Hoppa till innehåll

Dag: 10 december 2022

Facit till lucka 9 heter lucka 10 (Lilla Julkalendern 2022)

Ujuj, här var jag och rullade hatt hela fredagskvällen medan alla i båset jobbade hårt med lettrådar och delfiner samt städer på Sri Lanka. Och sedan fastnade facitet i vinkelvolten eftersom jag helt sonika somnade. Men nu!

Klatjofs, sa det i ottan när Flygbengan med en fiffig akronym visade var skåpet skulle stå:
– Idag skall zkop och jag ut och långköra i vinterväglaget. Som tur är har vi ACC (adaptiv farthållare) i bilen så det ska nog gå bra.

(Själv påmindes jag där och då om att inte blott hakke vill ha inledande gemen. Även zkop är på det viset.)

Pysse länkade till Asimovs prat om framtiden, medan Hemul listigt nämnde både Hal och 2001:
Hm. En hal typ kan man tro, men ändå en av favoriterna från min ungdom, för sådär tjugoett år sen … eller kanske lite mer, när jag tänker efter.

Örjan lutade sig mot ledtråds-Ninja-Malin:
– Undrar vart Ninja flyttar idag?

Magganini höll inte med mig alls:
– ”Googlingsvänlig” sa hon. Hmpf. Jag som konstaterar att det här var osedvanligt googlingsomöjligt.

KerstinB, Smultronblomman och Magganini var där med dykningsassociationer (eftersom HB var dykfantast), medan Ardy nämnde verket som på ett lurigt sätt nämns i luckan (”Möte med Rama”):
– Rena rama…. igenkänning från yngre år.

Jag kan ha fel, men det känns som om alla till slut faktiskt var på banan! I så fall: hurra!!! (Om jag misstar mig, får ni gärna berätta om era blåsippor i kommentarerna.)

Men nu till svaret! Nittioåringen, som mycket väl kunde ha klivit ut ur fönstret, var matematikern och fysikern samt 2001-författaren som de flesta faktiskt känner till på något sätt.

HB långt innan han skrev manuset till Stanley Kubricks ”År 2001 – ett rymdäventyr”.

Arthur C. Clarke (1917–2008, inte 1987 [se nedan]) heter enligt mig just så. Men hu, vad svårt det var att hitta information om honom i de gamla tidningsarkiven. På SvD.se/arkiv och DN.se/arkiv ploppade blott tre artiklar ur modern tid fram. Jag testade mig fram och konstaterade att karln i svenska medier under hela sin livstid omväxlande hette

  • Arthur Clark
  • Arthur Clarke
  • Arthur C. Clarke/Arthur C Clark
  • C. Arthur Clarke
  • C. Arthur Clark
  • Arthur Charles Clarke.
”Äsch, vi kan väl flytta på C:et – vem bryr sig liksom!?”
Okej, detta var ju fantastiskt 1946! (Men på 50-talet sa Clarke lika självklart att 1980 var ett realistiskt år för en månfärd.)
DN-kåsören Sander nämnde med jämna mellanrum Arthur C. Clarke på ungefär detta sätt.
Ni ser – så sent som 2008 skippade man mellan-C:et!

Jag trodde förresten att jag hade hittat ett scoop. Men nej. Överallt nämns att Clarke blott var gift en enda gång, att han var gay och att han inte hade barn. Och så stöter jag plötsligt på detta i N.Y. Times arkiv! Är det månne en hemlig fru som har dött?

Men tyvärr, nej. Den där Arthur C. Clarke som förlorade sin fru 1944 var tyvärr inte den som är dagens HB, utan en annan med samma namn. Ah well.
Men ibland gissar siaren riktigt, riktigt bra! (SvD 1961.)
Gamle Arthur hösten 2001, när han anade att han ju var inte var odödlig.

För först utbildade Arthur C. Clarke sig (matematik & fysik), sedan tänkte han till och började sia om framtiden – som han såg den. (Faktum är ju att framtidsutsikter inte är särskilt intressanta förrän de jämförs med nutiden kanske 40 år senare.) Bilden här ovan är från en filmsnutt från november 2007, och det är rysligt intressant att lyssna på medan man försöker läsa boktitlarna i bakgrunden. Själva lucka 9 tillverkades med tanken att Arthur C. Clarke satt just där och regisserades av en stingslig människa som tyckte att Clarke var ostyrig på så här på gamla dar. Och alldeles för rolig; vetenskap är ju inte kul.

Här kommer ett klipp från 1964:

Vår HB har fått ge namn till steroiden, nej asteroiden ”4923 Clarke”, och denne gigant har även gett sitt namn till  dinosauriearten Serendipaceratops arthurcclarkei.

– No big deal, tyckte Clarke, men jag tror att han hoppade av glädje på insidan.

Men hur var det nu med hans dödsår?

När vi redaktörer på Nationalencyklopedins redaktion runt 1989 kämpade på som värst med dölinjerna och faktiskt hade tagit oss igenom intervallen a-ale, alf-ano, anp-ass, ast-bau, bav-bog, boh-bru och brv-car, var vi inne på cas-cob. Men i artikeln om Arthur C. Clarke blev det under all nattlig övertid fel. Vi tog död på honom:

Nationalencyklopedins tryckta bok – och jaaaa, så här ser det fortfarande ut i den.

En granne till Arthur C. Clarke ringde plötsligt till redaktionschefen på NE (innan vi hade upptäckt felet) och sa att han – Arthur – i alla fall på håll såg helt levande ut.

Tyvärr kopierade sedan redaktörerna på Bonniers lexikon felet utan att kolla i rättelsebladet, så dödsfallet höll nästan på att bli sanning. Inte nog med det – sedan kom även Lexikon 2000 och skrev av samma fel:

Lexikon 2000. Och jaaaa, även här gäller det faktum att boken fortfarande ser ut så här eftersom det ligger i tryckta böckers natur att de inte kan uppdateras och korrigeras.

Men nu har vi väntat länge nog! Tänk att stå här i morgondiset och röra bland lapparna i stopet. Jag drar en och på den står det … (den där ellipsligaturen är inte mycket till trumvirvel) … (så därför tar vi en till) – Pysseliten! Den osynliga t-shirten är dock fortfarande jätteosynlig!

Lucka 11 kommer i ottan (nåja, kanske vid halv åtta) på söndagsmorgonen!

Share
24 kommentarer