En obehaglig känsla av ”nä nu är jag slut som bokstavsarbetare” och ”det är nåt jag inte fattar” infann sig i höstas. Jag läste rubriker om hur ungdomar (av oklar ålder) sa ”six seven” eller till och med ”sex sju” och skapade oreda i alla sammanhang.
En kompis till mig berättade om hur hennes 14-årige son i klassrummet var med om något som förvirrade även honom. Det inleddes med att läraren gav denna order:
– Ta fram kopiorna om fotosyntesen och läs sidan sex, sju och…
Där exploderade klassrummet i en kakafoni av hamrande på bänkarna, tjut, skratt och målbrottsröster som brölade ”SIX SEVEN”. Den redan hårt prövade läraren gav upp, skrek något som lärare inte plägar skrika, och stormade sedan ut ur klassrummet.
Så extremt infekterat var uttrycket … som ingen riktigt verkar förstå. Och nu är just detta uttryck med i Nyordslistan – den där listan som inte är SAOL, som inte är en inkörsport till de fina salongerna, som inte speglar alla språkanvändare på en gång, utan som visar oss vad som språkligt sett har hänt under det gångna året.
Så här står det i Nyordslistan 2025, som publicerades kl 07 denna morgon:
six seven
[ett nonsensuttryck]
Eleverna frågade även hur många böcker författaren har skrivit och fick veta att han skrivit 62 stycken.
– Men jag har fem stycken på gång så nästa år kan jag säga six seven … avslutar författaren till elevernas stora jubel.
(Ljusnan 28 november 2025)Kommentar: Six seven eller 6 7 kan bland annat uttrycka att någon är likgiltig eller att något är medelmåttigt. Ofta har dock uttrycket ingen särskild betydelse. Ursprunget är sannolikt artisten Skrillas låt ”Doot doot (6 7)” som användes i många virala basketvideor i sociala medier. Många sådana videor består av klipp med basket spelaren LaMelo Ball som är 6 fot och 7 tum (201 centimeter) lång.
Aha! Basket! Äntligen! (Förlåt, fel fokus. Språk ska det ju handla om nu.)
Nonsensspråk! Fantastiskt! Uttrycket har ingen särskild betydelse! Dadaismen – here we go again! Jag förstår nu att six seven bara är ett uttryck för tidens anda … och att vi inte alls måste förstå eller försöka hitta mål och mening med allt. Och särskilt inte six seven.
När världen blir svår att förstå, har språket ofta svarat med att sluta betyda något alls – alltså som en skyddsreflex. (Ja, i den mån språk kan agera.) Så var det med dadaismen under världskrigen, vilket jag skrev om i våras. I Sverige hade vi tyvärr väldigt få dadaister som gjorde väsen av sig … eller så lyckades de inte nå fram eftersom vi svenskar så gärna vill förstå. Om vi inte får skratta, för då är det helt okej att inte fatta. (Nu borde jag ha skrivit en hel rimmad nonsensdikt, men det hinns inte med.)
Här kommer mitt scoop: Povel Ramels och Lennart Hellsings fantastiska nonsenstexter är det svenska bidraget till dadaismen, fast så sent att dadaismen sedan länge hade blivit omodern.
Lennart Hellsing 1952:
Dinkeli dunkeli doja
heter en grön papegoja
Dinkelidunk heter en munk
som bor i en pepparkakskoja
Povel Ramel 1957 (de tre första av nio verser):
Bluff och Spark och Tork och Kvark
voro sex små dvärgar.
En var ful och en var glad
och en var dum i huvet.Hej, sa Kvark till lille Tork:
Känner du igelkotten Pilt?
Han som varit i Paris?
Ja, det gjorde Ivar.Hör du hans lilla runda tass
när som han trippar på sitt pass.
Tripp och trapp och trypa.
Se hans lilla faster!
Six seven är alltså en modern variant av samma nonsenstradition, som dyker upp när verkligheten känns för tung, världen till synes är galen (i den mån en värld kan få denna diagnos), politikerna pratar strunt och den yngre generationen inte finner något annat sätt att protestera än att mala sönder språket så att det blir obegripligt.
Jag har kollat i DN, SvD, GP, Aftonbladet och Expressen, som helt korrekt konstaterar att Nyordslistan 2025 präglas av ord som har att göra med storpolitik, säkerhet och beredskap. Nonsensuttrycken kan ses som en ventil eller bara ironi ”i en pressad tid”, skriver de.
Men ingen av dem hyllar dadaismen. Jag gör det, och välkomnar obegripligheterna! (Jag är med andra ord inte alls slut som bokstavsarbetare.)
Nonsens, gallimatias och rappakalja på er alla! Jag repriserar härmed mitt manifest från i våras!
Ett annat sätt att hantera samtidens galenskaper är att komma ihåg att majoriteten av världen inte lever i ”Väst”. Tror inte att medelafrikanen i Tanzania eller medelasiaten i Vietnam bryr sig särskilt mycket om vad som händer här. Lite proportion, typ.
Men eftersom det är vår vardag passar nonsens jättebra. För det är väl just det som händer här? Nonsens, alltså.
Förlåt lite dystra tankar. Det är kallt och regnigt och åskigt och blåsigt och mörkt även i dessa sydligare breddgrader.
Har nu läst igenom listan. Vet inte om jag själv har använt något av orden mer än pethtest.
För övrigt insisterar jag på att ”Dinkeli dunkeli doja” ska sjungas i två repriser, där sista raden i den andra är förkortad till ”som bor i ja”. Jag hade den på rullband som liten, och bandet var inspelat från en skiva med ett hack i. Det lilla barnbarnets föräldrar uppskattar av någon anledning inte min variant.
Brid!
Jag kan citera en bit av Pippi Långstrump-LPn som mina föräldrar spelade in på ett rullband. Inklusive ett rejält hack i skivan.
Då är Pippi med Tommy och Annika skeppsbrutna på en öde ö, där det inte finns något snus. Detta diskuteras som bekant, där Tommy inte vill gå med på att de lider och inte tycker att Pippi ska tala osanning på lappen som ska stoppas ner i en flaskpost. Men DÄR kom hacket, och förmodligen flyttade pappa nålen – eller så hoppade den – flera minuter fram till stället där Pippi ser att hennes pappa har kommit till Villa Villekulla.
– Har du nåt snus?
– Näe.
– Har Annika nåt snus?
– Nä, det förstås.
– Har jag nåt snus?
– Näe, det kan hända. Näe, det kan hända. Näe, det kan hända. Näe, det kan hända.
– PAPPAAAAAA!
Ja, mera nonsensism!
Kanske lite Ekelöf, rentav:
Man tager som vanligt vad man haver,
och vore det också en sko som skaver:
Med vänstra handen håller man skon
och plockar med högra ur skon en kalkon
(Gunnar Ekelöf, Strountes I)
Ekelöf! JAAAAA!
(Mitt nya företag – efter Bergmans Bokstäver AB:s konkurs – heter ”Lotten Bergmans Bokstävlar”. Hommage à Ekelöf.)
sonatform
denaturerad prosa
krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler
elden brinner i helvete kräkas och spotta nu eller aldrig jag
och svindel du eller aldrig svindel nu eller aldrig.
vi börjar om
krossa bokstävlarna makadam och tänderna gäspar
vokaler, svetten rinner i helvete jag dör i mina vindlingar
kräkas nu eller aldrig svindel jag och du. jag och han hon det.
vi börjar om. jag och han hon det. vi börjar om. jag och han
hon det. vi börjar om. jag och han hon det. skrik och rop:
det går fort vilken rasande fart i luft och helvete i mina vind-
lingar som vansinnet i luften svindel, skrik och rop: han fal-
ler han har fallit. det var bra det gick fort vilken rasande fart
i luft och helvete i mina vindlingar kräkas nu eller aldrig
svindel jag och du. jag och han hon det. vi börjar om. jag
och han hon det. vi börjar om. jag och han hon det. vi bör-
jar om. jag och han hon det
vi börjar om
krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler, el-
den brinner i helvete kräkas och spotta nu eller aldrig jag och
svindel du eller aldrig svindel nu eller aldrig.
(Ur sent på jorden, 1932)
Jamen precis så, och vilket utmärkt namn på Bergmanföretaget!
Jag har lärt mig både six seven och skibidi av min sextonåriga dotter, och de två var de klart mest relaterbara orden på listan för mig. Underbart manifest Lotten!
”Herta vela koole ” sa alltid min far. Eller inte alltid men ibland. Hela släkten har alltid trott att han sa något på finska som vi inte förstod, han var kamrat med finska krigsbarn i sin ungdom. Så antagligen något han lärt sig av dem.
När jag till slut frågade en finne vad det betyder så visade det sig inte betyda någonting. Min käre fader hade lurat oss alla. Vilket nonsens alltså.
Du hade kunnat svara ”rappakalja” till din pappa, Maplestream, för det betyder på finska ”osilat spisöl”.
Men TACK för tröjan som dök upp i brevlådan idag- vilken din överraskning! Tjugo år av kul. Minns att jag smög undan från julfirandet när barnen var små och gick upp på övervåningen hemma hos mamma för att klura på de sista luckorna. Tänkte först att det helt enkelt var för att vara i fred, men kom sedan på att det var för att låna datorn EFTERSOM DET VAR FÖRE IPHONEN! Känns otetroligt länge sedan, konstigt nog ännu längre sedan än när barnen var små…
JULKALENDERN KOM FÖRE IPHONEN! Det har jag inte tänkt på!
En helt annan sak:
Ni vet hur vi är sjuka här och hur jag är sjuk och hostar lungorna ur mig och hur grannarna är sjuka och hur barnbarnen är sjuka och de två små nyfödda måste skyddas från både pest och kolera? Nu kom nästa sjuka: vattkoppor! (Det är bara att skratta åt eländet.)
Något basketrelaterat som Lotten väl är intresserad av. Dirk Novitski var på Uppsala baskets hemmamatch ikväll. Stort!
Ojojoj, det var stort! Fick han vederbörlig uppmärksamhet, måntro?
Han är ju en basketambassadör ut i fingerspetsarna och ställde snabbt upp på hundra selfies eller så. Hans fru är svenska och de är kompisar med Stümers, vilkas båda söner spelar i Uppsala. Därav besöket i Uppsala.
Tröjan har landat, eller kanske det är jag som har landat – hursomhelst är tröjan och jag på samma plats nu och vad snygg den är! Och skön! Tack!
Ber att få önska alla båskamrater Guten Rutsch! Dvs en god skjuts in i det nya året (en användbar tysk fras som känns rimligare än ”gott slut”). Och bästa möjliga 2026!
Guten Rutsch! Så förtjusande! (På skogspromenaden idag [skogsluft är tydligen bra mot hosta] mötte vi massa människor och alla skrattade vi förläget och sa ”hej … god fort… nytt år? eller”), men imorrn ska jag förvirra allmänheten mera:
– Guten Rutsch!
Hmm, skulle det månne gå att använda i morgon också? Då har vi ju redan rutschat klart. I dag är det ett ovanligt användbart uttryck och egentligen borde vi försöka hitta på en bra svensk motsvarighet, i stället för det lugubra Gott slut. Hela hälsningen lyder ”Einen guten Rutsch ins neue Jahr”. Ungefär ”God skjuts in i det nya året”. Men det är ju inte lika klatschigt som Guten Rutsch!
Vi besökte systemet i dag. (Glögg att koka fikon i.) En av kassörerna är dövstum. Han hade textat ”Gott Nytt År” på en liten pappskiva och den visade han upp till kunderna. Alla log stort och ropade ”Gott Nytt År” tillbaka.
Ere nån som sett till Båsmor? Hon missar ju hockeyn!
Guten Rutsch också på denna sidan åsrvändan! I dag kom både jag och snön hem och möttes av tischan i lådan. Tackelitacktacktack!
Detta är fullt rimligt utan nonsens fastän ytligt AI-tilltrasslat.
Who put the ram in the ramalama ding dong …?
Kan man få råd av båset? Jag är hemma i Sverige och hjälper min mamma att flytta. Hemma och hemma… jag har inte bott här sedan 1993 och då bodde vi Stälje och inte Mariefred.
Vad GÖR man med alla gamla böcker man inte vill ha? Det mesta ska vi ta med till nästa bostad men ytan blir liten och allt kan (och vill) vi inte ta med. Lite kan vi avyttra (bokhandeln i Mariefred kan ta lite inbunden skönlitteratur till sitt bokbord som de har på sommaren och Röda Korset tar lite motvilligt hand om barnböcker). Återvinningscentralen har en container där man kan ställa någon kasse eller så om man har tur och containern inte är smockfull. Vad gör man av uppslagsverk i 25 delar, böcker om grafik från 60-talet och annat som inte känns superaktuellt? Svaret är väl att man slänger även om det känns fel (det är ju BÖCKER!).
Aj, det gör lite ont det där! Jag såg en lapp i fönstret på en återvinningsbutik: Vi tar inte emot vävstolar, pianon och böcker. Trippel-aj!
Jag känner personer som säljer på bokbörsen – och har själv gjort det – men det är en långsam hantering. Inte svårt, men långsamt. Jag har blivit av med ett uppslagsverk genom att fråga en skola om de ville ha det. Det ville de, för skolor har sällan råd att köpa sånt. Jag frågade ett antikvariat som kom och kollade och tog TRE böcker. Mängdhantering är svårt. Jag har satsat på mellanlagring på landet i ett uthuslänga som verkligen inte har något bokvänligt klimat, men de får stå där så länge. Så egentligen har jag inga tips.
Tufft med en flytt och svårt att reducera ett hem. Hoppas det är överkomligt och att du har hjälp!
I Uppsala har stadsbiblioteket en korg där man kan lämna och hämta privata böcker. Inte enorma mängder förstås, men ändå. Ytterst varierande vad som sätts dit. Det mesta verkar försvinna snabbt, även några gamla läroböcker i tyska som vi satte dit mer som ett experiment: de var borta en timme senare. Jag antar att personalen gör någon sorts utrensning om det behövs, men vet inte. Kan det vara något att föreslå på fler stadsbibliotek?
Det skulle ju inte hjälpa er så mycket, som troligen har lådvis med böcker, men lite grann. Sådant som inte känns superaktuellt har sina intressenter.
Kära nån, kära nån! Böckerna! Mitt hjärta blöder!
Allt som Karin och Brid skriver, stämmer. Skolor är bra, snälla bibliotek är bra. Om det ska flyttas till ett boende, finns ju bokhyllor även där.
Man kan också använda Facebook/Marketplace och bara hojta ”kom och hämta böcker” och sedan hålla tummarna. Jag känner ett par som får in en hel månadslön på att intensivt ta emot böcker och till och med approchera folk på återvinningscentralerna för att fiska åt sig böckerna innan de dumpas. Sedan säljs de på Bokbörsen, men som sagt: det är en utdragen process.
Mariefred ligger ju inte jättelångt från Eskilstuna, där vi har återvinningscentralen ”Retuna”. Då åker man dit och ger bort böckerna i lådor eller papperskassar, och så tar de hand om dem. De bränns alltså INTE!
”Herta vela koole ”
Jag tycker det låter som ”halv, med (och en riktning på nästa ord), kolet”.
Alltså ”ta det lugnt”.
Men ta det från en sörlänning som hamnade i Norrland och vägrade återvända.
Tack för råd och hjärtan som blöder likt mitt vid tanken att slänga böcker! Tiden är en aning kort och mamman lite för trött (både fysiskt och mentalt) för att sälja på bokbörsen/kontakta skolor etc. Eftersom jag åker hem till mitt (på andra sidan Atlanten) på fredag så hinner inte jag heller.
Retuna är fantastiskt och finns här i Mariefred (Läggesta) också (jag gjorde flera turer dit när jag var här i somras – hu vad jag är trött på att rensa och bära). De är lite knepiga med containern som ofta blir full. Då får man vänta en vecka på att de skickar dit en ny tom en. Rätt trist om man kört dit med en full bil som man inte vill lasta ur i garaget igen… Eller så kör man till Strängnäs för där finns det plats. Sex banankartonger blev det och det blev inte på något vis tomt på böcker i den nya lägenheten…
Tack Cecilia N för nya idéer gällande uttrycket. Kanske det är något från väldigt långt norröver helt enkelt.