Det roligaste som hände idag, var när Cecilia hade hakat upp sig på den ludna frun (som enligt Tiila kanske var Mowglis mamma). Det var nämligen inte alls viktigt i sammanhanget, utan bara typiskt för sådana här sagor — man tog hand om spillet, inget slit och släng; om det fanns ett skinn över, kom det till användning på något sätt. Men att hon skulle ha varit luden, tilltalade mig.
Men visst lyckades ni (via några omvägar och villospår) lösa bloggmysteriet även idag: det var ena brodern Grimm. Som blyga Gunilla mycket riktigt påpekade, var Wilhelm (1786–1859) den som var mer sagoinriktad av de två, därför var det nog han som skrev. Annars var de alltså inte egentliga sagoberättare utan språkforskare som gav ut grammatikor vid sidan av sagorna — som de samlade in och nedtecknade. (På bilden här har de skickligt nog fångats in action.)
Några tydliga spår i texten var siffran sju och siffran tre, som alltid förekommer tillsammans med de talande djuren, den förgiftade maten, stackars barnen och guldpengar. Jag tycker ändå att det var vansinnigt skickligt av er att hitta så rätt. Kanske ska jag inte ge så tydliga ledtrådar. (Ni ser hur jag ignorerar gissningarna på H.C. Andersen, Charles Perrault, Maria Gripe, Laura Fitinghoff, Marie Hermanson, Astrid Lindgren, Elsa Beskow, Disney, Asbjørnsen & Moe, Gösta Bergling och Selma, som alla var helt uppåt väggarna men väldigt välformulerade?)
När det gäller bloggar-Grimms förmögenhet, är den inte bevisad, bara ett antagande. Båda bröderna försörjde sig gott på att forska, och det vet man ju att det är svårt att göra idag utan en förmögenhet i bakgrunden.
Nu till kloka Kristinas korrekta kommentar om att de ju inte hittade på sagorna själva. Det stämmer, men är inte ett bevis på att de inte skulle kunna blogga på detta sätt. Villervallas ”på a svarar jag b och på c vet jag inte” får mig att tänka på när min bror var med i Vi i femman 1977. Men det är en helt annan historia.
Magnus får nu en hedersbetygelse och hemlig present skickad till sig för att han jobbade så hårt på att via associationsbanorna försöka få er att tänka på Dan Brown.
Till er alla vill jag säga att Tiila hade helt rätt som påpekade ett uteblivet ord i texten — jag ska inte skriva fel. Men gör jag det, ska jag hängas ut, det är inte mer än rätt!
Nå? Dagens vinnare? Nämen! Nu får jag plocka bort några namn, till exempel Ica har ju inte gissat idag! Där, såja.
(Paus. Jag tappade plommonstopet och alla lappar föll ur. Plocketiplock. Så.)
Och dagens vinnare ääääär … öh? Vad menar jag med Xxx? Ah, naturligtvis: det var för krångligt att skriva: Aequinoxia! Grattis! (Lite orättvist är det att vinna sådär direkt, va?)
Morgondagens bloggare kommer strax. (Jag kan lägga ut tidigt ibland, sent ibland, eller hur?) Ledtråd? Nej, men unna er gärna att läsa allt. Den är lång som ett ösregn, men längden har ju som bekant ingen betydelse.
Ställ gärna frågor här om ni tycker att jag har varit otydlig. Klagomål på plommonstopets makt skickas i fjorton exemplar till min man, han gillar pappersarbete.
Nej, blogga tror jag nog att de kan, gamla bröderna Grimm, men SKRIVA sagor dagarna i ända, eller hur det exakta citatet var, nja.. det skär lite i min ordmärkarsjäl men jag fogar mig och väntar på nästa!
Du är klok som en bok du, Kristina! Fast om jag hade valt ett ord som ”nedteckna” hade det blivit för enkelt. ”Plita på” hade kanske funkat …
Jag? Oh wow! Trots att jag har ett konstigt namn, gissade fel och var med för första gången. Tack plommonstopet!
Jag får väl fortfarande vara med och leka..?
Felfinneri verkar ju vara en populär sport här. Så jag kan inte låta bli att påpeka stavningen av Gösta Berling. Undrar varför ett extra g gör det så himla komiskt och anakronistiskt?
Trots att jag gissat varje dag och dessutom helt rätt på första försöket igår så blev det ingen vinst. Min vanliga otur! Eller så är det fel på plommonstopet… Men skam den som ger sig – nu över till dagens gissning!
Helena, visst var Gösta Berling bror till spionen?