall och letade efter de gråa terminalerna tills jag råkade gå genom en dörr som ledde ut till perrongen. Och där stod de ju!
Lotten, ja TIM-automaterna brukar finnas på perrongerna.
På Stockholm C så finns det två st på perrongen till spår 10
samt i alla fall en automat på en annan perrong vid ett spår
lite längre bort. Tror det är spår 15.
Tidigare fanns det TIM automater på perrong 3 (Uppsalapendeln-SJ), med dom kanske är borta efter ombygget?