Hoppa till innehåll

Dag: 5 mars, 2008

Igår kom jag på en sak

Igår på väg till radion satt jag som vanligt och mejlade och surfade. Resan tar bara en kvart, men jag hinner fantastiskt mycket samtidigt som jag har radion i öronen och skygglappar så att jag inte ser någon som känner mig och som vill tala om livet och vädret. Jag är alltså helt komplett asocial 06:31–16 06:46. Då tä…

Nej, det var ju inte det jag skulle berätta om.

I radion yrade vi om hur vi älskade våra Macdatorer och hur konstigt det är att materiella ting kan generera så starka känslor och att det känns som om vi numera inte kan leva utan datorn, när en av de andra på redaktionen rusade in och sa att vi ju var på tok för sakfixerade för hon kunde i alla fall inte leva utan sin Leffe. Helt korrekt, sa vi och försö…

Men det var ju alls inte det jag skulle berätta.

Efter radiojobbet kastade jag mig på tåget för att åka till Stockholm och föreläsa. Jag åt en utsökt macka med brie och salami, men fick en chock när allra sista tuggan bestod av en oliv i en jättestor smörklump. Mannen bredvid mig vi…

Fast nu kom jag bort från ämnet.

I föreläsningslokalen var stora vita tavlan ovanligt kletig och svår att sudda ut när jag kom dit, så jag bad om en sådan där sprutflaska som sprejar bort gamla anteckningar – och som får mig att verka noggrann och renlig. ”En som bryr sig om att the white board ser fräsch ut måste vara synnerligen kompetent” ska deltagarna tänka. Det första som hände var att när kurssekreterarna strömmade in, lyfte en av dem på huvudet och drog ett djupt andetag.

– Åååh! Här luktar det ju … sprit! sa hon med ett förväntansfullt leende.

Men inte var det sprit jag skulle berätta om. Utan om en av kursdeltagarna.

Ibland står jag inför en grå massa och talar utan att någon utmärker sig förrän efter kanske tio minuter. Ibland är det en arg karl med armarna i kors längst fram till höger som sätter stämningen tills jag börjar berätta om citattecken, för då blir alla på bra humör. Men igår behövde jag inte titta på någon annan än Bodil, som satt någonstans i mitten. Här är mitt kärleksbrev till henne:

Bästa Bodil!
Du är den i särklass bästa åhörare jag någonsin har haft. Visserligen sa du inte ett ljud under föreläsningens tre timmar, men du såg från första sekund helt salig ut. Du log, du lade huvudet på sned och rynkade pannan, du gapade av förvåning, du ruskade på huvudet och jag tänkte att snart skriker du Halleluja! och ställer dig upp med armarna uppåt sträck som jag när vi gör mål i VM.

Tack!

Och detta är vad jag kom på: jag älskar Bodiltyper.

Inte Bodil, men ett liggande halleluja.
Share
23 kommentarer

Fråga:

Hur kommer det sig att man säger:

  • i Irland men på Island
  • i Globen men på Hovet?

Tack för svar på förhand!

/Alex, Stockholm

Svar:

Irland heter det om man menar landet, dvs Eire. Menar man Den gröna ön ska det heta på Irland, liksom på Island. Regeln är att en ö är man på.

Den andra frågan är knepigare. Att säga ”på Globen” är väl inte helt otänkbart, och jag får 41 500 träffar på den varianten i (på?) Google. Men jag får förstås ca en miljon träffar på ”i Globen” …

”I Hovet” ger 9 000 träffar och ”på Hovet” 130 000 st. Och då har jag kollat att det allra flesta träffarna gäller just idrottsarenan. En viss osäkerhet här också.

Normalt använder man i om det är fråga om inuti. Men regeln håller inte alltid. Man säger ju i en taxi, men på en buss.

Den enda förklaring jag kan tänka mig är att om man säger att man är på en glob så är man på utsidan. I en glob betyder inuti. Och i Globen är man ju inuti. Ordet Hovet kommer ju från stadsdelen Johanneshov, och en sådan kan man förvisso bo på. Ett närliggande exempel är att man bor på Söder (men i Vasastan).

Still confused, but on a higher level?

/Per

Share
2 kommentarer