Det bär mig emot att erkänna, men understundom känner jag att luckorna är för svåra.
Det bär mig emot att erkänna, men understundom känner jag att luckorna är för lätta.
Det bär mig emot att erkänna, men understundom känner jag att mina julkalenderfacit är för korta.
Men aldrig i livet att jag tycker att mina julkalenderfacit är för långa!
Nu ska vi se här. Egentligen borde jag lägga alla kommentarer i plommonstopet och dra upp några – vilka som helst – för alla hade nog rätt idag, Men och alla kunde lämna både förvirrande och förtydligande ledtrådar.
Zkop fick snyggt med alfabetstemat i luckan:
– Aha! Som en hök slår jag ner på dagens lucka, går igenom alfabetet och kommer fram till … öööh.
(HB:s insatser på tv och film fanns med i bokstavsordning – utom på bokstäverna w, x, z eftersom det inte finns några HB-filmer som handlar om t.ex. zebror och xylofoner. Än.)
PK:
– Jag blir genast misstänksam och anar ugglor i mossen. (För övrigt är min HB-gissning idag en av mina stora idoler inom sitt område. Fantastiskt duktig på det hen gör och i mitt tycke ganska underskattad.)
M:
– Idag är jag nog inte ute och cyklar utan tror minsann att min näsa nosar rätt.
Ett rödgråtet barn:
– Damen på bilden ser väldigt sjuklig ut tycker jag. Kanske behöver lite trolldryck?
Helena:
– HB facetimade långt innan smartphonen var uppfunnen.
Örjan:
– HB:s näsa – ibland långt som ett kryddredskap. Naturligt, med tanke på ”svärfars” nom de plume.
Smultronblomman:
– Bye Bye! Nu är det strax avgång till årets julfest.
Vem är denna underbara stjärna då?
Birgitta Andersson (f. 1933) är förvisso inte en litterär gigant eller ens känd för några speciellt publicerade bokstäver – men hejsan, vilket komiskt geni med supertalang för pausering och dynamik! Och vilken rasande tur att hon var född när hon var, eftersom både Knäppupp och AB Svenska Ord var i full gång under hennes mest aktiva decennier, t.ex. med
- ”Gula hund”, 1964
- ”Att angöra en brygga”, 1965
- ”Spader, Madame!”, 1969
- ”Äppelkriget”, 1971.
Hennes ”Teskedsgumman” var adventskalendern i tv redan 1967, men det minns inte mitt treåriga jag – jag fick helt enkelt njuta av tv-serien 1973 (gjord i färg, men vi hade bara svart-vit tv) och när den gamla från 1967 sändes i repris när jag var tolv år.
– Göta Petter! Nu ble ja liten som enna tesked igen! fanns inte i manus och heller inte i Alf Prøysens bok, för den repliken hittade Birgitta Andersson på.
Birgitta Anderssons liv är långt (tänk att nästa år blir hon 90!) och brokigt och faktiskt inte alls kantat av skandaler eller braskande rubriker. Hon växte upp i byn Halvfara (mellan Mariestad och Götene), där pappan (som dock inte var hennes biologiska far, visade det sig) hade lanthandel och bensinmack. Det roligaste var när Frälsningsarméns ambulerande orkester kom på besök, för då fick lilla Birgitta en ny klänning och en glass – och hon insåg då att hon ville stå på scen för att ha råd med ännu fler klänningar och glassar.
Hon kom inte in på någon teaterutbildning, men trarajdiraaaaaa (läs ordet med Birgitta Anderssonsk röst). så ordnade allt sig ändå. Tack och lov – annars hade vi inte fått se Hedvigs tv-telefon i ”Från a till ö” eller Tova-Daisy i ”Trolltider”!
Jag har letat och letat och letat och suckat, stånkat samt svurit över allt som INTE finns att se i hennes digra katalog. Just nu finns dock dessa nedanstående guldkorn i alla fall på SVTplay … men bland dem finns inte min favoritsketch. (Och nej, underligt nog är det inte ”Pitt!”.)
Favoriten (som jag har nämnt förut) är från 1963, där Birgitta Andersson i rollen som Milda Münning blir uppbjuden till dans av en massa karlar. De spelas av Lasse Ekborg, Hasse & Tage samt Svante Thuresson – och jag tror att Carl-Gustaf Lindstedt (som ju var hennes make i Teskedsgumman) också är med. Milda-Münning vill inte dansa och tackar därför nej till uppbjudningarna med allt galnare repliker, t.ex.:
– Dansa? Nakna? Här på bordet? NU? Nej, vet ni vaaad!
Den har funnits på Youtube, men är borttagen av upphovsrättsliga skäl. (Upphovsrätten tar helt enkelt inte hänsyn till mina behov.)
Så har vi ju ”Husmors filmer” med Birgitta Andersson som värdinna. Det är bioreklam som sägs vara faktainriktad, men som ändå är reklamig. Dessa oerhört populära filmer visades gratis på bio på dagtid – och nog hade jag sprungit där om jag hade fått se Birgitta Andersson äta choklad, klippa filmremsor, suga på Emser och bara i största allmänhet finnas till.
Inledningen ser ut så här – och jag ber om ursäkt, kära Filmarkivet, att jag har fulfilmat skärmen för att få visa er detta. (Det är främst de 17 första sekunderna som jag älskar.)
I ett annat klipp önskar sig Birgitta en VDN-märkning på män, och än en gång har jag fulfimat inledningen! (Se hela klippet här: det börjar efter 34 minuter.)
I en liten sketch talar Birgitta Andersson på ett förtjusande sätt i telefon med någon som heter Lotten, men den som har lagt upp filmsnutten har satt helt fel rubrik på den. (Precis som när man idag i DN har en avdelning som kallas ”kåseri”, men där föregår slutpoäng och innehåll genom att vara övertydlig i rubriken och dessutom ha en avslöjande ingress.)
Men här har vi ju ett reklamklipp som ligger ute till allmän beskådan!
”En torftig visa” från 1963 måste man lyssna på då och då. Jo, det måste man faktiskt. Tänk på konstpauserna och suckarna samt volymkontrollen.
Men nu höll jag ju helt på att glömma – en gång 2014, när var jag på galapremiär, stod jag blott en meter från Birgitta Andersson och Gösta Ekman!
Under hela detta facits tillblivelse har jag funderat på om det finns någon svensk artist eller skådespelare eller nåt annat som jag njuter av lika mycket som jag njuter av Birgitta Andersson. Hennes svärfar Kar de Mumma dyrkade jag i många år, men idag …? Mjäh.
Nänu! Plommonstopsdags! Upp å hoppa, giv vakt och så vidare! Jag drar en lapp som det står … Mamsen på!
Bye-Bye! (Som faktiskt är Birgittas officiella efternamn som gift.)
Vad kul – idag har vi en mini-embryo på besök!
på a svarvar vi en juleljusstake
på b svarvar vi en smörkråskniv att smöra kråset med eftersom nu lakcrar det på ordenteligt
det säjer jag nu
yo
Min högsta önskan nu är att Niklas – som ju var med under inspelningarna av Jönssonligan-filmerna – kliver in här och berättar om något Birgitta Andersson-minne!
Grattis Mamsen! Och tusan också! Jag som under dagen haft det nöjet att försöka komma på hur man skriver ”Kirriemuir” och ”Angus, Skottland” utan att skriva det.” Kissemurran” kändes lite… alltså, väl tydligt. Ha ha! För inte var det Peter Pans pappa som var HB, och så tydligt det blev i Facit. Nu har jag en massa roliga klipp att kolla på, men får vänta på att sambon ska vakna, jag har nämligen blivit varse att snäckor och lurar bara dämpar det ingående ljudet, och jag gissar att söndagsmorgon kommer bli en skrattig sådan! Glad advent på er! PS. Men om det hade varit J.M Barrie så hade det inte blivit en P*tt utan en Depp!
G’morron! Och grattis Mamsen!
Det räckte med de två första orden för att få riktningen (även om jag ännu inte sett filmen, huva!) och sedan allt snack om bokstäver så klart. Frågan var bara vem av alla? Tills bilden. (Var visserligen inte säker på om det är heliga B men har aldrig hört om någon helig Tage eller så.)
Känns rätt så trevligt att iaf kunna en lucka. Det är ungefär statistiken genom åren.
Trevlig söndag!
Grattis Mamsen!
Grattis Mamsen!
Åh , Emser! Det var länge sedan.
Tjohooo! Här var det en Mamsen som nästan hade väckt maken med en glädje-kullerbytta i sängen! (Maken var vaken).
Denna tischa kommer trona som nr 1 i min fantastiska tischa-samling, eftersom det faktiskt är den enda som jag vunnit (eller t o m DET enda jag vunnit). Petar raskt ner min Max Verstappen-tischa till plats 2, eftersom jag inte ens har träffat honom, eller sett honom köra bil, men råkade köra förbi hans hemmabana, strosade in på läktaren och åt dyrlunch och drömde om att jag träffade honom, eller såg honom köra bil. Parkerar därmed Metallica-tischan på tredje plinten. Fast jag såg dem och mest hörde dem, men de sa trots allt att publiken såg gammal ut, och det är jag ju.
Stort tack för att jag får vara en del av detta fantastiska bås som förgyller mina mornar, får mig att skratta högt och gör mig synnerligen asocial för resten av familjen.
Tack Lotten för enastående arbete!!!
Jahaja. Vilken krets vi rörde oss inom stod ju snabbt klart, men vem i kretsen, det satt hårt inne. Det gjorde inte saken bättre att jag trodde det var en Mariabild, trots att jag borde ha kommit ihåg att den heliga jungfrun aldrig brukar avbildas med hustrudok. Och trots att jag med mitt förnamn borde ha koll.
Nåväl, det gav sig framåt kvällen med mycket hjälp från båset.
Grattis Mamsen! Vems, undrar jag lite förstrött. (En av mina små vanartiga kamrater frågade på den tiden det begav sig varför vi i min familj (ibland) sa mamsen och pappsen. ”Det heter ju mamma och pappa. Eller morsan och farsan.”)
Grattis Mamsen! Kul tisha-ordning.
Och tack för ett alldeles utmärkt facit, som gärna kunde varit längre. Sannerligen en person man inte kan få för mycket av!
Grattis till Mamsen.
Jag kan inte bidra med någon Birgitta Andersson-anekdot, även om jag önskar det då jag tycker att hon verkar vara en av de coolaste personer som existerat. Däremot har jag haft utsikt över Heliga Birgittas bönegrotta från mitt sovrumsfönster ett par år och det var faktiskt hon som ledde mig rätt igår.
Mamsen, jag har sett Verstappen köra. På Spa 2019. Men har aldrig varit på hans hemmabana.
BA:s dotter gick i vår äldste sons klass. Tyvärr kom inte hon till föräldramöten eller lussemornar. Det var den städade och diskrete fadren Z som dök upp.
”Kul tisha-ordning.”
Hmmmm. Pysseliten måste ha sett något som har gått mig förbi!
God söndag, alla! Ha riktigt kul idag!
Ååh! Jag är så glaaad att hon är med! Ho-ho!
Det här facitet kunde verkligen ha fått vara jättelångt, men det finns ju många filmer och klipp att bläddra i på näätet. Synd på bjuda-upp-sketchen, håller med om att den är underbar.
Grattis Mamsen!
Grattis, Mamsen! (Fast de känns lite konstigt att skriva så till nån annan än min egen mamma.)
Lotten, jag tror att Pysseliten syftade på tisha-ordningen i Mamsens kommentar från 8:28.
Grattis till kommande tisha Mamsen! Tack för underhållande lucka Lotten! Skylten till bönegrottan har jag kört förbi många gånger utan att svänga in. Kanske nästa gång.
Grattis Mamsen!
Så nöjd att få hedersomnämnande! Att klara ytterligre en lucka känns också fint.
Åååå PK kl 09.32 Respekt! Tänker att jag har något att sikta på i framtiden. Spa är ju en riktig klassiker! Det råkade sig så att vi hade elbilsladdning i en liten by i Österrike i somras och upptäckte att vi var 4 km från Redbull Ring. Lyckan var fullständig för mig och familjen var flexibel och tillmötesgående.
Stort tack båset för gratulationerna.
Grattis Mamsen, en gladiolus till dej också (eller kanske en amaryllis det är ju advent)
Härligt att B.A,s dialekt hörs i många andra roller också , inte bara Teskedsgumman och ”Sveriges vackraste röst”, tycker jag som född skaraborgare.
Just precis, Hemul. Tack!
Ännu mer grattis Mamsen, och vilket rörande fint tisha-tack! Jag har verkligen inte huvudet på luck-skaft här på långresan, precis som Brid hade jag sammanhanget klart direkt men lyckades trots association till Teskedsgumman ändå yra runt en stund tills Pysse och andra näsvist (på ett bra sätt) pekade fint. Älskade bås!
Svenska ords ’Spader, madame’ får oss att fnissa sönder dom Schubert-stycken som ingår i verket när vi hör dom i vanliga sammanhang. Vi tänker då genast på Birgitta A. och Martin L. och dom andra och väser ’J*vla Schubert’.
Grattis Mamsen!
Till min egen lilla mams: tack för uppfostran som möjliggör sådant lyckat lucklösande. Och tack Lotten! Hurra för alla!
Vaknade tidigt i morse fixade kaffe och Brötchen tände brasan . Lucköppning!
Var först tvekande till de ljudande inslagen då mannen fortfarande sov. Men ett litet rum med golvvärme blev räddningen. Facit hade verkligen kunnat vara längre ! Vilken lyx att få delta i denna julkalender!
Inte min men ; mamsen , Grattis så här på fjärde advent!
På den näst sista bilden har Lars Ekborg ännu inte fått på sig BAs daaaambyxor, men på sista bilden har han det. Därom vittnar tillhörande blusvolang runt handleden.
Jag sticker emellan med en kort reserapport, medan jag en kort stund har bredband och i väntan på nästa lucka.
Flydde vintervädret med familjen i tisdags, sambon fyller 50 (imorgon!) och ville fira detta på annan ort. Resan går till Colombia, där ingen av oss varit tidigare. Vi har börjat med 5 nätter i Cartagena de Indias på Atlantkusten. Här är 35 grader och hög luftfuktighet. hundra krona motsvarar 46000 Colombianska pesos. Stadsmuren står kvar och husen i gamla stan är underbart charmiga. Nu väntar vi på flyget till San Andres, en dryg timmes flygresa norrut, där våra tonåringar slipper historiska promenader och får bada och snorkla några dagar. Sedan blir det Medellin över jul och nyår.
Åhh vad härligt det låter, hakke! Tack för att vi fick hänga med lite. Ser fram emot nästa ”glimt”. Snorkla låter ju supermysigt …
Grattis Mamsen!
Jo, jag har ju jobbat med BA men jag minns henne inte alls. Hon utmärkte sig inte i det sociala livet kring inspelningen vad jag minns och hon hade ju ganska hård konkurrens om utrymmet. På Jönssonligan får guldfeber jobbade jag inte så ofta nära själva inspelningen. Jag jobbade med rekvisita och var för det mesta ute på språng efter rekvisita eller förberedde kommande inspelningsplatser eller plockade ihop när en inspelningsplats var klar eller lämnade tillbaka rekvisita som skulle lämnas tillbaka när den var färdiganvänd. Jag har försökt få kontakt med Lillasyster som jobbade med kostym på filmen för att få lite mer info om B men har inte fått tag på henne och ikväll är hon på körrepetition. Jag kanske återkommer när jag får tag på henne.
Och så hade jag tänkt bifoga en bild på tavlan Doris har under armen när hon anländer till Arlanda, hennes ”minne av Sverige” men min dotter som har den i sitt kök har inte skickat någon bild än så jag får återkomma även i det ärendet.
Jag vet inte vad i uppfostran som gjorde att det inte var tecknade skrikande djur som gick runt runt på teven när Luft-Hannoia var barn, utan Svenska Ord-filmer.
Det verkar onödigt varmt, hakke. Sa räven.
Ser vi fram emot, Niklas.
Där har du en vacker tanke, Magganini: Vi som är uppvuxna med (eller var vuxna med) de allestädes närvarande Svenska ord och Povel Ramel, kanske blev som vi blev (alltså underbara) just pga. detta.
Niklas! Jag är nöjd med det lilla som du har bidragit med hittills! Birgitta Andersson fanns i ditt (och din lillasysters) liv!
Kanske är Ingemar Stenmark, Björn Borg och Frank Andersson inte alls mina största idoler, vilket jag alltid har trott. Kanske är det Birgitta Andersson och Kar de Mumma som har format mig?
(Nu måste jag fokusera på lucka 19.)
”Minne av Sverige”, målad av en dekormålade med väldigt kort varsel. Några frågor bör ställas:
1. Kommer kon in i huset?
2. Hur stora är svanarna?
3. Är kon en ko eller en transtjur?
Vilken tavla Niklas! 😀
4. Kommer kons (transtjurens?) magar att klara nattlinnet eller gardinen eller vad det är den äter på?
Otrolig målning. Väldigt lång tvättlina för att tillhöra ett så litet hus.
@Håkan (hakke), Minne av hembygden . Paraplyer i Åmål juli 2018
Men titta Kråkan, paraplyer i min gamla hemstad! Men har du också rötter där?