Gissningarna till lucka 13 var för mig helt obegripliga till en början. Maplestream tycktes hävda att HB inte var död och andra ville underligt nog åka båt härs och tvärs.
Enannankrister var komplett mysko, så jag skakade på huvudet både en och två gånger:
”Om det är hen, så skrev hen om en med många efterkommande, eller samma en.”
Ninja ledtrådade i sen kvällning:
”Kan det kanske behövas ett skjul i anslutning till planen.”
Ökenråttan gjorde som Postflickan:
”Nu går jag och lägger mej, helt komfortabel i råttboets kalla sovrum; vi sover med öppet fönster året om, under natthimlens stjärna.”
Zkop var väldigt tidig med sin ledtråd:
”Här är kallt idag, men det ska bli varmare om det nu är nån tröst.”
Ardy slog mig med svår häpnad, för detta var fantastiskt:
A London girl moved to Howling,
for a Darcy mayhap she was prowling.
Modernizing farm and her kin,
all vile and eccentric to a sin.
Seen by Ada in the shed, what was the foul thing?
Jossilurens pladdrade alldeles förträffligt:
”… För vi pratar ju givetvis om filmen med samma namn, som kom 2007 och där Kate Beckinsale spelar Annie Marchand. ”
Karin, som kanske var allra först:
”Uppe i ottan på Luciadagen, kämpar i kölden mot det hägrande målet: värme och tröst på läktar’n.”
Stella Gibbons (1902–89) är ett inte särskilt bekant namn. Såpass obekant att varken svenska Wikipedia eller NE har en artikel om henne.
– Fnys! fnös jag när jag upptäckte det.
Så huuuuur ska ni i så fall ha den blekaste susning om denna person?
Jo, min tro är att ni har hört talas om, sett filmen eller läst ”Cold Comfort Farm” (1932), som är så rasande rolig och modern i sitt tankesätt att ni helt enkelt borde det. Om inte, kan ni ju se fram emot en ny, trevlig bekantskap.
Ni får gärna, liksom jag granska bilden här ovan. Lampan. Stöket. Tofflorna. Kroppsspråket.
Stella Gibbons hade en rörig uppväxt med en i och för sig ganska rar mamma, men med en skitstövel till supande pappa med tusen och en kvinnor på sidan om. Pappan skrek och röjde, for ut mot alla i hushållet och drog sig inte för att lappa till barn som i hans ögon behövde lite stryk. (Med facit i hand vet vi att sådana här upplevelser bådar gott för blivande författare.) En glädjekälla och anledning till överlevnad var hemmets många böcker och Stellas läshuvud, som också hjälpte henne att som en av få flickor faktiskt få börja läsa på universitet.
– Mäh, boring, sa Stella, som inte riktigt hängde med eller njöt av skolan – men skrev gjorde hon hela tiden.
När Stella Gibbons mamma var blott 48 år, dog hon hastigt och plötsligt – och fem månader senare söp pappan ihjäl sig. Stella var då bara i 25-årsåldern och fri som en fågel med en pojkvän som hon relativt öppet mot alla normer minsann hoppade i säng med utan giftermål – men nu fick hon ta sig i kragen och hand om sina två småbröder.
De tre valde att bosätta sig i Vale of Heath, där Keats, Leigh Hunt and D. H. Lawrence hade lyckats skapa litterära storverk, och så inledde hon sin journalistkarriär. Hon blev uppskattad särskilt för sina dikter och uppmärksammad av storheter som T. S. Eliot och Virginia Woolf. Men så kom en sådan där period som är så bra för unga, spirande författartalanger: avsked, nytt jobb, olycklig kärlek, kamp för pengar och allmänt trassel.
Och då skrev hon ”Cold Comfort Farm”, vars handling är ungefär som i det synopsis som jag hade i lucka 12. Det coola är att boken är lågmält rolig, har många finurliga sekvenser, några trevliga citat som passar här och där och en snabb dialog. (Om man läser snabbt, dårå.)
Stella Gibbons skrev boken snabbt och lätt utan åthävor som en parafras och ironisk kommentar till alla fjöntiga romansböcker om förvecklingar och spirande kärlek samt stora bröllop som hon fann att pöbeln (förlåt) på den brittiska landsbygden dyrkade. Alltså fåniga böcker där jordnära och primitiva rollfigurer vandrar omkring, där dystra skeenden och det arkaiska landskapet ”avbildas i prosa som är så överarbetad att minsta lilla färgklick är en underdrift”.
Huvudpersonen är (som sagt) den unga fröken Flora Poste, vars föräldrar dör utan att någon saknar dem. Hon söker äventyr och gamman och lyckas med bestämd humor förändra livet på ett superhjältesätt bara genom att prata omkull folk och intrigera. Alla blir lyckliga och föremålet för hennes egen kärlek har minsann alldeles vita tänder.
Om ni vill, kan ni kämpa lite genom att se hela filmen från 1995 på Youtube. Här har ni trailern, där Flora i inledningen möter den snälla betjänten Sneller:
Den är inte textad, men å andra sidan uppdelad i besvärliga tiominuterssnuttar … Där kan man se husfadern Gandalf (alltså Ian McKellen) och en väldigt ung Kate Beckinsale samt Joanna Lumley från Absolutely Fabulous som den leende Mary Smiling. Och en synnerligen förälskad Stephen Fry!
En av mina favoritrepliker – sagd i förbifarten – är en order till en av sönerna i huset. Alla får sina uppgifter när arbetsdagen inleds i ottan. Fadern säger lugnt:
– Seth, you drain the well. There’s a neighbor missing.
Gamla Ada Doom, som sitter i sitt rum på ovanvåningen säger nästan bara:
– I saw something nasty in the woodshed.
När hon sedan blir förändrad och minsann ska åka till Paris, säger hon:
– You won’t find me plucking my eyebrows, nor dieting, nor doting on a boy 25.
Och det är nästan lika roligt som att gamle Adam envisas med att inte diska med en diskborste, utan en liten pinne. För det har han ju gjort i alla år.
Stella gifte sig, skrev mer, fick en dotter, skrev mer, hade stora fester och många kompisar, skrev ännu mer, blev änka 1958, och skrev igen och hade partyn tills hon dog. På 1960-talet gav hon till och med ut science fiction: ”Jane in Space”, skriven i Jane Austen-stil …
Scoop! Redan på 1930-talet varnade hon i en dikt för miljöförstöring med dessa rader:
”What oil, what poison lulls
Your wings and webs, my cormorants and gulls?”
Ur ”The Marriage of the Machine” (1938).
Tyvärr blev Cold Comfort Farm alltså en sån hejdundrande succé att Stella Gibbonss övriga verk hamnade i skuggan och förtvinade. Till alldeles nyligen, när någon upptäckte att det var ju alldeles fel och utbrast: ”Nu fräschar vi upp dem och ger ut dem på nytt!”
Men ojojojojoj vad det är ont om Stella Gibbons på svenska bibliotek. Kan vi kanske göra en insats här?
PLOMMONSTOPET! HITÅT!
Faktum är att plommonstopet har åldrats lite mer än jag vill erkänna. Fodret sitter slafsigt löst och riskerar att svälja lappar. Men jag rör om med försiktig hand och får upp en … en … en … Magganini!
Lucka 15 kommer på söndag morgon!
Bonuslimerick från hakke bafatt det var val i Storbritannien (och stackars Skottland inte fick som de ville) och Brexit ser ut att genomföras med blonde Johnson:
En man i ett brittiskt imperium
han formar ett nytt ministerium
och sen hörs han ropa:
”Vi slopar Europa,
och det är mitt enda kriterium!”
åh, det fantastiska klirret av andras poletter!
Grattis Magganini!
Revansch imorgon!!
Grattis Magganini!
Siktet inställt på nästa lucka!
Ja, nu förstår jag varför jag ’kände igen alltihop så väl’ utan att ändå kunna klämma till med en titel eller ett namn. Det var den lille apan som fick leda mej. Och mina kära medbåsister.
Det var en minst sagt en knepig lucka! STORT GRATTIS Magganini!
Alla barnen är bildade
utom jag
som är för svag
Ehm… Inte hört, inte läst… Sorgligt! Men hur kan jag då påstå att de vita tänderna känns bekanta? För det gör de. Hm. Får väl gråta vidare om baler på slottet.
Grattis Maganini!
Härligt Hakke, det är synd om dem som missar dina limerickar.
Kände inte heller till den, men det gick bra att googla. Jag såg också på Libris att det var ont om Cold Comfort, både i bokform och på film. Har boken aldrig varit översatt till svenska?
Inte hört talas om tidigare, men låter som en intressant bekantskap.
Grattis Magganini!
Men den verkar finnas på biblioteket här, fastän det inte framgår på Libris. Har reserverat filmen.
Fem omöjliga luckor pga böcker jag inte läst. Två jättelätta luckor pga filmer jag sett. Grattis Magganini! Väldigt imponerande Ardy!
Trodde ett tag att det var Lucia. Men det gick inte att få in ens med hjälp av alla husets skohorn. Men det hade ju varit kul, om det hade varit Lucia.
Jag har försökt att göra en Lucia-lucka med hjälp av alla lussesångerna, men det blir så genomskinligt!
Men vad fint att du citerar mig rätt fast stavningen blev fel – skulle varit to Howling. Autocorrekten har svårt för engelska.
Men! Jag LÄSTE ”to Howling”. Såg inte ”go” alls!
Vet du vad, Ardy! Jag rättar stavningen här uppe! Det är den värd!
Grattis Magganini!
När jag fått vittring på Cold Comfort gogglade jag lite och hittade en vintageupplaga med förord av Lynne Truss. Dvs hon som skrivit en rolig bok om skiljetecken:
Eats, shoots and leaves (vilket ju är något helt annat än Eats shoots and leaves).
Jag tror Magganini var inne på det, med punkter och prickar.
Grattis Magganini!
Grattis Magganini! Och imponerande kunnat eller gogglat alla som löste luckan! Själv hade jag inte en kall susning.
Men vi måste prata om bokomslaget. Jag ser en manlig skridskoåkare som pinkar på en haj. Bör jag uppsöka optiker?
”Cold Comfort” förtjänar för övrigt att bli namnet på en drink, ungefär som ”Old Fashion” fast tvärtom. En perfekt dryck för läkarhäng. Vad ska vi ha i den tycker ni?
Vilken bra idé!
Cold comfort-drinken kan vara … kolsyreis och champagne. Samt haklapp.
Ååh, tack, detta gör mig jättegla’!
Utan Google hade jag aldrig aldrig aldrig löst ut den här HB. Jag har inte ens sett filmen, men den känner jag åtminstone till. Måste tydligen se den.
Och äras den som äras bör i det här båset då: det var inte jag utan Maplestream som nämnde punkter och prickar.
Jag tänker såhär när det gäller dri*hick*inkrecept.
Cold Comfort:
Ta ett highballglas
Ge det en sockerkant
Fyll med krossad is
Häll i:
4 cl Southern Comfort
1 cl mandarinlikör
1 cl ingefärsbrännvin
Fyll upp med Prosecco, Cava eller (till Båsmor) Champagne.
Haha, Hakke, bokomslaget! Du har rätt, det ser jag nu.
Det är klart att magganini ska ha en tisha!
Nu har jag gogglat Cold Comfort Cocktail ett tag men min bästa goggling nästan nånsin gjorde jag strax innan läggdags igår. Då lärde jag mig att prinsessan Pauline von Metternich kanske (men kanske inte) duellerade topless med grevinnan Anastasia von Kielmannsegg på grund av ett blomsterarrangemang år 1892. Det verkar inte finnas några förstahandskällor och von Metternich kallade det hela för ett genomlöjligt påhitt av italienska journalister så det är lite oklart om det faktiskt hände men det gav åtminstone upphov till en himla massa fräsiga gamla vykort och illustrationer av halvnakna damer som fäktas. Om det hände så sägs det att sekundanterna och läkaren som närvarande samtliga var kvinnor och de klädde av sig på inrådan av läkaren eftersom skitigt tyg kunde ta sig in i eventuella sår och infektera.
Den hör har jag totalt missat men är nu svårt sugen på att läsa. Hoppas det går att få tag på den
Googlade Gibbons på korsan och tvärsan men fick bara fram några forskare. Stella lyste med sin frånvaro. Det är svårt att bli glatt överraskad av Google nuförtiden, när alla algoritmer gör att man bara får upp det man förväntas vara intresserad av.
Grattis Magganini och alla som av egen kraft och kunskap listade ut luckan.
Jag rensar cookies då och då så att Chrome inte blir så färgat av alla galna sökningar under december.
Men när jag verkligen behöver börja från noll använder jag en annan webbläsare som inte är full av Schubert, blåsippor, plommonstop och konstiga citat om rökringar och lökringar.
Men asså ååååå och suck! Var det hon?! Jag satt och läste och läste men fick inte ihop hennes liv med din beskrivning hur jag än vände och vred på det. Men jag läste nog inte tillräckligt djupt. Jaja …
Varmt grattis till Magganini!
Nästa lucka!!!
Hannoia – anar jag att du är en av dem som läst mitt inlägg tidigare i veckan i FB-gruppen ”Föreningen för onödiga kunskaper”? 😊
Vill man ha en någorlunda ren Googling kan man använda sig av incognitofönstret (Chromes term), som går igång utan Cookies och sen blåser dem efter sessionen. Då slipper man börja om med startsidor, inloggningar och annat efteråt.
Själv tillåter jag både annonsblockerare och integritetsskyddare att vara aktiva då. Men vilken IP-adress man kommer ifrån är förstås svårt att dölja om man inte börjar med VPN eller Proxies, vilket jag för egen del inte har anledning att engagera mig i.
Den hade jag aldrig hört talas om. Men den finns i princip på härvarande bibliotek (utlånad till 7 januari, uppges det). Ska fundera över saken till dess, fast inte oavbrutet.
Grattis Magganini!
Hakke – jag har en sån förening alldeles för mig själv men ska leta upp facebookgruppen snarast möjligt! Det skadar ju inte med fler källor till kuriositeterna direkt.
Ninja, nu kommer din chans! Colin Firth och hans fru ska skiljas.
Härre Gudrun, men jag är inte den som profiterar på andras olycka. Fast det är klart, Colin är ju Colin, liksom.
Annars finns Cold Comfort Farm som ljudbok och video på Huddinge bibliotek.
Grattis Magganini!
Märkligt, två av böckerna i denna kalender verkar jätteroliga men jag har trott att de var något helt annat. Tre män i en båt hade mitt huvud snurrat ihop med Berättelsen om Pi (personer i båtar liksom) och den är ju inte så rolig även om den (nog) är bra. Och Cold Comfort Farm var hoprörd med Åter till Cold mountain som verkar väldans dramatisk. Så tack Lotten, för nu har jag två roliga böcker att se fram emot!
(Det märkliga var alltså att jag hade snurrat ihop dom, inte att de verkar jätteroliga.)
Glömde ju gratta Magganini!
Three men in a boat finns på Spotify, inläst av Hugh Laurie.
Idag har jag sett en av de jättebästaste filmerna som finns tror jag. Porträtt av en kvinna i brand, så hiskeligen genombra att jag tappar andan alldeles.
Grattis Magganini!
Mitt första helgjutna rätt! Och inte för att va sån (jo), men jag tror jag var först: koppling till Linje Lusta->Stella->Stella Gibbons!
Eva-L! Man ska absoluuuuut gå in och förklara sina lettrådar i facit!!! Definitivt!