Hoppa till innehåll

Igår kom jag på en sak

Igår på väg till radion satt jag som vanligt och mejlade och surfade. Resan tar bara en kvart, men jag hinner fantastiskt mycket samtidigt som jag har radion i öronen och skygglappar så att jag inte ser någon som känner mig och som vill tala om livet och vädret. Jag är alltså helt komplett asocial 06:31–16 06:46. Då tä…

Nej, det var ju inte det jag skulle berätta om.

I radion yrade vi om hur vi älskade våra Macdatorer och hur konstigt det är att materiella ting kan generera så starka känslor och att det känns som om vi numera inte kan leva utan datorn, när en av de andra på redaktionen rusade in och sa att vi ju var på tok för sakfixerade för hon kunde i alla fall inte leva utan sin Leffe. Helt korrekt, sa vi och försö…

Men det var ju alls inte det jag skulle berätta.

Efter radiojobbet kastade jag mig på tåget för att åka till Stockholm och föreläsa. Jag åt en utsökt macka med brie och salami, men fick en chock när allra sista tuggan bestod av en oliv i en jättestor smörklump. Mannen bredvid mig vi…

Fast nu kom jag bort från ämnet.

I föreläsningslokalen var stora vita tavlan ovanligt kletig och svår att sudda ut när jag kom dit, så jag bad om en sådan där sprutflaska som sprejar bort gamla anteckningar – och som får mig att verka noggrann och renlig. ”En som bryr sig om att the white board ser fräsch ut måste vara synnerligen kompetent” ska deltagarna tänka. Det första som hände var att när kurssekreterarna strömmade in, lyfte en av dem på huvudet och drog ett djupt andetag.

– Åååh! Här luktar det ju … sprit! sa hon med ett förväntansfullt leende.

Men inte var det sprit jag skulle berätta om. Utan om en av kursdeltagarna.

Ibland står jag inför en grå massa och talar utan att någon utmärker sig förrän efter kanske tio minuter. Ibland är det en arg karl med armarna i kors längst fram till höger som sätter stämningen tills jag börjar berätta om citattecken, för då blir alla på bra humör. Men igår behövde jag inte titta på någon annan än Bodil, som satt någonstans i mitten. Här är mitt kärleksbrev till henne:

Bästa Bodil!
Du är den i särklass bästa åhörare jag någonsin har haft. Visserligen sa du inte ett ljud under föreläsningens tre timmar, men du såg från första sekund helt salig ut. Du log, du lade huvudet på sned och rynkade pannan, du gapade av förvåning, du ruskade på huvudet och jag tänkte att snart skriker du Halleluja! och ställer dig upp med armarna uppåt sträck som jag när vi gör mål i VM.

Tack!

Och detta är vad jag kom på: jag älskar Bodiltyper.

Inte Bodil, men ett liggande halleluja.
Share
Publicerat iBloggen

23 kommentarer

  1. WOW!

    Jag har nu stått ENSAM i en radiostudio och dragit i tre spakar och satt på trailrar och sagt okloka saker utan övervakning!

    Tyvärr glömde jag att dra ner en spak med min egen röst, så mitt i musiken hörde man mig VRÅLA:

    – Hahahaaaa vad roligt jag har!!!

  2. Coolt!

    Hur mycket var klockan? Detta måste jag höra. Absolut.

  3. Åh, klockan var nog strax före nio. Jag bluddrar om en fransk stad där man inte får dö utan at bestraffas. Just då skakade mina ben eftersom jag precis glömde vilken spak som var vilken och jag plötsligt inte kunde fokusera på … nåt.

  4. Tiila

    Det tycker jag var en mycket bra sak att vråla när man råkar höras genom radiobruset!
    Det hade förgyllt min morgon om jag hade hört det.

  5. Vråla? Fnittra förtjust tyckte jag det lät som.

  6. Nämen jag som trodde att jag vrålade över hela Sörmland!

    Nu blev jag besviken på mig.

  7. Det gör inget, vi har ju Bodil.

  8. Glädjebudskap till alla som går på föreläsning: stråla mot föreläsaren, så strålar han/hon mot dig! Det är helt otroligt vad man kan få råg i ryggen av ett vänligt ansikte. Och vem presterar inte på topp när man känner sig uppskattad?

  9. Men varför var du ensam? Har du inte provar den där deon jag tipsade om?

    Nä, förlåt – det där var inte särskilt Bodilaktigt. Jag tar tillbaka.

  10. cruella

    Yl! Jag ville lyssna på ditt fniss – OCH HAMNADE I PER GESSLE! The Horror!

    Fast om han är så förbaskat händig kan han få komma hem till mig. Det finns en massa att göra. Eller ska han lägga golv och måla resten av huset hos dig först?

  11. Stellan — de lämnar mig ensam med flit för att jag ska läääära mig! Men egentligen ska jag inte berätta att jag är ensam i studion utan bara låtsas som ingenting.

    Fakta om mig: jag kan aldrig låtsas som ingenting. Implosionsrisken är uppenbar.

  12. Cruella — jag fiskar efter händiga män hela dagarna. Sedan jag började jobba på radion dammsugs inte ens golven …

    Och jo — Stellan — nu luktar jag gott! Sekruttdeon har åkt i sopan.

  13. cruella

    Du får uppfostra din djefla man till en händig man. Helt enkelt.

    Särskilt händig behöver man ju inte vara för att dammsuga. (Eller damsuga som jag i ett anfall av dyslexi noggrant skrev på ett städschema för syskonen i tonåren. De har inte slutat skratta än.)

  14. Yl-Cruella — hörde du förresten att den där händige Gessle har drabbats av Gärdestadkomplex?

  15. Vad är detta med “Gärdestadkomplex”? Jag gillar Per…

    wv “sajsirj” – den var käck, men vad säger ni om “tafpqiis”?

  16. Jag är en Bodil.

    Ibland är jag en föreläsare också, men som intresserad åhörare är jag definitivt en Bodil. En gång kom föredragshållaren ner till mig i pausen och sa “Tack för dina ögon”. Det kändes roligt, och eftersom jag nu äger de här valpigt förtjusta ögonen lånar jag även ut dem till dig Lotten om du skulle behöva Bodilstöd vid någon föreläsning i Örebrotrakten.

    / lovar härmed din lättunderhållna cybervän loppran

  17. Tack, Loppran. Jag ska till Örebro två gånger nästa vecka — för en basketmatch och en konsert. Alltså inte å tjänstens vägnar.

    Nu skulle även JAG vilja gå på kurs så att jag får sitta som en Bodil.

    Goblincharlott utan e — klart att du får gilla Per. Men gillar du när han är en händig man som låter som Ted?

  18. Ska du på Kentkonsert igen?

    Basket i Idrottshuset?

  19. Men är du asocial ända till kl.16.46!!

    Det kan jag inte påstå att vi har märkt av här, fast asocialiteten kanske bara gäller IRL.

    Å vad gäller dammsugning, har du inte alldeles eget kompani hemmavid som kan fixa det?

    Här sätter vi sönerna på att motionera dammsugaren till vardags.

  20. Men Dieva, så fel jag hade skrivit! (Ändrat nu.)

    Kompaniet hemma kan inteinteinte dammsuga. De “har annat för sig”. (Bitter? Vem? Jag? Galen!)

    Kentkonserten, ja. Jag är en ledsagare för små tonåringar som inte fick Eskilstunabiljett. Och basketen är visst nu på söndag i Idrottshuset — jag är lite tidsförvirrad.

  21. Aha. Ja, jag läste två gånger för att vara säker.

    Nu ska jag gräva i SR:s arkiv.

  22. [Kl. 08.53.43 har Lotten roligt i radio.]

    Det hörs ganska tydligt men att säga att du vrålade ut det var kanske att ta i.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.