Man kan vakna hemma eller borta. Man kan vakna med ett ryck eller en liten huvudvärk. Man kan vakna frivilligt eller av en fot i stl 27 på näsan. Men man kan också vakna med en förvånad undring:
– Aj. Vaffa… Aaaj. Nämen hjälp, vem har brutit mina armar inatt? Eller spelade jag tennis igår? Hjälp, vem är jag?
Gårdagen var både nykter och helt utan ovana rörelser. Jag högg inte ner vår häck (som ju gav träningsvärk från långfingrarna ner till magen), jag spelade inte basketmatch (som garanterat ger blåmärken av motståndarnas armbågar) och jag slängdes definitivt inte ner i en köttkvarn. Så hur har jag då under en lugn natt lyckats
- vrida vänster axel ur led
- vricka höger handled
- stuka höger lillfinger?
(Ungefärliga diagnoser. Vrickning, stukning och urledning har inte exakta definitioner enligt mig.)
Jag minns att jag drömde om Mansour Bahrami, men det hade mer med bokstävernas inbördes placering än med hans tennisspel att göra. Hallå, fly mig en liten pingla så att tjänstefolket kommer och hjälper mig! Familjen! Jag har ont! Hohooo! Hall… Vänta nu, benen funkar ju. Äsch då. Allt får man då göra själv.
Anyone for tennis?
Satt du för nära tennisbanan?
Kan du berätta mer om det där med bokstävernas inbördes placering?
DÄR HAR VI DET! Jag satt för nära tennisbanan hemma hos Dieva igår! Ju! Och då drömmer man ju om tennis och särskilt om Bahrami som jag har svårt att stava (”bokstävernas inbördes placering”) och ni ser ju hur han far omkring och fladdrar, karln — jag försökte förmodligen i sömnen flytta på bokstäverna på samma yviga sätt som han spelar tennis.
Vad skönt. Nu vet jag varför jag har ont. Men hur får man bort ontet? Är det nu champagnen kommer in?
Absolut! Mer champagne ordineras.
Hear, hear! Firade i veckan en mycket lyckad begravning av en fin tant i vänkretsen med en flarra Veuve Clicquot. (såklart!) Mer champagne gör livet roligare och bättre! Och så känner man sig snyggare.
Jag hoppas att det kommer att kännas bättre idag. Annars är det bara att fortsätta champagneterapin.
Den viktiga sustainabilityn klarar du genom champagnekorksåteranvändning. Se http://www.karinenglund.com/2011/08/dagens-brada/#comment-1071
Viktigt besserwisserpåpekande: Som alla vet så heter änka ’clicquot’ på franska. Tänk 2x..
Den där är det ingen i det här båset som går på, Skogsgurra!
Nej. Det är det nog inte.
Ganska elakt var det i alla fall.
Nämen S-Gurra, skojar du: Detta har vi utrett förut här hos Lotten, nämligen om veuve som betyder änka och Clicquot som är änkans efternamn. Veuve C ska man inte dricka; den är unken och ofräsch i smaken. Vår vinklubb hade champagneprovningar (bara champagner från Champagne) i många år, blint förstås, och Veuve C. kom alltid sist. Det finns så många bra champagner, till och med såna som är billigare än unkna änkan. Drick dom!
Och S-Gurra hos Karin: Inte är det väl champagnekorkar som ligger i drivor runt sjöarna. Det är väl allmänna bubbelkorkar?
Det har jag ju helt glömt bort att berätta, Gerbilen: sedan du övertygade mig om champagnens förträfflighet, har mitt bubbelkonto urholkats. Det ska fan vara fin i kanten!
Gerbis: Detsamma sa jag om en médoc som enligt experterna var en riktig ’Monseigneur’. Jag tillrättavisades hårt men rättvist med att den inte var unken utan att den hade ’du qualm’ och just denna kvalmighet var ett resultat av många års omsorgsfull lagring.
Det är nog samma sak med änkan. Själv dricker jag med förtjusning den före detta östtyskan ’Rotkäppchen’ – fel landskap men rätt pris och karaktär.
Lotten: Bonnet och Jeanmaire är champagner som är bra och inte dyra. (Och nej – jag har inga pekuniära intressen i något champagnemärke!)
Dessutom: Lille M:s vin- och matklubb har champagne och kyckling-picknick i naturen varje Valborg. Då tävlas det i längdskjutning med champagnekork. De billigare champagnernas korkar vinner alltid. Så gäller det tävling … (Och hur kommer Veuve C.? Det vet jag inte. Det är aldrig nån som har med sej en sån. Enough said.)
Har en god vän som importerar naturliga viner. De jag har provat har varit riktigt roliga. Då var bubblet en cremant de jura, nu var det en champagne. Kul att dricka vin fritt från konstigheter, för det är det gott om i de flesta andra viner!
Huruvida naturliga viner botar din värk sämre eller bättre låter jag vara osagt, men du mår sannolikt bättre både under tiden och dagen där på!
http://www.vinnatur.se/
http://matochvanner.se/artikel/bestall-vinlada-nr-2/2011
Tänk att man alltid kan tala om champagne.
Funderar nu allvarligt på att beställa en låda, måste dock konsultera mitt ekonomiska samvete.
Vill man inte tala om champagne kan man alltid växla av med mousserande, eller varför inte bubbel!
Bubbel är ett härligt opretentiöst ord som kan liva upp den tråkigaste av måndagar.
Kan jag kolsyra lite vitt vin tro? Allt bubbel slut!
Jag kan berätta att det funkar dåligt att kolsyra vanlig saft i en Sodastream-apparat i alla fall. Och en sifon har jag en gång förstört genom att hälla saft i (1976).
Och idag blir det ingen champagne; måndagskvällar är ju basketkvällar. (Berusad har jag faktiskt aldrig spelat. Men jag har sett en som kräktes mitt i en lay up.)
Lotten, ett tips angående kolsyrandet av saft.
1.Köp saft som man blandar själv.
2.mät upp en flaska vatten.
3. kolsyra nämnda flaska med vatten
4.blanda i saftkoncentratet.
5. Drick upp.
6. Börja om från punkt 1.
När vi skaffade en sodstreamer, så gjorde vi misstaget att blanda i smakämnena först. Det var ingen bra idé.
Men LL99, borde jag inte först plocka bär och safta och stöka ner i köket och sedan blanda min saft?
(Nej, jag har inte blivit galen och är inte motståndare till köpesaft — jag gillar bara att stöka till i köket.)
Champagne.
”Torr, kall, gratis”.
Pol Roger som angiven favorit.
Självklart WC som citatmaskin.
Tja det är väl bara att prova. Fungerar det inte så kommer det garanterat att bli stökigt.
När vi provade vår sodastreamer första gången så blandade vi i smakextraktet först, vilket innebar att du blev för högt tryck och det bubblade över ordentligt.
En annan variant (obs testa på egen risk) är ju att skaffa en kompressor med tillhörande slang och munstycke. gör sedan följande:
1. anslut kompressorn till ett eluttag.
2. anslut slangen till kompressorn och munstycket till slangen.
3. starta upp kompressorn.
4. häll upp en tillbringare med saft.
5. stoppa ner munstycket i tillbringaren och håll in ”avtryckaren”.
6. slutresultatet blir ett tämligen stökig kök och en välluftad men tyvärr icke kolsyrad saft.
En tredje variant har ingenting med saft att göra, utan handlar om hur man kan vispa mjukglass utan elvisp.
Så Lotten du som gillar att stöka till, se och lär.
Så uppfriskande att få se Tor Isedal! (Jag måste ha förträngt hela filmen: den där scenen minns jag inte över huvud taget.)
Nejmenhallå, det är oartigt att säga att det någon annan gillar är äckligt! I alla fall har jag fått lära mig det. Det har dessvärre inte damerna på mitt jobb, emellanåt hamnar jag vid samma lunchbord som någon av dem som är totalt renons på table-side manners. De kommenterar glatt hur mycket eller lite man äter och luftar gärna sina åsikter om kvaliteten på dagens lunch och så vidare. Man kan ju utveckla ätstörningar för mindre.
Eftersom jag lever livet tämligen nyktert i övrigt avstår jag från resten av champagnediskussionen. Fast, nä, en sak till; jag läste precis Ragdes Berlinerpoppelserie och klämde följdaktligen på Bollingern på bolaget innan dagens huvudperson fick avgöra vad som skulle skålas i.
Blir man av med bubblet i bubblet om man kör med en kompressor? Det skulle manligt kunna ersätta champagnevispen i sådana fall!
Risken är att du blir av med bubblet OCH bubblet.
Lotten, ontet i kroppen på morgonen har ingenting med, eh, hur ska jag uttrycka mig, äsch, pang på rödbetan: åldern att göra? Eh…
Sådär talar bara en sju år yngre lillasyster!
Med hälsporre.