Hoppa till innehåll

Dåtid, historiegeneraliseringar och ägg i vattenglas

Den otroligt imponerande ägghyllan på Hallwylska palatset.
Den otroligt imponerande ägghyllan på Hallwylska palatset.

Det verkar som om jag har snöat in lite på dåtid, nostalgi, minnen och forna tiders ljuvligheter. Jag triggades nog av ett inlägg på en blogg, där jag inte kände igen mig. (Man kan visserligen hävda att jag inte var med på 1930- och 40-talen och att jag därför kanske skulle ta och knipa igen och prata om mitt 1970-tal istället.)

Det jag läste är skrivet av Carin, som föddes 1930. Eftersom min föräldrar är födda under väldigt skilda förhållanden 1936 (mamma i Stockholm) respektive 1937 (pappa i Luleå), kanske de skulle kunna bidra lite och lindra min förvirring, tänkte jag. Och så frågade jag dem – och andra i min närhet som kanske skulle kunna minnas hur det var. Ur Carins blogg:

”Alla visste under min uppväxttid att flickor var mindre begåvade än pojkar. Detta berodde på att de hade mindre huvud och borde därför avrådas från att studera matematik och fysik. Det vanliga var att skolpojkarna lärde sig de långa och svårstavade orden addition, subtraktion och multiplikation. I den skola jag gick var det förbjudet för en flicka att använda dessa ord. Vi måste säga lägga ihop, ta bort och gångra.”

Ingen av dem som jag har frågat har hört talas om sådana här dumheter. (Observera nu att det inte är Carins minne av det hela jag kallar dumheter.)

”Alla barn delades in i två grupper, äkta och oäkta.”

Min mamma kommenterar att någon sådan här indelning inte fanns där hon bodde: ”Alla barn som hade tillräckligt höga betyg kom in i läroverket efter 4:e klass i folkskolan, oberoende av om de var födda inom eller utanför äktenskapet.”

”C-barnen var mörka och hade svårt för att lära sig katekesen utantill. De var i riskzonen för att bli steriliserade.”

lillakatekesen

Min mamma säger: ”Katekes? Jag har inte varit i närheten av en sådan och gick i skolan under sju år på 40-talet.” (Tvångssteriliseringen existerade tyvärr, men hade inte med katekesen att göra.)

”Samhället och skolan har gradvist förändrats. I slutet av 1940-talet försvann katekesen från skolundervisningen och knappt 20 år senare berätta Lill-Babs i TV hur det var att leva som ogift mor och ha ett oäkta barn. Sedan konstaterade psykologer att huvudets storlek inte hade något med intelligens att göra. En flicka med ett litet huvud kunde mycket väl vara bäst i klassen i matematik.”

Frenologin var som populärast på 17- och 1800-talen och att psykologer skulle dröja till 1960- eller 70-talet med att förkasta denna idé, är helt enkelt ett missförstånd.

(Carin minns även veckotidningen Allers, när hon gipsades och ena benet blev kortare och förklarar sin kutrygg.)



vattenägg

Jag har länge försökt få mina föräldrar att blogga om ditt och datt, men framför allt om sin barndom – mycket för att vi vår en sannare bild av hur det var förr om fler skriver ner sina minnen. Min svärmor bloggar, men mina föräldrar är hopplösa.

Skärmavbild 2013-02-10 kl. 13.02.07

Dock har jag fått dem att mejla minnen till mig – och nu kommer vi till äggen. Pappa skrev om när han var i femårsåldern 1942: ”Elspis hade vi inte och inte heller kylskåp. Dessutom ser jag hallen på nedre våningen för mig. I golvet fanns en lucka och under den förvarade vi mat, t.ex. ägg i vattenglas (natriumsilikat).”

– Ägg i vattenglas? Ägg i ett glas med vatten? Va? mejlade jag – men fick inte svar eftersom pappa skulle iväg och träna inför oldboys-VM i pingis.

Men man kan alltid lita på kommentatorsbåset. Igår rasslade det till av äggminnen. Och nu är jag upplyst. Vattenglas är detsamma som natriumsilikat, vilket jag skam till sägandes och som dotter till och gift med samt mor till kemister borde ha känt till.

Agneta:  

”När jag växte upp hade vi äggskedar av horn – det smakade på ett särskilt sätt att äta med dem. På tal om barndom och ägg så hade vi i källaren, vintertid, ägg i vattenglas i en stor Höganäskruka. Det dallrade läskigt därom.

Äggen lades som de var okokta med skal och allt  i kärlet och så hälldes blandningen med vattenglas över, sedan stod de mörkt och svalt under vintern i källaren. Då och då blev man nedskickad att hämta upp några. Jag har inget minne av att vi använde sådana ägg till frukostägg, de användes nog i bakning eller olika maträtter. Tror jag. Kanske åt vi inte ägg den mörkaste årstiden då hönor inte värpte. Minns inte heller när det började finnas färska ägg året om. Någon gång på femtiotalet gissar jag.”

Hyttfogden: 

”Nä, konserverade ägg var inte bra att koka varken löst eller hårt utan de användes i matlagningen, i såser mm.   Försökte man koka dem sprack de. I några av mina lerkrukor finns fortfarande tunna vita avlagringar som är spår av att man använt dem för äggkonservering.”

Den blyga:

”Handelsblockaden innebar ju att inget kunde importeras – allt var ransonerat. Det drabbade även inhemska råvaror som t.ex ägg. Hönor värper ju normalt inte på vintern – de börjar ju i mars/april. De måste ju vad jag förstår också uppfödas rätt för att överhuvudtaget komma på idén. Vi bodde i en stadslägenhet men hade både ett källarutrymme och ett vindsförråd. Jag som var 4–10 år under perioden skickades som äldsta barn ner i denna mörka källare för att hämta behövliga ägg. Jag minns fortfarande hur iskallt och kletigt vattenglaset var. Det var ju som förmodat ovan bara I matlagningen dessa ägg kunde användas – därför var det färska påskägget gudomligt!”

Ur Svenskt lantbrukslexikon 1941:

Vad trevligt det är med nyvunnen, vetenskaplig och historiskt korrekt kunskap!

Share
Publicerat iBloggen

44 kommentarer

  1. Hade man som barn en kemilåda på 60-70-talen stiftade man alldeles säkert bekantskap med vattenglas (som man då ännu kunde köpa på apotek). Ett av de roligaste experimenten gick under namnet “Kemisk trädgård”. I en glasburk med vattenglas släppte man ner några kristaller av en del av de kemikalier som följde med lådan i små provrör. Det var det blåa kopparsulfatet, något koboltsalt tror jag, möjligen någon svavelförening och jag får för mig att det var ett mangansalt? Eller ett magnesiumsalt?

    De små kristallerna byggdes i alla fall på uppåt i natriumsilikatet – det blev som ett litet korallrev av pelare av olika färg och tjocklek. Mycket tjusigt.

  2. Jag hade inte kemilåda … jag hade hela jädra kemisektionen på Luleås Tekniska Högskola till mitt förfogande och ändå var detta med vattenglas helt nytt för mig. (Däremot vet jag precis hur man sätter på panikduscharna om man får kemiska olämpligheter i t.ex. ögonen.)

  3. (en till som aldrig hade hört talas om vattenglas förrän företeelsen dök upp här)

    Jag kan inte tänka länge på ägg utan att börja sjunga på Äggsången.

  4. Ett äggtips: Blunda för bäst före-datumet och låt tiden gå. Nedsänk i stället ägget i vatten före tillagning. Om det inte flyter upp till ytan, är det OK. (Lägger det sig ner, är det pin färskt).

  5. Agneta

    Intill äggen på bilden från Hallwylska palatset finns ett par stora lerkrus. Kanske skulle de många äggen på hyllorna inläggas i vattenglas?

  6. Mina föräldrar, födda 1930 i Småland, respektive 1933 i Stockholm men adopterad till Småland, hade katekesundervisning i skolan. De har kvar sina katekeser och allt. Och jag är inte så säker på att Carin överdriver om det där med de oäkta barnen heller, fast det säkert inte var så att det skedde någon rent formell gruppindelning. Jag till exempel hade en klasskamrat på lågstadiet som jag inte fick leka med för att hennes mamma var ogift och fadern okänd. På sextiotalet! Det är ett riktigt plågsamt minne.

  7. Men tänk ändå vad kul att det de facto inte var svart och vitt utan verkligen helt olika i olika landsändar.

    Vissa ungar pluggade katekes och andra inte, vissa ungar blev itutade att barn födda utom äktenskapet (ergo deras kompisar) var på annat vis än andra barn och de stora bovarna i det sammanhanget är alltså … de gifta föräldrarna som inte hade vett att uppfostra sina telningar att älska alla utan att först kontrollera huruvida deras kompisars föräldrar var gifta eller ej?

    Hm. (Det ligger så mycket osagt i mina hm – jag vet.)

  8. Lille Maken

    Man kan göra konster med ägg. Om man lägger ett ägg (okokt) i vinättika i cirka en vecka, då mjuknar skalet så att man försiktigt kan forma ägget långt och smalt så att det går att stoppa ned det i en vanlig vinflaska där man har druckit ur vinet och fyllt flaskan med vatten. Så häller man ur vattnet och efter ett par dar har ägget återtagit sin vanliga äggform. Då visar man flaskan för sin förvånade omgivning som inte för sitt liv kan komma på hur man har kunnat pilla ned ett ägg i en flaska. Jojo.

  9. Lotten: men hela jädra kemisektionen på Luleås Tekniska Högskola hade väl förhoppningsvis passerat kemilådestadiet, så det förvånar inte mig.

  10. Ökenråttan

    Jag kan också. Jag kan hypnotisera ägg. Så att det stannar mitt i ett glas med vatten. Man fyller ett glas till hälften med STARK saltlösning. Sen häller man FÖRSIKTIGT på vanligt vatten så glaset blir fullt. Lägg ett ägg i glaset och när det hunnit sjunka halvvägs säger du “Stanna!” och då stannar ägget. Rör om i vattnet, gärna med din magiska trollstav, och säj “Sjunk!” och då sjunker ägget. Förklaringen är att ägget sjunker genom vanligt vatten men inte genom den starka saltlösningen. När den blir utspädd sjunker ägget. Simsalabim.

  11. Jag har inte prövat det själv, men det här är ett s.k Bar Bet som man kan vinna åtskilligt på:
    1) Meddela att du kan äta upp tjugo ägg på under en minut.
    2) Samla in vaden.
    3) Tag fram dina tjugo hårdkokta och skalade ägg. Hacka och stek dem.
    4) Ät upp de (förmodligen illasmakande) diminunitiva resterna. Skölj ner med valfri dryck.
    5) Inkassera.

  12. Ja Agneta det har redan varit konserverade ägg i lerkrukan eftersom den ser ut som den gör inuti med en vit beläggning.

  13. Intressanta ämnen! Vi som föddes under andra hälften av 40-talet hade ingen aning av vad katekesen var. Inte upplevde vi – åtminstone inte jag – att flickor särbehandlades eller ansågs mindre begåvade. Vi fick gratis mat – bra sådan – i skolan. Kylskåp hade vi hemma. Våra föräldrar fick barnbidrag för oss.
    Den moderna tiden började med oss. Bland annat fick vi uppleva tv:s barndom. Ja, vi var lyckligt lottade.

  14. Emi

    Känner en person, vars äldre syster var född utom äktenskapet på 50-talet. Barnet fick aldrig följa med mamman in hos morföräldrarna, för de kunde inte tänka sig att ha ett oäkta barnbarn i huset. Hon fick stanna ute i barnvagnen, minsann.

  15. Barbro A

    @agneta: äggskedar av horn användes för att silverskedar (äkta eller nysilver) gav en metallisk bismak. Plast- eller rostfria skedar fanns inte. Dessutom missfärgas väl silverskedar av ägg? Ägg inlagda i vattenglas hade vi i vår familj så sent som på 50-talet.

  16. Agneta

    Barbro A –> Tack för beskedet. Gissar att det blev hornskedar då mina föräldrar satte bo i mitten av trettiotalet. På fyrtiotalet fanns nog rostfria teskedar i alla fall, men godaste sked till frukostäggen var de gamla hornskedarna. Att vattenglasäggen fanns hos oss även en bit in på femtiotalet är jag säker på. Normalt köpte vi ägg hos en grannbonde på landet dit vi for de flesta veckoslut, men jag tror också att ägg salufördes i vår mjölkaffär i stan. Troligen blev äggtillgången vintertid betydligt jämnare under femtiotalets gång. Import kanske, eller så blev det vanligare med hönserier och att hönshusen på gårdarna försågs med inomhusljus vintertid så att värpningen inte avstannande helt.

  17. Hm, säger jag också! Kan det vara så att de där katekeserna kommer från konfirmationsläsningen? Och att antingen jag eller mina föräldrar har blandat ihop saker och ting? Eller också hade de sällsynt bakåtsträvande lärare.

  18. Orangeluvan

    Svavlet i ägget reagerar med silver och skapar illasmakande svavelsulfid.

    Ännu ett skäl att bara proppa in dem i munnen, äggen, utan att passera äggkoppar och silverskedar.

  19. Och så pruttar man kaviar direkt från tuben ini munnen utan att vidröra öppningen med kroppsdelar!

  20. Bra tanke där, Ö-helena! Konfirmationsundervisningen! (Min konfirmation var ett enda stort misslyckande från början till slut. Mer om detta en annan gång.)

  21. Dålig stil! Löskokt i äggkopp ska det vara!

    På tal om Kalles: Det börjar dyka upp ett redskap (liten maskin passar bättre) som används att klämma ut smeten med. Jag har döpt den till, ja gissa vad?

    (Eller har jag redan berättat? Lite sliten efter nyligen genomlidet snökaos).

  22. Äggstra, äggstra! Läs allt om vattenglas, huvudstorlekar och katekesen!

    Alltså, i det här båset kan allt hända. @blind_höna: din kemilåda blev värsta nostalgitrippen. En sådan hade jag också och jag kan nästa känna de olika lukterna. Undrar om inte den är orsaken till att jag blev naturvetare. Själv har jag väldigt litet huvud, sydväst har jag köpt på babyavdelningen. Men centralprovet i matematik spikade jag (så när som på ett poäng som min lärare bad om ursäkt för att han måste dra av eftersom jag glömt att skriva att botten på en cylinder är cirkelformad). Koncentrerat vetande brukade min pappa säga.

  23. Skogsgurra, är du kvar i det nersnöade Nevv Jork, eller har du kommit hem och hur gick det i så fall till?

  24. Lille maken, vad gör man sen? Med ägget i flaskan, alltså? Det verkar ju jobbigt att få ut det igen.

  25. Ett skivat lagom hårdkokt ägg med Kalles Guld-kaviar på en knäckemacka är en svårslagen delikatess.

  26. Lille Maken

    Kulturchefen: Ja, att få ut ägget … Räcker det inte att man sen kan förundra kreti och pleti med sitt ägg i flaskan till dess att ägget … ja, vad händer till sist med ägget? Inte vet jag; jag har aldrig gått hela vägen.

  27. Lille Maken

    SG. Vilken sorts äggkopp kör du med?

  28. Annika
    Jorå. Kom hem i morse. Inga problem. Den lokala TV-kanalen var sansad och berättade ganska bra om hur läget var.
    Men FOX News var som Aftonbladets och Expressens löpsedelsredaktörer ihopslagna. Dom lämnade inte en snöskovel eller en avåkning utan att utnämna den till Århundradets Katastrof.

    Vi körde ner till NY från Albany utan problem. Flygen gick utan problem (undantag fredag efter 15:00) och skytteln från hotellet gick som den skulle.

    Vi döpte FOX News till Tabloid-TV.

  29. LM
    Min favorit är ett rostfritt mät-“glas” för 2 och 4 cl. Sånt som används i barer. Med 4 cl upp funkar det perfekt till större ägg och med 2 cl upp skulle det kanske fungera även till vaktelägg. Men dom äter vi inte på det sättet.

  30. Amerikaner till vänster om extremhögern kallar ju ibland Fox News för Faux News, så …

  31. … men det menade jag ju inte att skicka iväg innan jag hade sagt att det var skönt att det gick bra!

  32. Men LM, är det inte bara att fylla flaskan med vinättika och vänta en vecka för att sedan hälla ut ägget? Undrar om det tar smak av ättikan.

  33. Niklas
    Syran (ättikan) löser upp skalet. När skalet är borta fungerar den inte längre. Som attributör inser du nog att vissa props bara kastas när effekten (att förvåna ett sällskap) uppnåtts.

  34. Lille Maken

    Nämen, ägget skulle ju ligga i vinättika nån annan stans och sen pulas ned i flaskan och där skulle det ligga alldeles ensamt till dess att … vadå?

  35. Ja men LM, jag menade att man kunde få ut det så. På samma sätt liksom. För inte är det väl som SG säger att ättikan löser upp skalet? Då blir det ju bara ett knäckt ägg i flaskan och det kan jag fixa på ett mycket enklare sätt.

  36. Uttrycket A-barn har jag hört användas om min son vid 4-årskontrollen. 1993! Så den läkaren måste åtminstone ha något minne av klassificeringsbokstäverna.

  37. A-barnen var en historia för sig, utöver de indelningar som gjordes i skolan. Veckotidningarna hade tävlingar på 40-talet om präktigaste bebisen (=VÄLDIGT knubbiga, rentav ohälsosamt trinda småbarn) visades upp tillsammans med stolta mödrar. Veckans A-barn, eller kanske månadens. Enligt min mamma hällde de som hade råd i ungarna ren grädde. Urk!

  38. Blev A-barnen medlemmar i A-laget?

  39. Carin Önnestam

    Hej! Du missade att jag gick i en privat flickskola. som hade helt andra kursplaner än folkskolans. När det gällde intagning till läroverken ändrades bestämmelserna efter 1945. Först avskaffades den oskrivna regeln om att man vid intagningen skulle ta hänsyn till om det stod uä (förkortning av utomäktenskaplig) eller a (förkortning av adoptivbarn) och slutligen de skriftliga prov i rättstavning och grammatik. När jag i början av 1950-talet studerade pedagogik vid Göteborgs högskola fick jag lära mig att det tidigare och billiga sättet för att intelligenstesta ett barn var testa kunskaperna i katekes.

  40. Hej Carin, och välkommen! Låtom oss hoppas att tron på att katekeskunskaper hänger ihop med intelligens inte någonsin återkommer.

  41. Eftersom katekeskunskaper var den enda abstrakta “bildningen” som stod till buds så var tanken (vid den tiden) nog inte så tokig. Begreppet intelligens var inte aktuellt. Det var endast förmågan att ta till sig och att memorera sådant som inte hörde till vardagslivet som testades. De som inte klarade grundläggande katekeskunskaper kanske passade bättre som hantverkare.
    Det var den tidens synsätt och det ska man inte ens försöka tvinga in i dagens människosyn. Det blir bara fel.

  42. Örjan

    SG: +kunskapen/förmågan att memorera bör tidigare ha varit mycket mer värderat.

  43. […] Andersson och Mozart i en k(r)opp. Man kan göra allt – utom kanske skokräm – med ägg. Ägg i vattenglas har vi pratat om förut här på bloggen, men igår lärde jag mig något nytt i […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.