Jamen jösses vilket snurr det var på gissningarna i lucka 21! Och så lite jag förstod! Men kul hade jag. Väderstrecken for än hit, än dit och massor av årtal (just årtalet 1961 var ju viktigt) och jag fick mystiska mejl och sms om Schubert och blåsippor samt Tage Danielssons ben.
Skogsgurra:
”De stackars myrorna bor ju mest i högar med hopsamlade barr och annat skräp. Myrstackarna bor alltså i myrstackar och det är väl lika avancerat som att vara svägerska med sig själv? ”
EMBRYO DU MÅSTE KROMMA IN OKCSÅ GISSLA PÅ GRÅTAN
Hemul:
”Det är så mycket med livet omkring i dessa dagar, och svårt att hinna lägga så mycket tid på luckan som man skulle vilja. Man får ta ett ögonblick i sänder och fundera på om den som säger sig inte förstå båsets ledtrådar verkligen behöver några.”
Nina:
”Idag förstår jag ingenting av båsets ledtrådar. Men det är inte värre än vanligt, så jag reder mig nog.”
Magganini:
”Jag stannar nog på läktaren en stund och begrundar detta lite till, samt hurudan julen ska bli när inte ungjä…rna kommer hem som de ju inte ska detta år.”
Leda:
”Jag hittar varken Kling eller Klang men Ullor och Astridar i parti och minut. Obekväma åsikter är det också gott om. Knappast PK, denna HB.”
Zkop:
”Antingen är det bara lite roligt eller i vart fall inte värre än vanligt.”
Aku:
”En myra från England minsann.”
Gerda Antti (f. 1929) var vuxen redan vid slutet av andra världskriget. Det är så underligt att jag inte riktigt förstår hur jag ens kan tänka att jag har varit med om ett och annat. Nu är hon 91 år och och inte det minsta rädd att sticka ut hakan vad gäller både det ena och det andra. Mest det andra – det som skaver lite här och där. Jag tror att man mycket väl kan kontakta henne och dryfta stora frågor om världen av igår – och skriver gör hon ju fortfarande, snart 60 år efter deubuten.
Men först föddes hon ju i smällkalla Övertorneå. (Man måste enligt tradition påtala att det är kallt i norra Sverige. Även om Gerda faktiskt föddes i en normalvarm augustimånad.) Redan 1950 flyttade hon till Stockholm och gifte sig med författaren Walter Ljungquist, men de 21 första åren i Övertorneå präglade henne såpass att det i ALLA artiklar om henne påtalas att Övertorneå ligger långt norrut. Och att det är kallt i Övertorneå. Som ligger väldigt långt norrut. Där det är kallt.
Hur det gick till när hon träffade Walter kan man läsa på en blogg som Walters son i första äktenskapet har. Johannes Ljungquists mamma Eva (första hustrun) var den som tussade ihop Walter och Gerda! Se:
Debuten skedde 1961, men diktsamlingen ”Här och nu” gjorde tydligen inget väsen av sig – här kallas den ”anspråkslös” i SvD.
Gerda Antti hade ett långt uppehåll i bokpublicerandet, tills novellsamlingen ”Inte värre än vanligt” kom ett par år efter Walters död. Sedan blev hon ett tacksamt intervjuobjekt där hon inte drog sig för att säga vad hon tyckte.
Sedan 1977 har hon gett ut många, många böcker som finns att låna på alla bibliotek – även om några av dem har hamnat i de mörka källarvalven. (Men då luktar de väldigt gott av biblioteksdammet.)
Intressant jämförelse (som egentligen handlar mer om Pär Westberg än om Gerda Antti):
I en artikel i DN 1979 skriver Per Wästberg om nyutgåvan av Anttis ”Kväll efter kväll”:
”Här är t.ex. Nauru – om en hundvalp som fadern skjuter när han i sin issjäl kränks av den mildhet valpen fört in i hemmet. Han hånar sin vuxna dotter då hon skriker ut sin smärta, och ändå blir hon kvar för att ytterligare malas mellan likgiltighetens kvarnstenar.”
Häromdagen skrev Martina Montelius i Expressen om sin mammas (Kristina Lugns) tv-dokumentär och påpekar något som Pär Westberg återberättar:
”Lilla Kristina ska för första gången få följa med sin pappa på bio. Hon darrar av förväntan. När de kommer fram till biografen säger pappan:
– Nu går vi hem igen. Det här ska lära dig vad besvikelse är.”
Nej, pappan var inte galen; bioföreställningen var inställd. Men jag tänker mig att Pär Westberg kanske samlar på förfärliga anekdoter om författarkolleger eller deras rollfigurer?
(Jag filar på en om mig själv. Den handlar om utstående öron, tillika tänder och döda fåglar.)
Luckan tillverkades med inspiration av olika böcker med kåseriliknande texter och kryddades med titlar och personer samt myror och myrbekämpningsföretag. Det politiska engagemanget (C) syntes i den komplett onödiga bilden som var så vacker i all sin sjuttiotalsstil. Slipsen!
Här kommer några av titlarna! (Källa.)
Det var det! Näst sista luckan är ett minne blott!
Nu är det så här att jag förutom en dagsgammal högfärdshsosta har drabbats av snor, snörvel och feber. Så Plommonstopet får ta kommando här och spotta ur sig en lapp. Kom igen! Åhej, där kom … Zkop!
Sistluckan kommer på onsdag morgon: dan före dopparedan …
PK får tammesjuttsiken en bonuströja eftersom han gnäller så fint på rim:
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Bak vedbon skymtas en ljusbrun mård,
trots en marknära dimma.
PK vandrar sin frusna ban,
varje natt är lika dan.
Huttrar gör han den kraken,
ty han går där nästan naken.
Midvinternattens köld är hård,
PK hostar och nyser.
Lunginflammationen kräver vård,
PK huttrar och fryser.
PK struntar i doktorns sång,
går mot en säker undergång.
PK fryser som satan.
Se där slår han i gatan.
PK ligger stilla på gatan i frid,
djupfryst med frost över kroppen.
Nu är det slut med hans fryselid,
nu är det sluttänkt med knoppen.
Den eviga vilan är PKs lön,
nu hjälper ingen tischabön.
På gravstenen står det ”Så snopet,
han vann ingen tischa av Stopet”
Gonatt, alla! Nu tar jag en alvedon och hoppar i bingen!
Nämen, hur kunde jag missa det? Har läst i alla fall fem -sex stycken av de där. Frasen ”jag reder mig nog” borde ha fått en klocka att ringa. Men jag var så inne på att det var fråga om Gunnar Ericsson, alltså Astrids bror. Det mesta i luckan stämde inte särskilt bra men Astrid och Centerpartiet ledde mig raka spåret till Gunnar på Lid-arrende.
Se där! Polleten trillade i rätt fack tillslut! Grattis zkop & PK.
Jaså hon. Jag läste några av hennes böcker för 20-30 år sedan och tyckte de var lika trista som hennes titlar.
Gerbilen lurade in mig på filmen Sopor och Allan Edwall som spelade Thorbjörn Fälldin som aldrig kom längre än ett långt Öööeeeååååmmm i sina repliker.
Grattis Zkop och PK!
GRATTIS zkop och PK!
I mitt farande i dag land och rike runt hade jag en sejour då jag funderade på Walter Ljungquist, Gerda Antis första man. Walter L. har jag förr läst en hel del av. Av Gerda endast en bok. Att jag funderade på Norge hängde samman med Fälldin. Tänkte på Thorbjørn Egner. Mest trodde jag att det handlade om något i barnboksväg. Undrar hur många som träffat rätt i dag!?
Grattis Zkop och PK!
Inga av strålning muterade jättemyror! Synd! Torbjörn och Karin var kärnkraftsmotståndare och Karin jobbade hårt mot USAs planer på en neutronbomb. Insåg ju direkt att det inte kunde vara så.
Jaha ja. Kollade allt från Island via Astrid Lindgren till Czesław Miłosz. Hjälpte föga.
Grattis Zkop och grattis PK!
Apropå ingenting, har Kusin Nina kontaktat dig ang korrjobb?
För andra gången i år en lucka som jag inte lyckades knäcka, ens med eminent hjälp av båset. Jag känner väl igen namnet, men inte mer än så. Anttilektuella klubben, stolt medlem.
Grattis till välförtjänta tishor för reson och rim, zkop och PK!
Nämen dra på trissor igen, PK slipper frysa i jul!
Grattis till zkop också!
Jag BORDE ha hittat rätt, för när jag väl insåg att jag satt med en fet blåsippa tänkte jag att myran var en ant på något sätt.
En författare som funnits i min värld sedan paltben men som jag aldrig läst.
Åh man tackar ödmjukast! Känner igen namnet och vet att det är en författare men har aldrig läst något alster och vet inget om vilken typ av böcker hon har skrivit. Fälldin gav anti kärnkraft och jag fick sannolikhetsvibbar av texten och med Ulla och Astrid så lutade min hjärna mot Tage Danielsson. Varje kalender bör för övrigt innehålla Tage, i en form eller annan.
Krya på dej Lotten, hoppas att det är vanlig förkylning.
Antti kärnkraft, kanske?
Grattis zkop och PK!
Krokodila är ett fint ord, det borde användas mer.
Grisjakten av Jersild. Ett politiskt projekt, döda alla grisar på Gotland. Sillen representerade Siljeberg, huvudpersonen. Vad var fel? Ingenting. Allt. Suck.
Fem i midnatt kom jag fram till samma HB som Ökenråttan – självklart var det Grisjakten. Men icke. Grattis till vinnarna!
Jaha, var det den du ville lura mig till ÖR. Hasse Alfredson var i alla fall en gemensam nämnare med Sopor som jag hamnade på.
Helt inne på antikärnkraft. Inte dagtinga å såna grejer.
Ska det vara så här så var det här näst sista luckan för min del. I år, alltså. Varför inte hangya? Det hade varit lika omöjligt.
Myror bor ju i stackar. Och det är ju antingen a hill eller a pile. Och de första försöken med Atomic Piles (Manhattanprojektet) eller i Tyskland (med tungt vatten som moderator) var ju glasklara associationer. Eller? Och då MÅSTE ju också hjältarna från Telemark nämnas.
Piprökarn sänkte Palme och när man har Palme så har man självklart kårhusockupationen i Stockholm där man stängde av matvaruleveranserna så di upproriske tyckte att det var lika bra att gå hem och äta.
Götlaborgarna var inte sämre. Så dom ockuperade Pripps med krav på en pipeline direkt från bryggeriet till kårhuset. För att tillfredsställa de öltörstande studenterna påbörjades en pipeline. En liten stump, som fanns kvar när jag var där å tjänstens vägnar och dragande kall för kanske trettio år sedan.
Tänk om allt detta hade mynnat ut i att HB = OP! Då hade allt stämt. Och då hade Hyttis förmodan att HB=HB (Hans Blix) också fallit på plats.
Men nu var det ju inte så. Min stora tvekan just nu är om jag ska förfina vår AI-associationsaccelerator eller om jag mera ska lita till våra egna förmågor. Jag tror att jag skrotar den…
Men vi hade full huggning hela dagen och den kröntes av PK:s fina och sorgliga skildring av sina mödor, besvär och smärta. En oslagbart svårlöst och underhållande lucka va’re.
Grattis Zkop och PK!
Nä, igår hade jag ingen aning. Alls. Groomen tyckte det lät bekant, och han har läst annat än jag, men detta?
Nåja. En lucka kvar. Samt sill, cookies, pomeranslimpa och något av en överbliven äggvita att ta itu med.
Det var tur för mig att det inte var Grisjakten. Den skulle jag aldrig ha kommit på att tänka på. Tacka vet jag myror,
Grattis till vinnarna!
Lottenpotten. Visst samtrodde du och jag i en tidigare lucka också? Ska vi starta ett dissidentparti, tycker du?
En som tyckte lika illa om myror som Thorbjörn Fälldin och Karin Söder, en som var karl (för det kan ju inte vara två kvinnor på raken), en som härsknade till på S-regeringen, liksom Astrid och som jobbade ihop med Ulla (Danielsson, som han dock inte var gift med). Visserligen har Tage varit med förr, men det är ju inget hinder. Den där lite oföretagsamma stilen måste syfta på En soffliggares dagbok. Klart, luckan löst redan på morgonen! Not.
OCH till min stora glädje fick jag sedan ett tips om var jag kan hitta ett länge efterlängtat akvarellpapper. En tant fick nys om att jag letar efter en viss sort som har utgått ur de flesta sortiment, men hon lyckades hitta det både i Dubai och Nya Zeeland. Se där, Lotten, vilka mirakel som sker tack vare din blogg!
Tischa-grattis, zkop och PK!
Grattis zkop och PK!
Apropå olika bakverk så kopplar AI genast till semlor när man tittar ut, ”men dessförinnan kommer julen.”
Semlan
Men oj, jag har ju läst flera stycken och helt glömt av det. Skyller på min chemo brain.
Grattis Zkop och PK!
Jag irrade också runt i kärnkraften, och funderade på om fyrklöver hade med saken att göra. Jag vet inte vad det var som orsakade pollettnertrillet, det var nog nån av boktitlarna i nåns lettråd. Tack.
Bemuschäkt för att jag benämnde barna på ett så otrevligt sätt, men det var HB:s fel.
En enda har jag läst, ”Kväll efter kväll”. Djävulsk liten sak.
Jag läste nån bok av HB i gymnasiet och det enda jag kommer ihåg var att det var synd om alla människor i den och att de satt fast i sitt elände, för sig själva eller tillsammans och var skvatt oförmögna att göra något åt det. Samt att det var allra syndast om barna.
Därför hamnade HB raskt i facket ’för meningslöst och tråkigt för att orkas med’.
Varje gång jag har hört om någon bok av henne har omdömet tjänst villigt ploppat upp och boken hamnat på listan ’behöver absolut inte läsas’.
Kanske skulle jag vara tacksam mot HB som tillhör de författare som på sitt sätt hjälpte till att puffa mig i riktning mot den sortens böcker jag numera estimerar högt, de icketråkiga.
Jag hamnade rätt snart bland engelska klassiker på originalspråket, och säga vad man vill, men mot Dickens eländesskildringar står sig Antti slätt.
Ninja, hear hear!
Idag rök vi ihop i Pörtet!
Vi har inte haft teven igång på länge (inom parantes beror det inte på att vi är kultursnobbar på minsta vis utan att det är nåt med fibern som inte vill sig). Så jag kände lite stress inför Kalljanka om ungefär två dygn.
Då säger det där fruntimret som jag lovat evig trohet att vi kanske kan se det på nåt som hon kallar teveplej. Inget sinne för traditioner alls!
Jag blev förstås både chockad och upprörd. Så jag drog till med att i så fall så kunde jag dra runt på bygden och elda upp några hembygdsgårdar.
Vi hade ett långt samtal om detta och det slutade med att hon bar till mig rökverk och nu är vi sinsemellan både kontaktbara och talbara.
Tänk er själva: Här pratar vi om Kallijanka på teve – och så säger hon teveplej. Gud! Jag va så lack så jag kunde inte åka trick ens en gång. Då hade jag mördat kondisen.
Karin: Vi hade båda nåt på åren 1976 och 1980. Hur tänkte du om dom årtalen? Jag hade ’Barnens ö’ på 1976, snygg koppling till grisutrotandet på Gotland och på 1980 hade jag ’En levande själ’, direktlinje till Jersilds nyligen utkomna bok ’Hur vill du dö?’. Va?
Magganini – klöver försökte jag också få in (vem gör inte det strax före jul?) men det ville sig inte. Ungjävlarna skrattade jag högt åt! Du är urschäktad.
ÖR och Karin, de där årtalen är/var skottår och fick mig att kolla vem som fötts, vem som fått Nobelpris mm. Ledde mig åt bortitok.
Ja jösses vad ett par årtal kan leda käpprätt fel!
För mig var det 76 och 80 eftersom Fälldin bildade regering då och Tage Danielsson var aktuell med Svea Hund (”Var blev ni av, ljuva drömmar ”) och med Tankar från roten. 1980 kom Samlade tankar om kärnkraft och samma år hölls folkomröstningen om kärnkraft. Luckans formulering ”Ska vi begrava myrorna? Ska det bli på söndag eller torsdag eller fredag eller ska vi göra det direkt för att få det överstökat? ” fångar rätt väl kärnkraftomröstningens linje 1, 2 och 3 fast i omvänd ordning. Solklart, eller hur?
Detta resonerande dagen efter roar mig storligen!
(Dock har jag fortfarande feber, och både DDM och Artonåringen har idag testat positivt för covid-19. Men morgondagens lucka är färdig; även om jag imorrn yrar i feberdimmorna kan ni gissa i båset!)
Järnspikar! Båsmor illa ute … Men hon är ju ung och rask och då brukar det ordna sej! Även med covidden.
@Karin vad är det för spännande papper. Det är en jäkla djungel att hitta papper tycker jag.
@Lotten krya på dig (och det gäller ju så klart resten av familen också).
Här har vi idag firat han som nu är myndig. Så då har man bara ”stora barn” känns jättekonstigt.
Tack för tischa och tack båskompisar för gratulationer.
Krya på dig Lotten och hela familjen!
Krya på er!
Attans att det var positivt efter att ha visat negativt. Vad kan/skall man lita på?
Krya på er, Lotten och familjen.
Grattis, Béatricebarnet. (Man blir aldrig riktigt vuxen för sina föräldrar, i varje fall inte så att de slutar oroa sig för en.)
Årets möjligen något välgräddade cookies är klara, liksom det mesta av dammsugningen hoppas jag. I morgon ska det tomtas. Ingen gran i år (av möbleringsskäl) så jag får hänga julgransprydnaderna i gardinerna eller så. Men ska väl hinna titta in på läktaren också.
Men oj Lotten! Och oj DDM och artonåringen! Bli-bra-snart-önskningar i mängd!
Uj, uj, uj! Krya på sig, båsmor och alla i hushållet.
Inte kan välan coronaviruset lifta med tischorna på posten eller vad tror ni?
Fast det står ju Corona på bröstet förstås …
Brid: Hänga julgransprydnader i gardinerna. Om man har gardiner, ja!
I morgon är det minsann innandag jul.
I morgon är det Lille Julafton (så sägs i alla fall i Skåne)
Jag var svårartat inne på Centern/Bondeförbundet. Min årtalsassociation 1986 kom sig av att Karin Söder det året blev vald den första kvinnliga partiledaren för ett riksdagsparti. Förvånande sent, kan man tycka. När jag läste på fick jag lära mig att det fanns kvinnliga partiledare redan 1975. Fast inte för riksdagspartier. En kände jag till sen förut men låter bli att skriva ut namnet då det inte ger några trevliga vibbar. Den andra – som var den allra första – hade jag aldrig hört talas om. Hon gick under namnet ”Porr-Asta” och ledde ett parti som vid den tiden hade 14 medlemmar. Hon kom dock inte in i riksdagen vid valet -76 och la ner den politiska karriären. Vad man lär sig medan man kalendrar!
Grattis till zkop och PK och krya-hälsningar till familjen Bergman.
Som redan sagts. Båsmor är ju ung och frisk. Detsamma gäller DDM och i ännu högre grad den yngre äldre. Eller säger man den just vuxne. Det är nog över före nyår, det där med viruset. Det är vad vi tror.
Och den här gången är jag övertygad om att vi har rätt.
Annars är det klent med träffprocenten. Men det är inte priset som är mödan värd – det är vägen. Speciellt om den är kantad med vackra blomster och avlidna kompositörer.
Båsmors enorma arbete, HB:ar snyter man inte ur näsan, är vi tacksamma för.
Vi sa väl tack?
Men ojdå, Båsfamiljen, jag önskar er en god och snabb tillfriskning!