Ja, den är här nu igen – decembermånaden. Och med den Hemlisbloggarjulkalendern. Alla som har varit med förr om åren kommer att känna igen sig, även om formatet pga. tidsbrist är lite nedbantat: tolv luckor (litterära gåtor) och tolv facit blire.
Nu ska ni få se hur Julkalenderns programförklaring såg ut 2005, eftersom allt är nästan likadant år 2020. Förutom att jag tydligen på den tiden skrev ”mail” istället för mejl.
Hm. Vad menade jag med det där i slutet? Vem har förtjing på vaaad? Mysko. Hur som helst är jag allra mest nöjd med den här röda tråden:
Första året listade ni ut dessa 24, nej 23 … hemlisbloggare:
Mike Hammer
U*f L*ndel* (vi skriver av hävd inte ut hans namn, för han blev arg på mig)
Enid Blyton
Anne Frank
Stig Cederholm
Tage Danielsson
Wilhelm Grimm
Agatha Christie
Groucho Marx
Ayla
Selma Lagerlöf
Bert (Anders & Sören)
Arthur Miller
Liza Marklund
Rundström (Agnes von Krusenstjerna)
Den 16/12 2005 gick internet sönder – enda gången som Julkalendern har uteblivit.
Ingmar Bergman
Elsa Beskow
Tintin
Helene Hanff
Vladimir Majakovskij & Sara Lidman
Falstaff, fakir
Inger Frimansson
Povel Ramel
I år kommer ingen av dessa att återkomma. Eller så kommer de visst tillbaka, och här står jag och bara försöker lura er. Varannan dag den 1–24 december lägger jag alltså ut en text. Eller en handlingslapp, en text i bild, en felanmälan, lite Scrabble eller bara ett telegram. In i kommentatorsbåset rusar ni alla för att gissa vad som ligger bakom orden. Det är oftast en författare, ett bokverk, en film eller en blåsippa – men även Clas Ohlson har julkalendrats.
Det allra, allra viktigaste nu: kom ihåg att INTE skriva ut det rätta svaret om ni är säkra på det! Alla som med bestämdhet vet vem som gömmer sig i luckan bör ge ledtrådar precis som jag … (Vilket kan resultera i fantastiska gissningar när den som är bombsäker faktiskt har fel.)
Fackuttryck – såna vi svänger oss med i båset
Att göra en blåsippa: att vara bombsäker på sin sak, men ha fel.
HB: förkortning för ”hemlisbloggaren” – alltså den som alla letar efter.
Orlando Bloom och Skebokvarnsvägen har (oftast) inget med saken att göra, men är roliga att dra till med när som helst.
Dan Brown gissar du företrädesvis på när du inte kommer på något annat.
Hjalmar Söderberg är en ovanligt vanlig gissning, bara.
Att göra en Schubert: att slänga ur sig en tokfelsgissning som man är säker på är alldeles uppåt väggarna … när det i själva verket är det rätta svaret.
Att sitta på läktaren är att misstänka att man har så fel och är så väck att man bara är med och njuter av att de andra [nere på planen] verkar ha koll på vad som händer och sker.
Att hoppa i hatten: man har inte tid/lust/ork att gissa/klura/fundera, men vill faktiskt ändå vara med på ett hörn och ha en chans att vinna tischa.
Och hur ser månne 2020 års t-shirt ut? Jag vet inte, för den är än så länge osynlig. Men inte så här i alla fall, för i så fall hade jag ju bara repriserat 2017 års tröja och det hade faktiskt varit jättekonstigt:
Ses i båset i ottan den 1 december!
