Grymt. Stön. Damm. Natur. Totem. Utfrysning.
Vi har i två dagar kämpat oss fram genom den fuktiga och myggrika sumpmarken med bräckt vatten som genomkorsas av kanaler innan vi nu har nått fram till fastlandet. Kylie är inte frisk. Glansen i hennes feberblanka ögon och den färg febern ger hennes kinder ger ett falskt intryck av hälsa. Jag var hos henne nyss, men Lila satt redan vid hennes sjukbädd.
»Kylie är sjuk», sade Lila med snabba tecken, och hennes bleka ansikte var randigt av tårar som rann ner genom dammet, men hon brydde sig inte om det.
»Jag tror inte att jag har lång tid kvar», tecknade Kylie svagt.
»Var är ölandstoken?» tecknade Lila förtvivlat.
»Det är ingen idé, ta hand om Ebe åt mig», tecknade Kylie med en tung suck, men den svåra ansträngningen gav henne en hostattack.
Vi förenades i en omfamning av ömsesidig förtvivlan. Lilas tårar vätte oss alla tre. Krubb och Öba hade inga tårar, men deras smärta var inte mindre. Kylies temperatur steg då i kroppens tappra försök att bekämpa den sjukdom som förtärde henne. Hon har ju ätit mycket litet sedan hon blev bunden vid sitt sjukläger, och innan Ukas död lade sordin på de andra.
Långt innan vi närmade sig den landtunga av sumpmarker som förbinder halvön med fastlandet och tjänar som utlopp för det grunda salta innanhavet i nordost fick vi syn på den massiva bergskedjan som är jordens näst högsta. Därför vet jag att vi är nära. Jag är fast besluten att fylla Kylie med teer och täcka henne med grötomslag och dränka henne i läkande ångor från gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol om så behövs. Det är jag skyldig henne.
»Tror du att mamma tar mig med?», tecknade Ebe upphetsat alldeles nyss.
Tårarna väller upp igen. Jag tror att jag måste uppfinna något.
Välkomna, alla!
Efter en tung natt kommer den nu, denna efterlängtade text.
Helena 2 var också uppe i natt, och lyckades få en skymt av texten innan den höggs av efter ett par rader. Därmed var hon först med denna gissning:
”Jag hann se en liten snutt innan den försvann. Det kändes lite som Afrikas drottning, tyckte jag. C.S Forester alltså. För detta talar också kvinnonamnet Lila, som ju är en färg, liksom Rose (som passageraren heter i boken). Men Forester har ju å andra sidan inte fått Nobelpriset.
Det har däremot Hemingway, som också skulle kunna vara en bra gissning.
Får man gardera sig?
I så fall gissar jag på Forester med Hemingway som gardering.
Nej, det var fegt. Jag gissar på Forester. Fast jag inte förstår vad han har med 10 december att göra.”
Posted by: Helena 2 | 10 December 2005 at 00:54
Hmmm… Jag får en känsla av Florence Nightingale. Men hon skrev väl knappast böcker. Dags att börja gräva lite i bokhyllan. Och i geografiboken. Grunt, salt innanhav och näst högsta bergskedjan? Kaukasus någonstans? Krim?
Ölandstoken, är det Åke Green? Passar ihop med Lila…
Godmorgon, äntligen lite nytta av min morgonpigghet.
De korta meningarna, den visserligen ersatta tropiska naturen och de småbesatta människorna mitt iden leder tankarna till:
Ernest Hemingway
Vilket får bli dagens spekulation.
Tvåstaviga namn, teckenspråk och allmänna umbäranden – kan ju inte vara någon annan än AUEL, stenåldersporraren. Grottbjörnens folk.
Bloggaren är Ayla. Alltså.
Dagens bloggare bara MÅSTE vara Jean M Auel. Grottbjörnens folk m.fl. i ett nötskal. Vad mer kan jag säga?
Om några av er har problem med att få kommentera och censureras av systemet — skicka då mail till mig, så slänger jag ut er gissning så snabbt jag kan!
Till denna service kan jag bistå med rättstavning, styckeindelning och fetstil samt torkning av rumpa. Se där, alla mina kvalifikationer samlade i en enda mening.
Måste ju ge dig lite jobb i att stoppa i mitt namn igen (Förresten, hamnar man i hatten fast man inte gissat rätt?). Annars kanske mitt namn kan ligga utanför ett tag till. Nåväl. min kommentar:
Hm, jag tycker jag känner igen det här. Minns dimmiga feberminnen från ett Singapore i värsta ovädret jag nånsin vart med om. Då läste jag något slående likt det här. Och eftersom mitt namn fått plockas ut två gånger får jag väl hålla mig till mina gissningar istället. Jag kanske känner igen den eftersom jag sitter i feberdimmor idag igen. Suck. Visst ja, gissningen: Jean M Auel
Hm, min gissning försvann ut i cyberrymden tror jag! Nytt försök!
Anderna är världens näst högsta bergskedja och då hamnar vi i Sydamerika.
Auels böcker utspelas väl ändå i Afrika – mänsklighetens vagga? (Jag har inte läst böckerna kan ju avslöjas här.)
När vi nu är i Sydamerika snöar jag in på Amazonas delta… Men det ligger ju åt helt fel håll från Anderna sett!
Medans jag funderar vidare under frukost så drar jag till med Clive Cussler och hans hjälte Dirk Pitt! Dirk uppehåller sig gärna i träsk med sköna damer, även om det verkar vara väl många denna gång!
Jean M Auel var också min första gissning (tillbaka in i ledet av ”det tror jag också”).
Min andra gissning är hon Hildebrand som skriver tantsnusk om forntiden. Vad heter hon nu i förnamn? Freja tror jag en av hennes böcker heter.
Jean M Auel har jag aldrig läst eftersom det beskrivits för mig som magisk-realistisk tantsnusk. Jag minns att det alltid var tre fyra tjejer i klassen som hade Grottbjörnens folk som favortitbok. Ändå är jag lite tveksam till den gissningen: ska det inte vara typ grottlejon och vargar med? Och hur kunde någon i slutet av istiden veta vad som var jordens näst högsta bergskedja?
Å andra sidan låter namnen alltför fornnordiska för att vara Hemingway. Krubb? Öbe? Öh.
Min första association gick faktiskt till Konrad. Men det är det naturligtvis inte.
Jag har ingenting.
Jag fixar och trixar och jag — Macanvändaren — har nu satt mig vid en PC. Keep the guesses coming, men ni som har problem och blir mobbade och utslängda och inte accepterade trots att ni har hur fiffiga gissningar som helst, kan testa detta:
http://www.mozilla.org/download.html
Där laddar man gratis och jättelätt ner ett webbläsarprogram som heter Firefox och som funkar bättre än Explorer och Safari just nu. Ooooooch: där slipper man (helt oförklarligt) att skriva in bokstavskombinationen som inte kommer överens med mina ögon.
Testa!
”Jag tror jag måste uppfinna något”. Stenåldern, med säkerhet. Men jag kan inte med gott samvete gissa på någon som jag inte själv hade kommit på.
Philip: Konrad? Han med kalasklistret?
”Konrads Kalasklister skriv opp det, fäster obönhörligt!
Konrads Kalasklister det är mer än ett klister, det är ett universalmedel!
Diska med Konrads Kalasklister och porslinet behöver aldrig diskas mer!
Mura med Konrads Kalasklister så får ni spränga huset med dynamit om ni vill riva det!
På vintern; sanda med Konrads Kalasklister och ni kommer inte ur fläcken!
Fodra hönerna med Konrads Kalasklister och ni får okrossbara ägg!
Kooonrads Kalaaasklisteeeer, det bääästa ääääääär!”
Philip: Angående namnen så heter hon Öba, inte Öbe. Det beror på att hon är tvilling. Hennes bror, som föddes en kvart före henne, heter Am.
Jag har aldrig läst nåt av denna kvinna
för jag fått för mig att jag inte skulle finna
Auels forntid särskilt rolig
nä knappast ens bebolig
Hennes böcker kan mitt hjärta ej vinna
Till alla er som jiddrar (gammalt stockholmskt slangord) och surrar (gammalt norrländskt ord) om tantsnusk: hittar ni något snusk i bloggartexten då?
Hrm, man ska inte gissa så mycket klockan ett på natten efter att ha sett texten i tio sekunder …
Nåja, nu har jag haft min sovmorgon och är tillbka med pigga ögon.
Auel har jag aldrig läst och vägrar därför att gissa på henne (honom?).
Joseph Conrad kan faktiskt vara rätt smörig (klistrig?) i sina värsta stunder, så varför inte?
Men vet ni vad scenen med ölandstoken påminner mig om? Jo, astrakanscenen i Utvandrarna! (I Sista brevet från Sverige är det väl egentligen.) Men jag tror ändå inte jag ska agera dagens Kamikazepilot genom att gissa på Vilhelm Moberg.
Nej, jag tror jag gissar på Laura Ingalls Wilder. Det är ju visserligen inga berg i Lilla huset på prärien, utan ovanligt platt mark mest hela tiden. Men det är mycket umbäranden! Många tårar! Och snusförnuftiga uttalanden från tappra små barn.
Så Laura Ingalls Wilder får det bli.
Jag tror att jag måste vika mig och gå med majoriteten på denna! Men varför kollra bort en med den näst högsta bergskedjan?! I alla fall så har jag hört att Auels Ayla typ har uppfunnit ALLT! Troligtvis även Konrads Kalasklister…
Grymtar gör dom inte i Barbara Cartlands böcker, annars var hon en hejare på att hitta på nya namn åt sina hjältinnor.
Jag fick ju be Lotten posta min tidigare kommentar. Detta gjorde hon under mitt alias ”Goblin Girl”. Om nu detta postas under mitt riktiga namn, Charlott, så borde jag ha fördubblat mina chanser att vinna den åtråvärda tröjan… *nöjt fnitter*
Bara en liten fråga här: varför skrev jag igår att den här texten var lämplig just idag, tror ni? Alla tokiga, roliga, smarta eller självklara associationsbanor är välkomna! (Det riktiga svaret är däremot bara trist.)
Ayla var kanske den första nobelpristagaren? Borde ha varit hur som helst. Om man ska tro vad man läser fast det ska man ju sällan.
Jag plockar fram mitt ex av ”Partyt är ett faktum – 365 skäl att rulla hatt” av Stupidos egen Martin Kristerson, slår upp 10 december och kan konstatera att citat ”Una Merkel inledde sin filmkarriär som stand-in för Lillian Gish i Stormen (The Wind 1928), regisserad av svenske Victor Sjöström.” Samt att
”andra jubilarer är skådespelarna Dorothy Lamour (1914) och Kenneth Branagh (1960).”
Det gav ingen som helst ledtråd till Auel!
Däremot ser jag att Ulla-Bella Fridh, känd från t ex Åsa-Nisse på hal is (1954) föddes den 9 december 1929 – för att återkoppla till tidigare bloggare. Och en tjuvkikning i boken visar att morgondagens skäl till att rulla hatt har med bröderna Marx att göra…
Jag höjer en skå… nej, vänta nu, klockan är ju bara barnet. Jag höjer en nybakad pepparkaka i riktning mot Goblin-Charlotte! Elementärt! Och helt fel! Hurra!
Inget snack. Jean M Auel. (Vägrar läsa en enda kommentar bara för att få känslan av att vara förste gissare, när jag nu ändå satt där i natt när sajbern åt upp bloggen)
Olle: Jag vet inte varför jag skrev Konrad med K. Men faktum är att han föddes som Konrad, Jósef Teodor Konrad Korzeniowski.
Jag var övrigt ungefär sex år första gången jag försökte läsa Grottbjörnens Folk, av den enkla anledningen att jag redan hade läst alla barnböcker från pärm till pärm åtta gånger och gick på det absolut tjockaste som fanns i bokhyllan. Det blev en smula övermäktigt. Tänk er DEN världen – och tantsnusket – i en sexårings ögon. Begreppshorisonten var inte riktigt komplett heller, jag minns att första gången jag läste att nån ”särade hennes ben” såg jag blodiga bilder av ben som blir prydligt halverade med kniv.
Ska jag motivera mitt val är det lätt. Ingressen. Örterna. Namnen. Teckenspråket. Tårskvalet. Lite märkligt dock att det finns två ihärdiga gråtare i texten när neanderthalarna inte grät. Har Ayla fått en cromagnon-kompis?
Finfint är att Ayla sen som förste människa lär sig rida, blir polare med ett lejon, blir fantastisk skitvacker medicinkvinna och… väljer torrbollen Jondalar och åker hem med honom.
Jondalar? Den norske korsfararen som Fröding skrev om?
*bläddrar och googlar*
Ursäkta! Han hette visst Sigurd Jorsalafar.
Har heller aldrig läst Jean M Auel, så örter, ännu mer tårar och bensärning har undgått mig.
Men det enda som skulle göra henne särskilt lämpad för just den här dagen måste väl vara att hon ALDRIG NÅNSIN kommer att få vara med på Nobelmiddagen.
Låter det plausibelt?
Vill gärna kommentera och argumentera men ett barnkalas om mindre än en timme, (och att sajbern spärrar) gör att jag får avstå idag. Återkommer imorgon.
(Jag kan ju alltid prova att kommentera och ange ny mailadress. Vi har ett par att välja på. Testar imorgon.)
Jane Austen tänker jag. Hjärta smärta åt alla håll.
Exotiska miljöer, sekelskiftsstoltheten.
Snor makens (Per ovan) andragissning, i brist på egen…
P W Lund.
En gång i tiden fick han boken ”Vägen till Lagoa Santa” rekommenderad som världens bästa bok (och sånt borde man ju få Nobelpriset för) av Henrik Stangerup.
P W Lund är den danske vetenskapsmannen som ”under omänskliga strapatser” reser runt i Brasilien för att söka Skapelsens hemlighet.
Som vetenskapsman har han säkert koll på att han befinner sig i närheten av världens näst högsta bergskedja.
Och nej, jag har inte läst boken, ety maken har inte rekommenderat den vidare då han inte orkade igenom den.
Ytterligare en nobelprisfaktor? För hur många nobelprisförfattare har man läst, egentligen?
Hurt/comfort, vilda äventyr, långa promenader. Skulle kunna vara något ur den enorma genren überxenafanfic. Jag drar till med LJ Maas.
Annars är det ju ett Taubecitat i meningen. Och Taube var ju mycket i Sydamerika. Passar in med Anderna. Så då gissar jag på Isabel Allende.
Cecilia: Så, vi har en snorig make som heter Per här nu? Oj, f’låt, läste fel, är alldeles för van vid särskrivning.
Gissningarna spretar som ickeparallella strålknippen idag. Jag njuter i fulla drag (rim!) och lär mig nytt hela tiden.
Någon av er har gissat rätt när det gäller vad dagens bloggare har för anknytning till den 10 december.
Den sprudlande, höga intellektuella nivån i Julkalendern borde sannerligen för länge sedan ha lett till en eller annan biljett för inträde i Blå hallen.
Asch, alla har ju redan gissat på Grottbjörnskvinnan Auel! Men jag gissar i alla fall på J M Auel eftersom jag inte kan komma på något annat. Ölandstoken fick mig att tänkta lite på ”jag tyar inte mer”, men Karl Oskar och Kristina kom väl ändå inte från Öland…
Blogganknytningen till just idag kanske är att Svenska akademin aldrig ens skulle erkänna att de läst hennes böcker, eller så kanske Grottbjörnsmänniskan fyller år idag!?
Du är alldeles för igång på kluriga bloggformuleringar, Lotten!
(snorig make…)
Å andra sidan ÄR han faktiskt förkyld!
Återigen utan att läsa kommentarer. Jag gissar på Pierce Paul Read och ”Vi lever”. Lotten har bytt utt snön, isen och kylan mot sumpmark och träsk bara för att luras.
Jamen, ta bort denna idiotiska kod! Är det ett problem att automatiserade robotar försöker gissa bloggare?
Hasse! Jag har verkligen verkligen verkligen försökt ta bort koden! Ladda ner Firefox så slipper du den — vilket ju tyder på att det inte har med inställningarna att göra. Och jaaaa, jag har skällt på dem som bestämmer! Jag har inga robotar här!
(Men de kanske kommer som bloggare sedan?)
10 dec -> Nobelpriset
+
världens näst högsta bergskedja -> anderna
+
indianer (?)
=
miguel asturias!
Intressant! Vilka är det som bestämmer? Det här kan ju bli hur djupt som helst. Annars är ju tanken på automatiserade robotar som härjar, går bärsärk och löper amok ganska skrämmande. Är det dem som bestämmer? Har de redan tagit över?
Eftersom Henrik Stangerup nämndes i en kommentar så måste jag ställa två litteraturpysselfrågor:
1. Vad hette Henrik Stangerups morfar?
2. Vad har detta att göra med en äppelfana som vajar på Sturegatan i Stockholm?
Lotten: Det blir ett litet bonuspris till den som tar detta, inte sant?
Åhå, min snorige man tar sig djuping-friheter. Mycket lovande! Om jag kan svaret på fråga 1, vad händer då?
(För er som undrar över vårt bloggiga äktenskap: Olle hälsar på hos sina föräldrar 60 mil bort och vi vet inte vad den andre hittar på på nätet.)
Jag tittade inte på de andras gissningar(!), men jag tror att det är hon som skrev de där snuskiga stenåldersböckerna, Auel.
Hej! Tänkte bara se till att jag blir med i dagens tröjdragning — och som sagt, det är roligare att läsa alla mer eller mindre djupsinniga kommentarer än att fundera på själva bloggtexten.
Det skulle alltså vara den här Auel som gäller idag? Läste faktiskt de första två böckerna när jag var liten – och det lite ’snuskiga’ kunde jag glatt stå ut med. Det var resten som blev så oehört tramsigt.
Nåja — dags å gissa!
Det där med jordens näst högsta bergskedja tycker jag känns helt malplacé i en grottbjörnsberättelse — hur i hela friden skulle de veta nåt sådant. Nej, det måste vara något mera i nutid (eller så har Lotten allt slarvat — fast hon kan alltid påstå att det bara var lur förstås).
Och så tycker jag att meningen ”Vi förenades i en omfamning av ömsesidig förtvivlan.” känns ganska ’typisk’ — för en hel genré alltså — återvändsgränd!
Idag satsar jag på en riktig dark horse: Marianne Fredriksson. Det är väl kvinnor å matriakat å hokus-pokus å natur å Freud å sex å sånt.
En rolig detalj. Jag läste ’Simon och ekarna’ för sådär 15 år sedan och tyckte om den — men då förklarade Olle att det var ’dålig’ littertur och att jag inte alls uppskattade den. Det var tur att jag fick veta det 🙂
Och så garderar jag med:
1. Margit Sandemo (Sagan om isfolket)
2. Nevil Shute (Fem svarta höns)
… men inga av minna fina gissningar reder ut det där med bergskedjan.
Idag känner jag mig rätt seriös … men är väl lika mycket ute och reser för det …
PS: En Pizza-slicer är jättebra till att skära ut delarna till pepparkakshus — Årets julklapp! /DS
Olle:
På 1 svarar jag Hjalmar Söderberg. På 2 har jag verkligen ingen aning.
Svar till Olles ’extratävling’:
1. Anders Olsson
2. Ingenting
Vad får jag i pris?
Jag har listat ut kopplingen mellan Henrik Stangerup och en äppelfana!
Henrik Stangerups morfar är Hjalmar Söderberg. Han har gjort Wahlström & Widstrands firmalogga som inkluderar ett äpple. De refuserade dock hans manuskript …
Konsum-Magnus: Nu plockar jag ur din lapp ur plommonstopet!
”… det är roligare att läsa alla mer eller mindre djupsinniga kommentarer än att fundera på själva bloggtexten.”
(Lotten skred förnärmad snabbt till verket. Fnysande, frustande rev hon under bryskt tecknande med sina knotiga händer den lilla lappen sönder och samman.)
Och så slänger Loten glatt ner en ny alldeles slät och fin lapp, och på den står det – Tindra!
För nu gissar Tindra på Auel. Alla dessa örter och umbäranden stämmer ju så rysligt väl. Men, men, så enkelt är det kanske inte … funderar vidare en stund…
Men vad fräckt! Den nedrans roboten snodde ett t för Lotten! Vi borde med gemensamma krafter knuffa ner den där roboten i någon fuktig grotta och låta honom gå en plågsam kortslutning till mötes, badande i en besk örtbrygd!
Fast tänk om det är en tjejrobot – då är det ju lite hårt med en sådan bestraffning. Kan ju räcka med att i så fall servera henne en rejäl skvätt Earl Grey som fått stå och dra lite för länge i en kopp med svart insida. Sådant är ju också otäckt…
Tindra! Nu är det bara .. enfnåprehyra … sju gamla kommenterare som inte har dykt upp idag.
(Intressant: man har inte tid med datorerna på fritiden.)
Vet ni vad som saknas? Alla fyllegissningar! Här stavas det rätt till och med på lördagskvällarna!
Liten, väldigtjättesuperförvirrande ledtråd till morgondagens bloggare: Sundbornsäng.
Vad tysta ni är. Då tjötar jag lite till : )
Apropå bloggtextens örter och julens fröjder samt makabra straff anpassade efter kön, läste jag nyligen denna upplysande formulering (i Grapevines nyhetsbrev): ”Straffet för saffransförfalskning var inte nådigt. Kvinnor blev levande begravda, medan män kom undan med styckning eller avrättning.” Typiskt va, män ska alltid ha det så himla lindrigt …
Ojoj, vad jag kände mig träffad. Har inte gissat idag pga julstök och besök från ”Down Under”. Frågan är vad som tagit mest tid idag – surdegsbrödet eller middagen med släktingarna? Nåväl så här i elfte timmen gissar även jag på Auel.
”Släktingar kan ibland bestå av surdeg.”
(Gammalt djungelordspråk.)
Nu kommer strax facit och vinnare om inte sajbern krånglar!