Hoppa till innehåll

Etikett: språkrådet

Konsten att inte orka: ”six seven”! (Nyordslistan 2025)

En obehaglig känsla av ”nä nu är jag slut som bokstavsarbetare” och ”det är nåt jag inte fattar” infann sig i höstas. Jag läste rubriker om hur ungdomar (av oklar ålder) sa ”six seven” eller till och med ”sex sju” och skapade oreda i alla sammanhang.

En kompis till mig berättade om hur hennes 14-årige son i klassrummet var med om något som förvirrade även honom. Det inleddes med att läraren gav denna order:

– Ta fram kopiorna om fotosyntesen och läs sidan sex, sju och…

Där exploderade klassrummet i en kakafoni av hamrande på bänkarna, tjut, skratt och målbrottsröster som brölade ”SIX SEVEN”. Den redan hårt prövade läraren gav upp, skrek något som lärare inte plägar skrika, och stormade sedan ut ur klassrummet.

Så extremt infekterat var uttrycket … som ingen riktigt verkar förstå. Och nu är just detta uttryck med i Nyordslistan – den där listan som inte är SAOL, som inte är en inkörsport till de fina salongerna, som inte speglar alla språkanvändare på en gång, utan som visar oss vad som språkligt sett har hänt under det gångna året.

Så här står det i Nyordslistan 2025, som publicerades kl 07 denna morgon:

six seven

[ett nonsensuttryck]

Eleverna frågade även hur många böcker författaren har skrivit och fick veta att han skrivit 62 stycken.
– Men jag har fem stycken på gång så nästa år kan jag säga six ­ seven … avslutar författaren till elevernas stora jubel.
(Ljusnan 28 november 2025)

Kommentar: Six seven eller 6 7 kan bland annat uttrycka att ­ någon är likgiltig eller att något är medelmåttigt. Ofta har dock uttrycket ingen särskild ­ betydelse. Ursprunget är sannolikt artisten Skrillas låt ”Doot doot (6 7)” som användes i många virala basketvideor i sociala medier. Många ­ sådana videor består av klipp med basket­ spelaren LaMelo Ball som är 6 fot och 7 tum (201 centi­meter) lång.

Aha! Basket! Äntligen! (Förlåt, fel fokus. Språk ska det ju handla om nu.)

Nonsensspråk! Fantastiskt! Uttrycket har ingen särskild betydelse! Dadaismen – here we go again! Jag förstår nu att six seven bara är ett uttryck för tidens anda … och att vi inte alls måste förstå eller försöka hitta mål och mening med allt. Och särskilt inte six seven.

När världen blir svår att förstå, har språket ofta svarat med att sluta betyda något alls – alltså som en skyddsreflex. (Ja, i den mån språk kan agera.) Så var det med dadaismen under världskrigen, vilket jag skrev om i våras. I Sverige hade vi tyvärr väldigt få dadaister som gjorde väsen av sig … eller så lyckades de inte nå fram eftersom vi svenskar så gärna vill förstå. Om vi inte får skratta, för då är det helt okej att inte fatta. (Nu borde jag ha skrivit en hel rimmad nonsensdikt, men det hinns inte med.)

Här kommer mitt scoop: Povel Ramels och Lennart Hellsings fantastiska nonsenstexter är det svenska bidraget till dadaismen, fast så sent att dadaismen sedan länge hade blivit omodern.

Lennart Hellsing 1952:

Dinkeli dunkeli doja
heter en grön papegoja
Dinkelidunk heter en munk
som bor i en pepparkakskoja

Povel Ramel 1957 (de tre första av nio verser):

Bluff och Spark och Tork och Kvark
voro sex små dvärgar.
En var ful och en var glad
och en var dum i huvet.

Hej, sa Kvark till lille Tork:
Känner du igelkotten Pilt?
Han som varit i Paris?
Ja, det gjorde Ivar.

Hör du hans lilla runda tass
när som han trippar på sitt pass.
Tripp och trapp och trypa.
Se hans lilla faster!

Six seven är alltså en modern variant av samma nonsenstradition, som dyker upp när verkligheten känns för tung, världen till synes är galen (i den mån en värld kan få denna diagnos), politikerna pratar strunt och den yngre generationen inte finner något annat sätt att protestera än att mala sönder språket så att det blir obegripligt.

Jag har kollat i DN, SvD, GP, Aftonbladet och Expressen, som helt korrekt konstaterar att Nyordslistan 2025 präglas av ord som har att göra med storpolitik, säkerhet och beredskap. Nonsensuttrycken kan ses som en ventil eller bara ironi ”i en pressad tid”, skriver de.

Men ingen av dem hyllar dadaismen. Jag gör det, och välkomnar obegripligheterna! (Jag är med andra ord inte alls slut som bokstavsarbetare.)

Nonsens, gallimatias och rappakalja på er alla! Jag repriserar härmed mitt manifest från i våras!

Share
27 kommentarer

Alla vi som älskar TNC är fly förbannade!

Först måste vi kanske fastslå att jag är apolitisk, så att vi har det ur vägen: jag går inte något partis ärende och hyser djup aversion mot allt käbbel som de håller på i sin stora politiska sandlåda. Okej, moving on.

  • Socialdemokraterna lovade Riksidrottsförbundet ett tillskott på 272 miljoner kronor under valrörelsen. Det blev till slut i budgeten 0 kr. (Anser jag att idrottsrörelsen är en del av kulturen? Japp.)
  • Regeringen ska lägga ner de svenska medelhavsinstituten till 2017. Detta har skapat stor ilska och kallades av Carl Bildt för talibanfasoner.
  • Regeringen har utan förklaring beslutat att minska det i sammanhanget yttepyttiga anslaget till Terminologicentrum (TNC)  med 4 miljoner kronor. Av anslaget återstår då hela 273 000 kr.

Vad är det som händer? Ska allt av kulturellt värde bort? Vad ända in i glödheta har regeringen för baktankar? Hur kan de gnälla på museibiljetter och nedlagda bibliotek samtidigt som de stryper oss på andra fronter?

Vad är då TNC för skräp och vad ska de göra med sina 4 miljoner kronor?

Det handlar om terminologi, vilket förstås är ett svårt ord när man inte bryr sig om det.

planka_brada
Planka–bräda? Bräda–planka? Eller blott brädor? Kanske plankor?

I språklagen – som är en lag – står det:

”Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.”

Vabaha? Svensk terminologi? Ahaaa – det som Terminologicentrum pysslar med! Alltså sådant som gör att man t.ex. kan jämföra olika sorters statistik (man ser alltså till att använda gemensamma termer) och dessutom jämföra olika företeelser inom olika fackområden i olika länder eftersom TNC har en Rikstermbank med översättningar av fackord till  så många olika språk att jag inte kan räkna dem alla. (Uppdatering: Det är 27 språk!)

moppsvabb
Mopp & svabb? Svabbmopp? Samma lika?

Redan salig Tage Danielsson (Grallimatik – struntpratets fysiologi och teknik, 1966) var inne på det här med att det är viktigt att ha gemensam terminologi som underlättar kommunikationen.

”Nu är det klart att det är mest praktiskt att vi använder orden i den betydelse som vi har kommit överens om. Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är naturligtvis ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse — särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm—Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att vi får ett helvete i biljettluckan på Centralen.”

blackpenna
Är alla kulspetspennor bläckpennor och tvärt om?

Istället för att hitta på uttryck som ”erfarenhetsbas för semantiska lösningar” (ergo ordbok) eller säga ”åtsittande aftonklänning med svarta tofsar” (när man menar tur- och returbiljett Stockholm—Malmö) eller be om en planka och då få en bräda, kan man bry sig om terminologin och på så sätt förenkla kommunikationen!

Biotermgruppen, Optiktermgruppen, Datatermgruppen och Termgruppen för byggd miljö kan se sig i fjärran efter hjälp med ord, uttryck och översättingar! Hu så sorgligt!

Framtidsvision:

– Hörru, ska vi verkligen säga rullgardinsmeny? Skanner eller bildläsare?
– Spela roll, alla fattar ändå vad man menar.

– Är det någon skillnad mellan oligopeptider och polypeptider?
– Mäh, jag tror att det är många, ba. Eller några. Gäsp.

– Min optiker pratade idag om axeldistans. Vad är det?
– Vänta, jag kan kolla i min ordlista här. Aha, ”avstånd mellan de optiska axlarna på okularsidan hos ett binokulärt optiskt instrument”. Fast den är inte faktakontrollerad sedan TNC lades ner, så man vet ju aldrig.

Skärmavbild 2014-10-28 kl. 17.45.08

 

Fotnot:
Här kan ni läsa min gamla kärleksförklaring till fantastiska Rikstermbanken, som alla borde använda ideligen och hela tiden.
Namninsamling, startad 29/10.

Uppdatering
Henrik Nilsson på TNC delar med sig av ord som man kan behöva definiera eftersom de kanske inte är synonymer:

skräp-smuts
staty-skulptur
vaniljsocker-vanillinsocker
maskin-apparat-verktyg-instrument
tråd-kabel-ledning-sladd
papper-kartong
kräm-salva-pasta
samarbeta-samverka-samordna-samråda
altan-terrass-balkong
grus-sand
skruv-bult
berg-bergart-jord
byggnad-byggnadsverk
dokument-handling
information-data
folie-film
gryta-kastrull-karott
föreskrift-författning-direktiv-lag
granskning-besiktning-kontroll
indikator-detektor
innovation-uppfinning

Share
118 kommentarer