Hoppa till innehåll

’Schäkta att jag stör

Men jag – som är en synnerligen upptagen och viktig yrkesquinna just idag – har just klappat Sten Feldreich på axeln (vilket som ni förstår kräver en hel del) och bedyrat honom min basketkärlek.

Ett så här kort inlägg har jag aldrig skrivit förut.

Share
Publicerat iBloggen

16 kommentarer

  1. När min mamma fyllde 50 fick hon ett presentkort på ballongflygning av sina välartade söner. Varje gång hon var i Stockholm de närmaste åren blev turen inställd pga blåst eller regn, men efter fyra år kom hon äntligen iväg. Och hamnade i samma ballong som nämnde Sten. Det såg ganska komiskt ut, min mamma är 160,5 cm (om hon själv får bestämma) och nådde knappt över korgkanten, medan Sten hade huvudet halvvägs upp i ballongen.

    Dagens vw = widow. Husåhemskt.

  2. PGW

    Herregud, hämtade du en stege eller??

    Har alltid undrat var han köper jeans och kavajer. Kan du inte fråga? Jag har inte vågat.

  3. Ja! Sten måste gästblogga!

    Han ska spela veteran-VM i Prag i sommar, sa han. Med Rolle Rahm och grabbarna. Jag känner att jag måste åka dit och kolla på min barndoms hjältar.

    Får man dricka öl på läktarna, tror ni?

    Hakke: Han var 2,08 m på 70-talet förresten — och banne mig om han inte har vuxit några centimeter sedan dess. Jag stod och kisade mot taklamporna, men hade i alla fall sinnesnärvaro att klämma honom lite grann på armen för att kolla muskelstatus.

    Den var helt ok.

  4. PGW! MAGISTER! JAG DÅÅÅNAR!

    Ja, han får gärna vara 2,10, 2,35 eller som jag tror 10,23.

    (Nu är frågan hur man som vettig och i alla fall relativt sansad person kan bli så till sig i trasorna av att för första gången på 20 år se en f.d. basketspelare, hur lång han än är.)

  5. Jag läste ”viktig yrkesquinna” som ”yppig virkesquinna”. Behöver jag brillor eller medicin?

    wv = coomatous, vilket knappast kunde vara mer passande just nu

  6. Häftigt! Tänker på snön på granarna – eller det var ju inte granar utan bokar. Fan va mycket snö det kunde ligga på dom. Så ställde man en gullig tjej under boken (trädet) och sparkade till stammen och vips var hon borta.

  7. Björn

    När våren kommer, innan vitsipporna blommar möter jag henne igen. Hon står där under boken med staffli och ett knippe penslar och målar. Hon målar våren, kärleken och bryr sig alls inte om att jag tittar på henne.

  8. Knappt jag vill störa Björns vackra funderingar. De förtjänade på något vis att vara slutet för kommentarerna, men de var för långt ifrån Sten, inte som Du,Lotten, utan ännu längre.
    Hade gärna tryckt hans våffla idag, som Du; vilken hjälte han var, även om Petzi Gunterberg var mera jag, redan på den tiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.