I förrgår började jag mumla om 6 mars. Hemma, i bloggkommentarer, inför vänner och släktingar. I kommentatorsbåset dök en mystisk man som heter Inge Blomberg upp och yrade om skidåkningens underbara fördelar. Båset ställde frågor som aldrig förr.
Den listiga Cecilia N:
Men asså … har en begraven hund fått vittring här? Ska Lotten åka stafettvasan?
Pysseliten:
Lotten, ska du åka skidor den 6 mars?
Inge Blomberg, är du min gamla tribologiprofessor på Uppsala universitet? Han som alltid beviljade ledighet och undantag från regeln om obligatorisk närvaro, när det handlade om längdskidåkning? Ja, eftersom längdskidåkning hjälper mot allt och till och med kompenserar för en missad fysiklab!
Söstra mi Orangeluvan (som inget visste):
Så … du ska delta i en stafettskidtävling, är det det vi säger?
Alla i min närhet skakar på huvudet och säger:
– Stolleprov
– Galenskaper.
– Är du helt från vettet?
– Hur i hela friden ska det gå till?
– Det här går aldrig vägen.
– Du kommer att skada dig.
– Det här är inte realistiskt.
– Hur mycket får du betalt?
Aldrig kommer tiden att gå så snabbt som under de närmaste sex veckorna, ska ni veta. Ni som vill att februari ska flyga förbi i raketfart ska veta att just i år är det detta som kommer att ske. (Nej, tiden går inte alltid lika fort. Det är vetenskapligt bevisat.)
Alltså. Idag om prick sex veckor – den 5 mars – kommer jag att lägga mig i ett hotellrum i Sälen och fundera på vallor, snöföre, stavteknik och dumma beslut som jag har fattat i mitt liv. Och den 6 mars ska jag delta i Stafettvasan tillsammans med likasinnade stollar.
Så här presenteras stollarna i officiella sammanhang (Sveriges Radio):
Cilla Nilsson, född 1979, urstark friidrottare/mångkampare som vet hur tyngder ska lyftas och släggor kastas.
Lotten Bergman, född 1964, språkpolis med basket som specialitet.
Christer Hermansson, född 1963, författare och kulturchef som gärna tar ton.
Dawod Mohammad, född 1974, mental- och NLP-coach med engagemang I samhällsfrågor. Ursprungligen från Syrien, har bott ett drygt år i Sverige. Simmar och promenerar i skogen. Har aldrig stått på ett par skidor.
Inge Blomberg, född 1951, skid- och friluftsentusiast med fokus på att leda stafettvasa-gänget.
Det är alltså ett radioprojekt; P4 Sörmland ska sända från spåret och följa oss i vår träning mot ättestupan Vasaloppet. Sträckorna (i klassisk stil) som ska köras är 24 km, 24 km, 19 km, 14 km och 9 km. Programledaren Jonas Carnesten lovade mig 14-kilometerssträckan, medan coach Inge i ett mejl påstår att jag ”given på en av de längre sträckorna”. (Kommer inte på fråga.)
Jag åkte ungefär 500 meter 1976 och har sedan dess inte varit närmare ett par skidor än jag är när jag tittar på OS och VM, ska ni veta.
Vad tror ni om det här träningsschemat som jag har hittat på alldeles själv med huvudet under armen?
må: sjukgymnastik i simbassäng & basketträning & skidåkning eller stavtagsträning
ti: sjukgymnastik med hantlar, maskiner och gummiband & 45 minuters motionscykling
on: basketträning & 45 minuters motionscykling
to: sjukgymnastik med hantlar, maskiner och gummiband & 45 minuters motionscykling
fr: 45 minuters motionscykling & skidåkning eller stavtagsträning
lö: basketmatch eller vila
sö: basketmatch eller vila
Men när får man dricka vin?
Ja-a, kära vän, vi har ju i stort sett alla förstått att detta är på gång.
Min första tanke är (som alltid) ett skämt (och ett dåligt ett): Är du säker på att du inte helt enkelt ska skida i det?
Min andra tanke är: Heja, jag hoppas att du får till det och inte döden döööör utan efteråt känner dig som Superwoman!
Min tredje är självklar: Jag för min del skulle allldriiig!
Och min fjärde går till min vid det här laget 60-årige svåger som jämt åker och nu är veteran (seheriöhös Vasaloppsveteran med betydligt fler än trettio lopp bakom sig) som aldrig slutar: Tag varning, det kan vara lite knarkaktigt!
På mitt jobb har vi bildat skidklubben Jokkmokks skidmilis. Den heter så trots att vi bor i Luleå och bara en av oss har rötter i Jokkmokk. Vi tränar tillsammans, dricker varm saft och har allmänt skoj på Ormberget. Vi avslutar säsongen med klubbtävling där den som kommer sist får en ring jokkmokkskorv. Världens godaste, som alla vet. En elitsektion har redan utkristalliserats. Jag hör inte till den utan googlar recept på korvrätter.
Ormberget! Den som kommer sist får korv! Dääär har vi något jag skulle kunna delta i.
Pssst! Ormberget är MITT berg. Det var där jag åkte skidor senast – ett stenkast från mitt hem på Midsommarvägen 30.
Inget vin denna februari. Det var ju tråkigt.
Jag hyser en motvillig beundran för folk som vågar sig på sånt här. Själv kan jag gå en mil eller mer, i lugnt tempo, vilket tydligen i sin tur beundras av en del stockholmare med månadskort. Men tävling (även om man inte tänker vinna), där det ska lovas i förväg att vara med och noteras hur det går och et cetera, nää.
Lycka till allihop, knän och allt.
Åh vad kul! Har du skidor? Det är bra att ha, så du kan träna på dom.
Jag testade Christers tips i förra båset: 7-minutersträningen. Jag lade till två coreövningar, á 2×45 sekunder (benspark, liggande på mage och bensaxningar, liggande på rygg.) Funkade perfekt på hotellet! Nu ska jag duscha och leta reda på den dignande frukosten!
Åååå! Ormberget! Där det tog en kvart att komma fram i liftkön och tio sekunder att åka ner!
Jag är avis.
Min 78-årige kusin har åkt Vasaloppet (alltså det riktiga , inget mes med kortvasa, tjejvasa eller stafett) i snart hundra år.
Han är äldst i kusinskaran (numera, den äldsta är död sen ett par år, hon skulle varit 96 i år), själv är jag yngst med mina 54.
Han hasar på nederbörden, badar fort både i sjö och bassäng, knatar åtminstone halvmaror och seglar som den OS-seglare han är.
Själv vinglar jag runt med rullator och två svagsinta hundar. (Den tredje hunden rejsar runt på egen hund).
(Annika, jag har hittat en ren parentesisk guldåder!)
I natt var det halt ska jag säga, ledbussen blev stående i en backe och kom bara bakåt. Vilket inte var hållet vi skulle. Vojne.
Förresten, en lördag kan du byta mot skidåkning i Högbo (utanför Sandviken) med Pysse. Den 31:a januari till exempel.
Precis så, Orangeluvan, upplever jag utförsåkning. Mitt behov blir mättat på en dag.
Radiosportens Bengt Skött åkte stora Vasaloppet ett år och var i sändning med jämna mellanrum. Sändningsutrustningen –kallad en mes– var dock lite väl tung att ha på sig hela loppet, så den fraktades av sändarbilen mellan avlämningsstationerna.
Pysseliten: Ja! Jag vill jättegärna åka med dig! Men inte 31/1, för då äre basketmatch.
LarsW: Var han vältränad, Skött? (Försökte verkligen göra ett diskret skämt på namnet, men det blev bara platt.)
Heja Lotten! Och givetvis andra båsvasare.
Frågor och svar:
– Stolleprov Ja i allra högsta grad.
– Galenskaper. se svaret ovan.
– Är du helt från vettet? Det är rätt sannolikt ja.
– Hur i hela friden ska det gå till? Gå? Nej det handlar om
skidåkning inte gång.
– Det här går aldrig vägen. Nej med det kommer säkert att skidas vägen.
– Du kommer att skada dig. Inte alls omöjligt.
– Det här är inte realistiskt. Jodå det är helt verkligt.
– Hur mycket får du betalt? Med mycket träningsvärk och
skavsår och frusna tår och snorig näsa.
Jag blir jätteavundsjuk. Jag vill också åka Vasaloppet (och ha tid att träna lite först, dårå).
Bra jobbat, Pysse!
Bengt Skött, Orsason, var hyfsat tränad, men körde inte mot någon annan tid än repens. Han gick i mål med placeringen 13.361 på tiden 11:33:40. Året var 2004.
På tal om basket så hoppas jag att du får så här mycket publik som sjunger ”Tre trallande jäntor”. Klicka på nedre bilden.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4425&artikel=6065148
Lite vin om dagen håller doktorn från magen, eller hur det var.
Klart du ska stafettchocka knäna! Det är säkert lika bra som att trilla på rätt scen i Umeå.
Tack för alla pc/mac-åsikter. Jag är förstås lika förvirrad (och tämligen pank) som innan. En kortfilm ska laddas ner i nyförvärvet, då kanske det ska vara mac i alla fall? Eller?
Test, kastas som det heter. Fick inga aviseringar på mina kommentarer. Stängde av och börjar om.
…på kommentarerna, givetvis. Sina egna får man ju inga aviseringar på. Test, kastas igen.
Du är en modig man, Lars W, som vill ha aviseringar från denna kommentartäta blogg!
Och nu kan jag ju inte kasta testkommentarerna!
(Sitter i Vi i femman-studion. Smygläser, smygkommenterar. Nu kommer barnen!)
Ligger lågt med mail i övrigt, så det här kan man unna sig. Dock inget på O ch:s inlägg heller. Tillbaka till ritbordet.
Vi i Femman heter ’vi i viisi’ på finska. Nästan.
Internt SR är det ViF. Beat that, SG.
Waff?
Woff?
Woffodådå?
Mor frågade mig för några timmar sedan.
-brukar Lotten vara med i radion?
-ja. Var det i morse?
-nej nyligen ”Vi i Femman”
-ja hon är domare i distriktstävlingarna
Sitter och kollar på BBC HD. Det är ett program som handlar
om människokroppens förmåga att läka skador och sjukdomar.
Mot slutet var det en man som fick en dubbel handtransplantation.
Blir det skidåkarträning på lördag? eller är du som vanligt inbokad med basketmatcher.
Till min förvåning har det ju faktiskt snöat nästan 10 cm senaste dygnet. Tillräckligt för kunna åka skidor ”på riktigt”. Inte skånska varianten där man ”går på skidor” (Hörde uttrycket de åren jag bodde i Perstorp.)
Skidträning på elitnivå. http://tinyurl.com/mw3deyh
Här är det SLASK. Plask och slask. Man halkar runt i sörjan, men oj vad kul det blir när den fryser och vi får nya fräscha isbucklor på trottoarerna!
Jag har idag
• sjukgymnastiserat med den äldre generationen och med maskiner – men bara med fokus på ben och knä – i 45 minuter
• motionscyklat och viftat med 3-kiloshantlar i 45 minuter
• ”sprungit” på en crosstrainer i 15 minuter
• gjort en sjuminutare via app.
Förvisso har jag även ätit två kanelbullar såhär strax före sänggående, men jag var så hungrig och i hotellobbyn fanns liksom bara stora måltider och en herrans massa öl och vin. (Jaaa, nu ligger jag på hotell igen.)
Skidor äger jag inga, men det säger Inge Blomberg att han ska ”fixa” åt mig. Skynda, skynda, Inge – det är snö på marken!
Jamen vad bra! Synd att 31:a inte funkade, men jag kan tänka mej skidåkning fler dagar. Kommande helg är det träningsläger i Högbo för hela slanten. På arbetstid, eller hur man säger när det är helg och man gör något arbetsrelaterat. Den nyfikne kan följa träningskalaset på instagramkontot @sandvikgroup resten av veckan och @teamsandvik resten av året.
Värdelöst vetande, kastas: Om styvt 24 timmar är vi på *sl*s C*n*r**s. Lottens Tisha (Varför skriver folk ”Tischa” om en ihopskriven stackars T-Shirt bara för att de särskriver mitt nick mot uttrycklig önskan, förresten?) finns i bagaget. Få se om den vågar sig ut på playan.
Hotell igen Lotten? Då kan jag bara dra slutsatsen att det är Daniella Brown som är HB idag.
Jaha så det hotellas nu igen? Var har du hamnat den här gången?
Apropå det, så har nästan alla resterande julkalendertischor (vet inte varför vi skriver så) lagts i brevlåda idag!
När man skottar snö kan man kanske låtsas att man gör stakningsrörelser fast baklänges. Och snett. Hm. Det har jag i alla fall gjort i dag. Om jag hade några skidor kunde jag åka på dem nu, men det har jag inte så det gör jag inte. Vilken tur! (Nej, det blir ju ingen tur, ju. Skidotur?)
Jag ligger i Alvik! Föreläsningen börjar såpass tidigt imorrn att vi misstänkte att tågen kanske skulle få hicka. (Tågresan hit nu ikväll tog nästan två timmar, vilket är en timme för mycket.)
Jag stavar olika, jag — ett av få ord där jag inte vet vad jag tycker. -sch- känns kanske som ett naturligare ljud än -sh-, eller så. Och som Erasmus av Rotterdam så riktigt sa:
”Endast den som sätter artigheten högre än hälsan håller tillbaka naturliga ljud.”
Nu ska jag skriva något jag tror att jag aldrig har skrivit förut: Jag vill ha en slev!
”Prrrrrrt” eller något liknande hörs också när man drar på sig en för liten T-shirt och den spricker i sömmarna när man *host* spänner musklerna. Annars föreslår Google ”tisha” med ungefär 10 200 000 resultat när man söker på ”tischa”, 198 000 och det mesta på holländska när man låser sökningen medelst hartänder.
Case closed, om jag får råda
Man kan ju också undra varför det engelska ordet branch stavas lite tyskish (kolla, jag har koll!) bransch. Men så är det med språk tyck hit och tyck dit. Och om tio år är det tyck dit och tyck hit.
Jag kom bara till Evertsberg. Men jag tog mig dit alldeles själv utan avbytare.
Heja Lottens lag!
Jag förstår det, Annika!
Maken också.
Men jag funderar hur väl den fungerar mot slutet när tassarna är i vägen för funktionen.
Annika: Noterat den sleven idag.
Antager framtida standardredskap i Bermanska köket.
Annika: Ang sleven. Kunde vara bättre utformad vad avser soppdelen.
Skulle önska klart bredare skål i relation till djupet på sleven.
Som nu blir det svårt att servera sista centrilitrarna ur soppterrin.
Har sleven mönsterskydd? Gör egen variant baserad på annat material och dekorera med vikingahuvud eller dylikt. Tror det skulle godkännas. Grundidén inte tillräckligt unik.
”Skål” aka ”skopa”
Lotten! Åka nattbuss? Aladdaledbis=sladda ledbuss?
Köra fast och ha kul?
Lotten sovde!
Fick sladda själv.
Jähätteroligt!!!
Sladda med en ledbuss! Min bucket list har blivit längre. (Och nu kom alla aviseringsmail på en gång!)
Lotten måste ha varit trött, Lotten sovde jättelänge! Lotten vill sladda!
Har ni hört Per Gessles senaste? ”Här kommer alla aviseringsmejl på en och samma gång”.
Man kan äta god pizza i Alvik.
Tyvärr måste chafförören sitta längst fram, för det är roligast att sitta bakom leden när det sladdar.
Efter en pizza i Alvik så kan vi sladda på. När då är på?
Ööööööh. Efter 6 mars …
Då får vi hoppas på en lång och snöig vinter….
Äntligen! Råttboets tid har kommit! Knarrande golv har blivit en tillgång på bostadsmarknaden, läser vi bostadsannonser. Vi har ju världens mest knarrande golv i vårt vardagsrum. Att ta bort knarret skulle gå loss på sådär 150 papp. Det har vi inte. Nu kan vi stället lägga på 150′ om vi säljer. Fast var ska vi då bo …
Lotten ligger i Alvik låter som en väldigt gammaldags postordersmalfilm. Jag såg aldrig de där, men titlarna fascinerade mig med sin gedigna tråkighet, de tycktes att döma av titlarna inspelade på de mest oinspirerande ställen. (Förlåt Alvik! Jag älskar Alvik, men själva namnet väcker inte precis äventyrslusten!)
LarsW, LarsW…
Ökenråttan: Mattor…? VÄLDIGT tjocka mattor…?
Golv som knarrar ger ju lite Gripsholmskänsla. Eller Skokloster. Hur de har det med golven i Drottningholm har jag dålig koll på. Än så länge.
Att ha golv som hummar är inte lika populärt: http://www.eng-tips.com/viewthread.cfm?qid=375754
Här knarrar golven, men bara på vissa bestämda ställen, och beroende på hur man råkar sätta fötterna. Dessutom lutar de. Allihop. Åt olika håll (högst i mitten på huset). Är det också eftertraktat (hoppas jag)?
Snett och vint och knarr kommer att bli det mest eftertraktade ska ni få se. Och Annika, golv som går i vågor, det är ju avantgardistiskt. Tänk på de böljande golven i Hundertwasserhuset i Wien, som invånarna får ”känna av” med fötterna, enligt formgivarens intentioner. Låter ju livsfarligt, men något får man offra för märkvärdigheten, förstås.
Båsvänner, njae kanske lite storvulet, men åtminstone medbåsister. Återkommer med en liten, mycket liten rapportering angående tumhållandets utfall, utifall at ni kanske, eventuellt var intresserade. Nä inte det, men kan säga ”so far so good”. Troligen kommer ny tid för ny tumhållning i början av nästa vecka. Var det hela ska sluta, ja det blir föremål för en framtida båskommentar.
Ser framemot Lottens rapportering från förberedelserna inför stavfett vasan.
Språklig kommentar, gillar skarpt tvenne ting i engelskan. Först uttrycket agree to disagree, inte fantigt konsensus här. Numero två, hur man för att få till ändelserna -aktigt eller – iktigt på valfria ord, troligen mest legitimt i talspråk, man luttar in ett -ish på slutetet.
Tittade på Antikrundan. Fick båsmor i tankarna. Kolla 22.15-23.10
http://tinyurl.com/pnkdgjz
Hoppsan. Jag tror minsann att denna fredag blev en vilodag!
HA! Bra Örjan: alla på mig när Hesa Fredrik tjuter!
Nu har jag en vähäldigt stilig röd t-tröja! Tack!
Men vem är den där jag som inte tänker? Båset tänker ju en himla massa (särskilt) i december
Jag såg ju Antikrundan igårkväll, men glömde alldeles att jag borde ha talat om det för Lotten trots att hon var den första jag tänkte på.
T-tröja! T-shirt! Tisha! Tischa! Kortärmad tröja i bomullstrikå! Top!
Skitsamma vad den kallas, den är röd och vacker och på alla vis underbar och jag har redan provat den, men sedan lagt den fint i en byrålåda för den ska jag ha på söndag när syster fyller. Tjoho!
Det är aldrig för sent att lära sig läsa och skriva. Filmen i början av artikeln är ljuvlig och hjärtevärmande, men läs först artikeln för den tillför en hel del. (Den gör att fenomenet Gogo inte bara blir en trevlig kuriositet.)
(För övrigt — vadihoppsan, Flash är redan uppe i 16.0! Hur fort går uppdateringarna egentligen?)
Annika,uppdateringarna av Flash går blixtsnabbt. 🙂 😀 😛
Ja men visst. Flash! (En kul låt, en så usel film att jag försöker glömma att den existerar.)
Lotten, här kommer lite allvarsord från en knädrabbad, numera he(a)lad medmänniska (I can walk!). Korrigeringstrillandet som jag berättat om tidigare var bra. Men det förbereddes framgångsrikt med en felåkning på skidor. Som den lokalsinneshandikappade dysdirektiker jag är tog jag miste på 10 km och 50 km när jag gav mig ut på på en försiktig tur på långfärdsskidor i Idre för många år sedan. När jag åkt en bra stund tyckte jag att den där milen var i längsta laget. När jag åkt ännu mycket längre stod det pilar med 25 km åt båda hållen, åt det håll jag kom ifrån och åt det jag var på väg till. Men det var förmiddag och det gick förvånansvärt bra att åka, mitt krångliga knä krånglade allt mindre ju längre jag åkte. Och när jag kom tillbaka till hotellet fem mil senare mådde vi finfint, både knät och jag. MEN jag tror att det kan vara en bra idé att ta det lite lugnt. Inget hetsåkande i stafetten. Bara fint glid med rytmiska stakningar och mjuka skidtag. Då kan det var första steget till en riktig lyckad knärehabilitering!
Och Annika, du har väl hört hur det gick för kvinnan som köpte en träslev på marknaden? När hon kom hem blev hon utskälld av sin man: ”Kvinna! Köper du möbler när vi inte ens har sprit i huset!”
Karin – jag tycker att det är lite obetänksamt att sprida de där episoderna bland allmänheten. Jag har ju slutat. Kan det inte räcka så? Hyttis har numera både slev, trägaffel och skärbräda. Det är riktigt trivsamt med möbler. Men dyrt blir det ju, förstås.
Lotten har ju bett om reserapporter i båset, så skyll på henne: Vi checkade in här i kväll. Jodå, jag har tishan med mig, men det är tveksamt om jag kommer att finnas i någon slags badblöt Bollywoodpose för den skull. Kanske lika bra att det inte går att lägga upp bilder här.
Annars är rummen (sov och vardag med ett pentry) helt OK, men det bästa är att hotellet i praktiken är barnfritt. Gäster under 16 göre sig icke besvär, vilket är en välsignelse med tanke på hur flyget ner var. WiFi-n som checkar in på 2,5 är OK, men man får se upp med svarstiderna.
Två veckor kvar.
Syskongnabb. Tänk , ibland tror jag inte på allt SG skriver.
Vill däremot gärna höra om komplikationer/situationer som kan inträffa, när man som du har både hustru och syster med samma för och efternamn.
LarsW, tishan är ju alldeles för underbar för att genast sönderbadas. Den ska du ha att stila med i strandbaren, eller vad man nu har att hänga på när man är på såna badorter som jag inget vet om (ty jag har aldrig i mitt liv varit på sol-och-badresa någonstans alls utomlands). Med andra ord tänker du helt rätt!
T-shirt jag fins.
Lottens träningsprogram jag vins?
… nä, det var bara båsmetern som dök upp helt annonserad när jag tänkte på något annat. Som den gör.
Pärlor jag svins?
Sent i natt/tidigt i morse var jag vagt medveten om att groomen i vanlig ordning hade varit uppe ett tag och kom och la sej igen. Något senare pratade det ute i lägenheten. Jag undrade, fortfarande minst halvsovande, vem han pratade med och hur han kunde prata därute medan han låg härinne i sängen. Sen kom groomen i morgonrock in och började konversera med groomen i sängen, vilket förbryllade mig så mycket att jag vaknade, och då förvandlades groomen i morgonrock till grabben i vinterjacka som behövde låna pappas bil NU för hans veckogäst skulle med finlandsfärjan om fem kvart och alla tåg och bussar var inställda. Så då fick han det.
Sen somnade vi inte om. Nåja, det finns värre saker än att vakna klockan sex en lördagsmorgon.
Sju kvart, skulle det ha varit. Annars hade det varit väl optimistiskt att ta sig från Uppsala med något annat färdmedel än helikopter.
Örjan 22:59, tror du inte på att Hyttis har både en träslev och en trägaffel? Hon har det. Egentligen är det vår gemensamma egendom, jag är ju en modern kille som också jobbar i köket – precis som du.
Annars är det faktiskt förenat med vissa problem att ha två personer med samma namn i adresslistan. Beroende av vilken av dessa personer jag kommunicerat med senast så dyker antingen den ena eller andra upp som förslag till mottagare när jag trycker ’k’.
Ibland blir det bara konstigt och ibland är hustru K alldeles ovetande om att vi ska ge oss iväg på någon utflykt eller beställa grejer medan den andra K sitter och funderar vad hon ska göra med kryptiska meddelanden av olika slag. Ett minnesvärt sådant innehöll bland annat orden ”Spritat min lekamen”*. På det svarade hon neutralt ”Jaharu?”
Men annars är det inte så stora problem. Det gör att kontakten hålls på ett ibland oväntat sätt.
*Det handlar om desinfektion med hjälp av en liten behändig sprayflaska. Inte gel utan spray. Och inte hela kroppen utan valda delar. Händer etc. Men kroppen ger en mera dramatisk effekt, vilket jag ofta eftersträvar.Förklara inte sånt som ’spritat min lekamen’ är du snäll, det ger mycket roligare associationer utan förklaring!
Jag ska anhålla hos båsmor att hon redigerar texten på bästa sätt.
Bästa Båsmor,
vänligen efterkom NiK:s önskemål på bästa sätt.
Underdånigst
Skogsgurra
Igår kom en finfin tischa!
-Oj, så fin! sa 12-åringen. Får jag den?
Så drog hon på sig det något för stora plagget och fladdrade iväg.
Jag gör som jag vill, jag! (Och följer egentligen inte alls någons redigeringsanvisning utan saboterar bara lite.)
Örjan har varit hemma i Gula Huset och lämnat rå korvkaka! Det är ju förunderligt vad man får vara med om!
Det duger!
Tror NiK är nöjd.
Nähä, inga mattor.
Beträffande ljud i boendet har jag en toa som ibland ger ifrån sig ett sorgset, långdraget tjut när den har spolats. Den började med det alldeles nyligen, och jag stelnade av fasa, bokstavligen, och undrade vilket stackar djur som satt fast i rören och nu utandades sin sista klagande suck, omfluten av vatten och allt möjligt. Jag stirrade på toan och väntade mig att få se ett huvud av något som desperat försökte kravla sig fri, men det blev bara tyst.
Senare mera sansade lyssningar har gett vid handen (örat) att det låter lite mekaniskt, inte djuriskt, och inte kommer från en levande varelse. Det känns bra.
Men SG, man måste ju inte skriva folks äkta namn i telefonlistan.
De kan ju heta Karin Fru och Karin Syster.
Jag tänker varje år att jag borde anmäla mej till tjejvasan och följa med den buss som far iväg dit med ett gäng trevliga tjejer/damer/tanter. Men när jag är ute och åker i kanonfina spår bland snööiga tallar och granar där det enda tecken på levande varelser jag ser är ett par-tre skidåkare till och spåren efter nån hare, ren och ripa, och det enda jag hör är mina egna skidors schwissande, talgoxarna, entitorna och en eller annan lavskrika, då tänker jag: Varför då? Jag har det ju bra som jag har det, slipper trängas och skrapa skidorna på gruset. Men man vet aldrig, bäst som det är drabbas man av galenskapen.
Jag skulle avråda Lotten å det bestämdaste. Jag har åkt tjejvasan 2 ggr, andra gången enbart för att jag kom näst sist första gången. Andra gången var det flera som var långsammare än jag, men jag förstörde en fot, vilken fortfarande gör sig påmind. Om man nu redan har ont i ett eller annat knä finns det få fakta som talar för att det blir bättre av enformigt skidåkande om så bara 1,4 mil. Lyssna nu på Fru Decibel för en gångs skull, även om hon är lågmäld.
Nu finns det snö även i Stockholm, 16 km på Gärdet blev det, många varv …
Rå korvkaka? Som jag minns det är det tämligen skvalpigt och stelnar sedan i vattenbad i ugnen. Min barndoms korvkaka var mycket god med lingon till.
Örjan, äter man den uppstekt också?
Visst är det så, Cessi.
Men då hade jag ju inte haft något att berätta när Örjan så gärna ville veta.
Inte såg jag dej, mikaels. Nästa gång får du vinka!
Vem skriver rubrikerna till Ekot i radion, undrade vi i middags då vi hörde en nyhetsuppläsare säga (ungefär, ty den exakt ordalydelsen i början minns jag förstås inte):
”Gifter som används vid avrättningar prövas av Högsta Domstolen i USA.”
”Är de döda allihop nu?” utropade min andra hälft.
Jag är verkligen världens sämsta bloggläsare (förutom i december), men hoppar in med ett – Har du sett det här ?
Reserapport: Natten var svinkall. Vid tvåtiden vaknade jag av att jag frös så att jag skalv. Tillbringade resten av natten med både fleece och hotellets badrock under ett diminutivt täcke.
På morgonen uppdagades att rummets termostat stod på svalast möjliga. Denna är nu förstås uppvriden, och nästföljande natt blir inte lika svår.
Annars har vi rekat lite i området och även varit på en Welcome Cocktail som direkt ledde tankarna till Sällskapresan. Jag spanade till och med efter Sven Melander, (men inte Lasse Å. Han var ju kvar på flygplatsen med sitt försvunna bagage).
Korvkaka. Lång historia. Började med att jag (vid hämtning av julkalendertröja) lämnade smakprov. Egentillagad leverpastej (med ansjovis mm).
Senare privatrapport (via mail) angav att Lottens mor ville kalla det ”korvkaka”. Rätt hon kände igen från sin barndom.
Ja med det var ju inte helt fel. Trots ingen korv i leverpastejen
Korvkaka-receptet (är ju baserat på mald lever- och kanske kallas så för det ser ut som smet som kan fyllas i korvskinn) finns med i T Wretmans ”Husmanskost”. Tror att där även står. Norr om Dalälven görs den med korngryn, söder därom med risgryn.
Min slutsats- nu måste jag tillaga rätten igen (> 20 år sedan senast).
(Min med risgryn för jag hade inga korngryn hemma)
Meddelade båsmor att jag då gör stor sats så att hennes mor får smaka och utvärdera. Blev 4-dubbel sådan.
Men när skulle hennes mor komma på besök igen? Valde att leverera korvkakesmeten i fryst form för egen gräddning.
Min gräddning, till egen måltid. Gott. Förvånadsvärt låg leversmak .
Prova själva. Relativt enkel tillagning om man har egen köttkvarn.
http://tinyurl.com/oh8sm6t
Niklas: Förlåt glömde.
Korvkakan god uppstekt. Jag provade i skivor. Först smörbrynta men sena fullvärmda i mikron.
Söndersmulad och smörstekt bör fungera än bättre.
Kall. Även god/ätbar enligt min mening.
DDM (som påstås älska lever). Du smakade min gräddningsvariant. Utlåtande?
Min mor e dö, men jag kan uttala mig om det behövs?
Det här tidsslukeriet som någon behagar stoppa in alla lör- och söndagar i stör mig. Jag hann knappt gå upp, så var dagen slut!
1. DDM har inte smakat på håvorna än, Örjan! (Han sitter och spelar datorspel och är okontaktbar som en helt normal 16-åring.)
2. Om du hade haft en blogg, LarsW., hade den nattliga frysningen varit ett intressant inlägg.
3. Dammråttan! Fry och språk på en gång – det var alldeles förtjusande och intressant (om än otillfredsställande eftersom de berättade om den franske hittepojken Victor som inte hade något språk, men då inte nämnde Kaspar Hauser).
4. Mikaels: Åhå. Själv åkte jag 0 varv eftersom jakten på pjäxor gick åt fanders! (Men skidor har jag nu.)
5. Nej, Fru Decibel. Jag lyssnar inte.
Vad ska jag blogga om nu då?
Jag har varit på middag med 20 ungdomar som alla kunnat bara mina barn. Du kanske kan skriva något om gamla dataspel och om hur Rummel och Rabalder som spelades på TV via knapptelefonen funkade?
Kor?
Tuggummi?
De mest älskade jeansen?
Rodnad?
Aldrig har jag frusit så mycket?
Någonting helt annat?
Nä, I got nuthin’.
Gamla radiobilar, täcksempel.
Sveriges mest nischade blogg? Min egen kvalar in till finalen 🙂
DDM Påstår att han inte smakat min provgräddnigen av korvkakan???
Konstigt
Han tog eget smakprov, från de två bitarna som fanns i specialbytta. Åt
han/annan i familjen upp resten ?
Positivt -min (nu frysta råa) korvkaka kanske kommer att uppskattas, när den som avsetts tinats/gräddats vid Lottens mors nästkommande besök. Det var ju kommentar från Lottens mor som fick mig att minnas denna rätt (som jag inte tillagat på 25 år)
Härligt Örjan med gamla upplivade recept! Historieätande light. Jag skulle ge vad som helst för att få återuppleva Omas Rinderuladen eller Putenschnitzel!
Rinderrulade mit Speck und Plaumen har jag spisat i Schmalkalden. Tycker om! Dra ner till Erzgebirge och trakterna runt om. Där finns mycket av det gamla Tyskland bevarat. Inte minst matkulturen.
Pf förstås.
Jaaa! När som helst.
Pflaumkuchen var också Omas spezialität!
[…] man tackar ja till att åka stafettvasan den 6 mars, måste man träna. Säger de. Min skidcoach Inge Blomberg fixade utrustning, så nu ser […]
[…] går direkt till en skidrapport! (Bakgrund. […]