Hoppa till innehåll

Låtom oss bli dadaister och nonsensister!

Ismerna i historien borde jag kunna rabbla som ett rinnande vatten med årtal och kreatörer. Istället är hjärnan proppfull av Melodifestivalvinnare. Utan problem kan jag hålla en monolog i flera timmar på detta vis:

– Jojo, att Björn Skifs kom femma 1975 är obegripligt eftersom Michelangelo fortfarande är en av de bästa låtarna. Det var ett bra år, men televisionen tappade bort programmet i nån städiver gör att blott en privatpersons videoinspelning finns kvar. När det gäller 1986 …

Och så rabblar jag vidare. Men nu kommer en idé. Och det handlar om AI. (Jajaja, jag försörjer mig på att hålla kurser och föreläsningar i detta ämne. Läs vidare ändå!) Det handlar om AI:s användning av all text från ungefär Gilgamesheposet till dagens tidning, om upphovsrätt, vem som har skapat vad och varför samt glädjen i att skapa något som aldrig har skapats tidigare. Frågan är: kan vi (bör vi? får vi?) använda dadaistiskt nonsensspråk som ett slags sabotage mot AI-träning?

Dadaism 2.0 kanske?

Invigning av den första dada-utställningen i Berlin 1920. Det som hänger från taket är en docka – en tysk officer med grishuvud. Liksom ”polis, polis, potatisgris”? [CC]
Häromdagen fick en Ken Cheng på Instagram luft under vingarna, när han påtalade att AI (som nu har slut på träningsdata och behöver träna på sina egna texter för att ha nåt att göra hela dagarna) kanske behöver stöta på patrull.

Jag blir alldeles yr av tanken på att sabotera något, vad det än vara månde. Men i konstens namn kanske det trots allt är etiskt? Kan vi livs levande människor ha kul genom att skriva texter som ser ut som naturligt språk men egentligen är nonsens – alltså meningslösa men samtidigt grammatiskt korrekta meningar. Våra texter skulle i förlängningen (kanske) kunna

  • förstöra AI:ns förståelse av språk – den ju tränas på att känna igen mönster
  • bli en form av digital graffiti eller ”förorening” i det datahav som AI tränas på
  • få AI att skapa dadaistiska svar som är obegripliga.

Hmmm, hmmm. Men hur var det då med den där nästan 110 år gamla ismen, gjorde den någon skillnad? Njaaa.

Dadaismen dök upp runt 1916 som en protest mot det stora krigets ”absurditet och samhällets konventioner”; nonsenstexter (och annan konst) skapades alltså för att utmana etablerade normer. (Precis som idag, väl?) Det kunde se ut så här – Hugo Ball var rätt ball.

I Sverige var dadismen svag som en morgondimma, men vi har dock finlandssvenske Gunnar Björlings verk att njuta av:

Ur “Krosset och formen” (1958):

Jag är – är jag
i en gång
ett skred
i ett namn.

Ur “Dikter utan ordning” (1947):

Det var en sked, som gick in
i dagens öga.”

Om vi kallar denna nya rörelse (eh, protestaktion, sabotage, konstform?) nonsensism och vårt mål inte är att förstöra, är vi ju bara finurliga ordkonstnärer, eller hur?

Jag börjar lite försiktigt och så ballar (pun intended) ni ur helt och totalt i kommentatorsbåset och tids nog hamnar ett av alla alster nog på Julkalendertischan 2025.

Grönt väder dansar fram på fotens hatt när
solskenet klipper grammatiska mustascher på blå skär.

//nonsensisten Lotten Bergman


Share
Publicerat iBloggen
Subscribe
Notify of

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

42 Comments
PGW
1 year ago

Dadaismen är så underskattad, den är så bra!!!

Loooooooooooo
1 year ago

Den AI som tränar upp sig i det här båset blir redan bortkollrad av blåsippor och schuberts.

1 year ago

Ja, låt oss utmana situationisterna (goggla, de är värda att stifta bekantskap med)!

PS: Ett mycket bra och heltäckande manifest, Lotten! Jag kollade om vi kan sno nåt från situationisterna, men det behövs inte.

Ninja i Klockrike
1 year ago

I Bältfiologerna försatte vi ’för’ framför varje verb. Det förär också ett sätt.

Just nu försitter jag framför datorn och fördricker en god kopp te. Jag förkokade teet i förmiddags men förvärmde den i mikron. det förtycker jag förgår utmärkt. Fördelen att förgöra så här att man till slut inte förbehöver förtänka så mycket. Det förär ofta en fördel. Tidiga morgnar förär inte förmågan att förtänka så stor, men det förgår nästan automatiskt till slut.

För att ytterligare förspä på förvirringshelvetet kan man också försätta ordhelveten som ’helvete’ eller ’pilliplutter’ före eller efter verbpillipluttrarna. Man förfår förvälja det som förpassar en eget förståndshelvete och även smakpilliplutter.
Det förgör fortfarande textpillipluttern läsbar, men frågepillipluttern är om AIhelvetet fortfarande förkan förläsa den?

Man förska inte förge sig så lätt.
Upp till kamphelvete!!

1 year ago

Räcker det inte att skicka lite embryotext till AI:n?
yo

Ninja i Klockrike
1 year ago

Måste vi inte förha en bred pilliplutterfront?

Ninja i Klockrike
1 year ago

Fler pillipluttertankar;

Kokanon AI lolärora sosigog rorövovarorsospoproråkoketotetot?

Filer erkon fikon fikåket språkonet?

Ninja i Klockrike
1 year ago

Det svåra med både rövarspråket och fikonspråket är ju egentligen inte att tala dem, utan att förstå dem. Där är fikonspråket nästan omöjligt, men rövarspråket lärde sig jag och en kompis att prata och förstå någorlunda.

https://www.youtube.com/watch?v=6heBknFcGtQ&list=RD6heBknFcGtQ&start_radio=1

hyttfogden
1 year ago

Kom precis att tänka på Jabberwocky. Köra det och se hur den engelskan blir eller vad det nu kan uppstå för nåt.

Magganini
1 year ago

Jag tänkte skriva lite flisigt om att AI:n kan nog förvirras litegrann genom att låta den plugga på en del vanliga mediatexter. Jag skulle som exempel använda det jag just hörde radion om en thailändsk gris som diade sina kultingar, för det tyckte och trodde jag var absurt. Men så fick jag för mig att goggla på det och det visade sig snabbt att både amma och dia numera betyder både amma och dia. Så då var det inte absurt alltså. Absurt.

Magganini
1 year ago

Goglolömomdode vovisossostot etottot lolitotetot ”popå” hohärorovovanon. Men fikonspråket har jag aldrig fått kläm på.

1 year ago

När jag hade lärt mig fikonspråket introducerade jag det för min mamma som hette Birgitta men kallades Bitte. Just den eftermiddagen hade hon besök av sin väninna Kitte.
And the rest is silence.
Eller borde kanske ha varit. De hade lite roligare åt resultatet än en tonårsson tyckte var lämpligt.

Cruella
1 year ago

Blago bung är ju ett punkband från Lund. Jonas Ellerström, (förlaget) spelar något däruti.

Christer, the Long Distance Personal Trainer
1 year ago

Jag spelade en gång på en Bokens afton i Kalmar när Claes Hylinger var en av författarna. Patafysiken (eller ska man skriva ’patafysiken?), ”läran om undantagen och de inbillade lösningarna”, har ett visst släktskap med dada och nonsensism.

Ninja i Klockrike
1 year ago

Hörde just en asbetsterapufft kalla gamlingar för ’årsrika’.
Hann till badrummet innan jag kräktes.

Ökenråttan
1 year ago

Äldste sonen med fästmö befinner sig sedan igår i Lissabon. Just det … Det blir en intressant erfarenhet för gossen som försörjer sig i IT-världen.

Ökenråttan
1 year ago

Rapport från Lissabon: Allt funkar igen. Skönt för mor och far att få höra.

Dina
1 year ago

Är det nu vi skall jämföra oss med alla katastroffilmer?

1 year ago

Åh, Kalakotkas, fåglarna – vilken nostalgikick! De där trevliga ljuden från fiskgjusarnas bo i Estland, lite olika sorters fågelsång, ett avlägset trafikbrus och så flaxet när en fiskgjuse landar i boet. Jag trodde länge att platsen heter kalakotkas, men lärde mig med tiden att det betyder fiskgjuse på estniska.

1 year ago

När jag tänker närmare på saken är kala fisk på finska. Och kana är höns. Bra att veta när man står inför en kinabuffé skyltad på enbart finska och kinesiska.

1 year ago

Brid, det är den typen av kunskap jag hade behövt på ett ”café” i Tokyo där bakverket med korv i och det med aprikosmarmelad var identiska. Ja, jag valde fel.

Ninja i Klockrike
1 year ago

Jag vill inte oroa någon men det är danskar i handelsboden!

Magganini
1 year ago

Oj, har visst missat nåt. ”May the fifth be with you” funkar inte till nåt särskilt skulle jag tro.

1 year ago

Magganini, det är bäst att jag inte säger något liknande eftersom parallella kvinter inte uppskattas i harmoniläran.

1 year ago

Oj Niklas, complicated! ”Parallella kvinter bör undvikas när oberoende är målet.” Men, ”det gäller inte stämmor som inte är oberoende”. Jamendåså!

Jag har en släkting som fyller år den 4:e maj vilket är praktiskt för man blir ofta påmind om vilken dag det är och födelsedagshälsningen är given: ”May the fourth…”

Magganini
1 year ago

Ja, det var complicated. ”…gäller inte stämmor som inte är oberoende”. Mycket negerande där. Men då, öööh – den som är beroende är fri, eller?

Magganini
1 year ago

Same same med släkting förresten. Annan släkting dårå men samma födelsedagshälning.

Ninja i Klockrike
1 year ago

Flina, Flen, Katrineholm.
Gammalt Fassan-skämt, väl 150 år vid det här laget.

1 year ago

Hos oss är det: Flina, Flen, fulgråt. När yngsta dotter körde upp för körkort i Flen och blev underkänd för jag-minns- inte-vilken-gång-i-ordningen, satt hon sen där och väntade på tåget och grät och grät. Nästa gång blev det Gävle och det gick bra.

1 year ago

Så historiskt korrekt, Lotten.
Jag hörde under utbildningen om han som svarade på brevet med att ursäkta sig för att svaret hade dröjt. Han hade nämligen tappat rösten och kunde därför inte läsa det.
Som någon sorts förklaring varför ”läsa”’är synonymt med ”ropa” i något gammalt språk. (Om jag minns verben rätt.) Man hade alltså inte kommit på idén med tyst läsning än.
Var det nu jag skulle fylla på med zebra dill kluven kuvert?

[…] (Ja, i den mån språk kan agera.) Så var det med dadaismen under världskrigen, vilket jag skrev om i våras. I Sverige hade vi tyvärr väldigt få dadaister som gjorde väsen av sig … eller så lyckades […]