Jag ber om ursäkt, alla ni föreläsare som lägger ner så mycket tid på era presentationer och manus men har dålig mickteknik och bara står stilla bakom talarstolen och läser innantill från skärm eller manus: nu tar jag fram datorn och bloggar lite istället.
(Heldagsseminariet som jag är på handlar om läsning och språk. De som talar är till största delen läsare som läser men som inte är talare. Förlåt.)
Vi går direkt till en skidrapport! (Bakgrund. Radiointervju.)
Igår träffade jag min coach Inge Blomberg och en av mina stafettkamrater – släggkastaren Cilla Nilsson – för att få lite beröm. Cilla (som numera är tyngdlyftare) satte iväg uppför backarna som en liten ekorre upp i en tall. Schwopp, så var hon på toppen. Bromsklossen Bergman umgicks med Bosse Bakhalt och Svenne Snubbel samt Hans Halka.
Efter 2,5 km sa Cilla hejdå (hon orkade säkert inte mer, eller hur?), medan Inge sa att ”vi åker väl ut och njuter av ett varv på femman?”.
Njuta av 5 km på skidor? Well. Vi åkte och åkte och när jag slappnade av i en nedförsbacke, kom plötsligt en sväng och störde. Så jag föll. Rumpan är bäst att landa på, men det gjorde jag inte; jag tog emot mig med häger höger axel. Krask. Kras. Fan. Aj.
– Är du okej? skrek Inge.
– Du måste ta en bild! ropade jag tillbaka.
Om man gör illa sig i basket, ropar man på byte och sätter sig på avbytarbänken. Om man gör illa sig under en skidtur, förvandlas man till Gunde 1989.
Sedan körde vi lite vilse, så de fem kilometrarna blev jättemånga fler. Inge bara ryckte på sina fungerande axlar och gled helt obekymrat på. Jag stånkade, frustade, snorade och kämpade på darriga ben och en arm tills jag kom fram och fick en tröstsemla.
Så. Axeln är öm, jag knaprar randiga piller och smörjer med lite tigerbalsamliknande sörjor som luktar omklädningsrum. Det är inte synd om mig. Allt ska inte gå som på räls skidspår. Alla erfarenheter är bra erfarenheter. Man måste våga misslyckas för att lyckas. Om man inte chansar och ger … bla bla bla.
Faaan.
Jamie Oliver använder hinkvis med olivolja i varje avsnitt.
Häger axel? Hoppas den kryar på sig.
Medan axeln vilar kan du kolla vad jag hittade! En film om en kille som var basketproffs i Iran. Intressant, inte bara för att det handlar om rätt sport.
Och mynta. I allt.
Jag tycker synd om hägern som du tydligen landade på. Har hägrar axlar?
Du kanske försökte dej på en kombination av trippel tåloop-dubbel axel? Eller är du kvar i hägertrafikomläggningen?
Om man följer länken ovan (som gick sönder när den
landade på axelntappade det inledande ”mindre än”-tecknet) ser man en häger som helt klart drar upp axlarna.//
Båsmor har nu lagat den trasiga länken och hägern.
//
Men ska det inte dyka upp snygga solbrända karlar (i röda overaller) i sådana lägen, med en räddningspulka som man bäddas ner i för transport till närmaste lilla akutsjukstuga? Eller är det bara i Alperna. Och på nuförtiden kanske bara på bio. (Fast en gång fick jag åka i en sån där pulka utför en alp. Jag överdrev bara liiitegrann hur ont jag hade efter en vurpa.)
Men attans då att axeln for illa. Hoppas i alla fall att knäna sköter sig!
Helt OT (ursäkta fullänken, men jag tjuvsurfar lite på arbetstid, kalla det mikropaus)
http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____75841.aspx
På mitt sista år hade vi också en sån föreläsare. Jätteintressant ämne, jätteintressant det hen nog sa. Men gäsp så trist hen sa det! Läste helt innantill hela tiden och tittade nästan inte upp. Det hade varit bättre om vi hade fått manus på papper att läsa in själva.
Du kanske ska knata iväg och fotografera insidan på denna där axeln?
Pernilla, ja jag såg det igår och tipsade lotten via twitter :
”RT @krisinformation: Nu är det möjligt att få Hesa Fredrik
till mobilen http://www.krisinformation.se/web/Pages/NewsPage____75841.aspx
#krisinfo #vma #sosalarm
perfekt för @lotten”
Men du Båthuspernilla, vi blev rätt perplexa här igår kväll. Vi hade igång stereon som vi körde ljud genom till tv:n när vi tittade på svt play från datorn. (Fråga maken hur det där hänger ihop …)
Och så rätt vad det var ökade volymen till ungefär max och så sade en röst att nu gör vi ett test. Om du hör det här så fungerar det som det ska. Det här är en testsändning från krisinformationen. Du ska inte göra någonting, vi vill bara kolla om det fungerar. Så radion gick in och bara bröt sådär ”på skoj”.
Lät det i din radio också Lotten, eller fungerar det lika illa som med tutan?
Bilderna blir ju väldigt bra.
Karin, män i röda overaller? Är det dessa du menar?
Cecilia, det är bara hos de som bor i kärnkraftslän som
radiomeddelandet testades. Läs mer här.
Icke! Här är inte ett kärnkraftsverk så långt strålning når. (Det där var mycket ironiskt skrivet.)
Åjo, nog blåser det från Forsmark tvärsöver Gevaliabukten?
LL99, njae, dom hade nog inte gått på mitt överdrivna klagande. Det var lite mer det här hållet. Och mer solbränna, liksom.
Tack LL99, hade glömt alla roliga uttryck i Pistvakt.
LL99: StorErik liknar Henrik Schüffert, enligt min mening.
Niklas: Vagt minne. Har du varit med vid inspelningar?
Nich fahrbar. Nicht fahrbar 😛
Å, du hälsar på i mina orienteringsmarker. Jag vet preciis var du är på kartan.
DDM: Vem skriver om dina gamla tassemarker förlåt orienteringsmarker?
Betr tidigare diskussion om Svt-program som kan ses även utomlands.
Detta kan ses.Kollat första programmet. Klart värt att ses. nu dags för 2/4.
http://www.svtplay.se/video/2570565/fosterland/fosterland-sasong-1-avsnitt-1
Örjan, Lotten såklart och då bilden på Lotten.
Det blåser mer än från Forsmark kan jag berätta.
Nämen, idrottsskadad! Hoppas det inte är allvarligt, men kanske bra att vila lite. Och äta tårta, om det finns kvar.
Jag tycker att högläsning ska uppmuntras bland vuxna också! Fast inte bland föredragshållare. Det är bland det mysigaste som finns, att dela ett bokkapitel.
Tänk att när jag ska skriva vänster, skriver jag höger och när jag ska skriva höger, blir det plötsligt häger.
Nu måste jag faktiskt titta på basketdokumentären!
(Allt har gått bra idag: Stefan Holm avslutade seminariet på ett fantastiskt sätt och Vi i femman-sändningen funkade bra, så nu ligger jag hemma och vilar mig i form.)
Psssst! Knäna gillar skidåkningen!
Förresten. Här har det hållits tummarna för Mårran.
Månne det är möjligt att få några tummar till mig imorgon förmiddag?
Tänk, Cecilia N., om alla slutar be böner och istället bara ber om tummar i båset!
Fast då kan vi ha båsfest i din kyrka kanske?
Fniss.
En enkät på nätet.
Bor du i Norrland, Svealand, Götaland eller på annat ställe.
Om man då kryssar i Norrland och får frågan:Vilken stad bor du i? kan man ju förutsätta att förslagen är norrländska städer. Men nej …
Ibland undrar jag om enkätkompositörer tänker …
Tummen hålls, Cecilia N!
Pst, Lotten, verka dig initierad genom att använda ordet ”flatmota” då och då, och framförallt i rätt sammnhang. Assar till minne.
OT. Wikipedias språkpolis (engelska varianten).
http://tinyurl.com/nj2prj3
Dårå kan jag berätta om Dord, en klassiker. Likaså kan jag påminna om att det är Misconconceptions day i dag. Click through, som det heter.
Niklas
Gjorde du Dragbanan?
SG och Örjan, jag gjorde den andra Dragbanan. Eller alltså jobbade jag på den andra säsongen av Pistvakt. Avsnittet som LL99 länkade till är från första omgången så den Dragbanan gjorde jag inte.
Psssst. En liten fågel skvallrade att Agneta uti Lund fyller år idag. Så vet ni vad ni ska göra om hon ramlar in här, okej?
Vill bara meddela att igår kväll vann Luleå Hockey CHL! Grattis till grabbarna! Bra kämpat!
Din rubrik väcker min nyfikenhet Lotten. Jag vet att du flyger mycket i jobbet. Men varför och på vilket sätt blir du Gunde när du går ombord och hur många olika plan har du flugit med?
Jag tänkte lite åt det hållet också. Men jag inser att de är många. Och dessutom olika. Och eftersom siffrorna ändras hela tiden lät jag frågan falla.
Men varför och på vilket sätt – det är fortfarande intressant. Där bör det ju finnas en viss kontinuitet i svaren och då kan det vara värt att lyssna och lära.
Jag kan se det framför mej, Lotten kommer ombord på inrikesplanet till Lule. I samma stund som den trevliga flygvärdinnan har tittat på boarding cardet och sagt dom magiska orden ”Lotten Bergman, så trevligt att ha dej ombord. Jag läser din blogg och gissar alltid på Dan Brown” så får Lotten något bestämt i blicken, bonnasnyter sig så sletorna yr kring flygvärdinnans öron och skriker ”Jag är Guuunde, ingenting är omöjligt” för att sedan kasta sig med dödsföraktande hastighet mot sin sittplats. På vägen passerar hon både Mogren och Mikkelsplass och vinner med 3/10 av en sekund.
Dessutom duschar jag sådär snabbt som bara Gunde kan!
(Idag ligger jag till sängs. Det har ju Gunde gjort en hel del sedan han blev sjuk i twar 2011.)
Tack för klargörande. Detta är alltså den officiella versionen, vilket bekräftats genom så kallad passiv acceptans. Lotten skulle annars ha protesterat ”Men fan heller, såå är det inte alls!” om hon hade haft en annan uppfattning.
Här förefinns alltså ett hemligt flygtema. I själva verket var ”häger” aldrig ett typo.
Lotten tranar för att bli stork. Trist att det blev en kullörning, men hon är uppenbarligen inte mesig eftersom hon inte vråkar om saken. Hon bara ler på fotot, och håller i vänster hand sin snöiga toppuva.
Jag utgår från att det finns duntäcken och -kuddar i sängen. (Och hoppas att sängläget inte har alltför trista orsaker.)
Åh, tack Annika! Dagens gapflabb levererat! Jag tranar för att bli stork!
Någon som är sugen på en semla?
Semesterrapport dag minus två: I morse gjorde jag det nästan outsägliga; Klockan åtta, på väg till frukosten, markerade jag ett par solstolar medelst badhandduk. Det var ett par av de tidigaste stolarna, blyges jag att säga. Man måste ju prova på den upplevelsen också.
Halv nio var det över. Varenda solstol i sikte var reserverad. Vid hav tio började folk bemanna sina stolar trots att solen inte stod särskilt högt (den går upp strax föret åtta).
Skulle vi lyckas att pressa hela dan? Nope. Vi lade oss vid pass tio på förmiddagen (jag med SPF 30 av kända skäl) och höll ut –hör och häpna– ända till klockan tolv!
Stolarna, som är av den klassiska modell de flesta känner till, är hårda, obekväma och omöjliga att ligga på mage i för oss som får ont i svanken. Återstår någon slags sittställning, som man ju ändå har på balkongen. Det blev bara varmt och jobbigt.
De som ligger 5-6 timmar, vilket verkar vara de flesta, kan helt enkelt inte vara kloka, eller så struntar de i Alla Cancerlarm Som Finns. Dessutom: Att flyga långt söderut bara för att pressa sig mörkbrun utan att ens lämna hotellet känns inte så lite fantasilöst.
Men, vad gör dom?
Bara ligger där och ”pressar”? Nytt uttryck för mig, avslöjar att jag inte är så bevandrad i slika sysslor.
Är det det dom gör? Allvarligt? Det är i så fall värre än Tati och Åberg i högsta potens.
Och Böda…
Dom ligger och ”steker” sig i den sol som tar mer än man kan tro så tidigt på dagen. Detta är att Pressa. Vad mig anbelangar, riskerar de livet för att bli pepparkakor.
LarsW, jag helt med i det du skriver i sista stycket.
Sista stycket i ditt föregående inlägg alltså.
Skogsgurra, jo pressar är när de ligger i solen en längre tid,
”sola sig (alltför) länge, steka sig: ligga och pressa på beachen || -de”
Du har uttrycket i ett sammanhang i den här artikeln
Det är trevligt med dina reserapporter, LarsW: ber om ursäkt att jag inte alltid skriver tjoho om dem!
Här är det lugnt. Herr Axel och jag har inte skidat och nästan inte spelat basket heller. Tyvärr blir det heller inte skottat alls, så det var ju tur i oturen att plogbilen körde sönder vår brevlåda så att vi inte längre behöver skotta fram den.
Pepparkaksgummor och pepparkaksgubbar alltså?
Trodde att sådant låg utanför den politiska korrektheten i Sverige numera. Men nu var det visst ytlandet det handlade om. Man är väl mera vidsynt där. Ännu har vi ju inte total världsdominans i moraliska och etiska frågor.
Men det dröjer nog inte så länge…
Brevbärarn har gett upp hoppet om vår låda och snöröjningen. Hos oss är det ungefär 300 meter som skulle hava röjts. Men det är inte alltid som bonden har ärende åt vårt håll så vi vet mycket väl vad begreppet insnöad innebär.
När brevbärarn gav upp hoppet försökte han flytta lådan upp till ”stora” vägen. Men vår brevlåda flyttar man inte utan mobilkran. Så postis tog ett djupt tag i Postens kassa för oförutsedda utgifter och planterade en alldeles lysande klarblå låda där han ville ha den.
Det där med att plogbilen körde sönder brevlådan sorterar jag in under fliken ”Det är en mening med allt”
Pressa, om solningLL99, är ett uttryck som jag, Stockholmare, har levt med i hela mitt liv. Nåväl:
Nu hamnade vi alltså på det man kalla en resort av rena bekvämlighetsskäl *rodnar*, men vi rörde iaf på oss och skådade omgivningarna fotledes, vilket inte så många andra här torde ha gjort.
Vi har skådat ett gubbar som helt klart är hitsläpade av sina gummor: Den ene sitter fullt påklädd i skuggan i en soffgrupp med sin läsplatta medan gumman Steker, och den andre flyttar runt sin solstol (som han bara sitter sidledes på, likaså påklädd) för att vara i skuggan.
Annars kunde jag faktiskt gulla med Lynniga Katten i morse. Fem sekunder är alltid något
Här ramlar jag in först dagen efter mitt livs första födelsedag på egen hand. Jag passar på att tacka för vänliga ord i tidigare bås. Snart har en månad förflutit och den värsta chocken har lagt sig, men det tar tid att vänja sig vid att vara ensam …
Grattis på födelsedagen lite i efterskott, Agneta! Vi tänker på dig!
SG, berätta varför jag kommer att tänka på Midvinterduellen? Episkt.
Åh, Agneta, födelsedagsgrattis lite för sent! Som Lotten sa, du är i mina tankar.
Vi har sluppit sönderplogad brevlåda, men det var nära en vinter. Det står ett … en bit staket, ungefär (två pålar med en planka på tvärs, kan man säga) som vår brevlåda och två andra hänger på. En marsdag lutade anordningen lååångt bakåt. Väderförhållandena gjorde att saken inte kunde åtgärdas förrän snön töade bort och tjälen släppte, kommer jag tydligt ihåg. Lantbrevbäraren var inte glad, för hen måste kliva ur bilen för att kunna lägga post i lådorna under några veckor.
Agneta, maken/konstnären ser jag ganska ofta när jag passerar min MAD-hylla. Så ni är inte glömda.
L W: Ett gemensamt tema är likriktning. Men annars minns jag bara Hirdvalls belåtna min när det small.
SG: Snöplogen som välte var inte fel den heller. En diskret, men väl så dramatisk, actionscen jag bär i mitt hjärta.
[(Skriv gärna annars LarsW om mig. Jag har det faktiskt i både körkort och pass). I mina första decennier fick jag kämpa mot att kallas ”Lasse”. Nu detta.]
Agneta, trevligt att höra av dig. Hoppas det är så bra som
det kan vara under förutsättningarna och grattis i efterskott.
Klart OT, men rekommenderat .
Arja Sajonmaa möter hiphopare från Visätra och de tolka varandras låtar.
http://www.tv4play.se/program/lyckliga-gatan?video_id=3036625
Grattis på efterkälken, Agneta!
Sola är inte min favoritsport, men BADA gör jag gärna!
Tack snälla rara båsskribenter!
Tänkte först båsister, men det låter som ister. Sedan båsmedlemmar, men det låter alldeles för organiserat. Bättre ord finns säkert.