Alla som hade tränat basket samlade sig vid kvällsmaten denna måndag vid den spanska mat-timmen runt halv tio. Mat slafsades, tallrikar tjongade, besticken skramlade och hela tiden tänkte jag att någon nog var lite dålig i magen. Det luktade liksom mer prutt än lasagne.
När alla försvann upp till tandborstning och sovning, gick jag ner till källaren för att hänga mina rentvättade skidkläder. Men plötsligt kändes varken skidåkning eller hängning som något som borde prioriteras eftersom tvättmaskinen stod som i vattenbrynet och njöt av sjöns vågor.
Om man spolar i toan, kommer mer klegg upp ur golvbrunnen, så det gör vi inte fler gånger. I ett annat källarrum stod några möbler illa till och en matta var mättad. Allt har vi pallat upp på små väggpanelbitar som jag inte riktigt begriper varför vi har redo.
Jag har för andra gången i mitt liv googlat vattenskada (första gången var i internets barndom när min djefla man hade bytt ett rör nånstans, men det har han inte fått göra fler gånger) och jag har anmält det skedda både till försäkringsbolaget och EEM, som sköter sånt här med energi och miljö hos oss. If meddelar:
”En villaförsäkring ersätter skador för översvämning i källare och garage om vattnet tränger in genom dörrar, fönster, ventiler och liknande.”
Och hur har ni det?
Uppdatering tisdag eftermiddag
”Die dame mit der Schlange” kallar vi vår räddande slang-ängel som kom med en kubikmeter vatten som trycktes genom vårt rörsystem – som är av orange plast och inte alls antik porslin eller gammal keramik! Yes!
Den stora boven i sammanhanget var det som vi kallar ”kalla lappar” – sådana där fuktiga servetter som man har till barnrumpor och som storskitarna i familjen njuter av. De får inte slängas i toan, men har förstås slängts i toan.
Samtidigt som avloppet rensades delade rörisen med sig av sina mest minnesvärda kloakhistorier medan jag och den djefla mannen gapade av förundran eftersom vi kunde se husets blodomlopp på en liten skärm.
Vår hjälpande hjälte försvann till slut med sina slangar och tydliga instruktioner och vi var båda två lite förälskade i henne. Nu har alla i familjen fått hot om vite om en enda våtservett spolas ut. De där buskarna som hotar rören måste förstås bort (vilket vi konstaterade redan för många år sedan). Nu ska vi bara genomföra’t också.
Nej men … här infinner sig bara ett uttryck: SK*T OCKSÅ!
Hu vad tråkigt. Må lämplig rörpulare nås snarast, må försäkringsbolagsrepresentanten vara på gott humör (om de är det är de jähättesnälla och betalar mer än man tror man ska få, det har jag varit med om en gång), må allting sluta väl! Och köp lite luftrenarspray, det kan kännas miljöförstörande men de är fantastiska på att fräscha upp luften när det behövs.
Vi fick också mer pengar än vi hade förväntat oss en gång: tvättmaskinen slog sönder sig själv inifrån och det gav oss en alldeles ny maskin!
Som nu ju har stått och badat i källaren.
Ska man vara krass får man väl hoppas att stoppet i avloppet sitter utanför ditt staket .
Vi har bara haft en översvämning, då läckte vatten från övervåningen rakt ner i datorns tangentbord på undervåningen. Då var det nästan värre när jag var liten och mammas saftkok rann ner från köket till mitt rum i våningen under. Jag fick polkagrisrandiga väggar.
Odören brukar inte påminna om liljekonvaljer precis! Hoppas ni får ordning på det där omgående. Vattenskador är djävulens påfund.
Översvämningar hit och översvämningar dit, idag handlar väl allt om Kalla?
Har spolbilen kommit än?
Spolbilen har för tusan varit här en gång tidigare! Tur att man har en blogg!
Jaså spolbilen, när jag läste kommentaren på mobilen så
tyckte jag att det stod sopbilen men jag kunde inte riktigt
förstå vad sopbilen hade med det hela att göra. 😉
”och hur har ni det?” frågar Lotten.
Tackar som frågar, brukar man ju svara. Jag har aldrig förstått vad det betyder. Men vad betyder det (retorisk fråga)? Platt intet. Så jag använder uttrycket ändå. Trots att jag inte vet vad det betyder. På samma sätt som jag ibland kallar otrivsamma personer för en schyssmangdyl och en gång utbrast ”Men, va fan – river du konkulatorn?!”
Till frågan: Hur vi har det?
Ungefär som vanligt så här års. I förra veckan fick jag ett brev från en advokat som sa att han skulle vidta alla rättsliga åtgärder mot mig om jag inte slutade berätta sanningen om ett visst företag (minns Staffan-å-Allan). Jag svarade att det kunde han ju försöka med och frågade samtidigt om han hade något emot att jag publicerade brevet.
Och Hyttis har sina problem. Hennes gamla vattkoppor har återkommit i en vuxenform som kallas (bält)ros och gör att vi inte kan träffa barnbarnsbarnet Sixten med familj eftersom barnbarnsmodern är havande med Sixtens broder och det finns viss risk för komplikationer. Det tycker vi är ledsamt. Men det går ju över. Och då!
Ja, så har vi det. Snö har vi också fått en del. Till lunch blir det en fiskgratäng.
PS Det plingade just till i mailboxen. Det var advokaten som svarade att jag kan förfara som jag vill med brevet. Samtidigt framhåller han att det han sade förra veckan fortfarande gäller.
Vad svarar man på sånt? Det enda jag kunde komma på var att besked som lämnats i brev brukar gälla från ena veckan till den andra – och ofta månader eller år, kanske i evighet.
Jag tror att våra påpekanden beträffande LightLab inte alls uppskattas av dom där krumelurerna som driver företaget.
Hur vi har det? Som vanligt. Frid och relativ fröjd. I fredags hade vi karneval och partaj; mina hjärtans lilla mellansyster fyllde jämnt och jag gav henne en födelsedagsmottagning i present. D v s jag lagade och bjöd på allt käk här hos oss. Det betyder då att vi hade en hel del rester att livnära oss på, ända till i dag, faktiskt.
Lille M och rolige svågern har blivit som tokiga i att lösa korsord. Ibland blir jag inkallad som assistent. Lille M:s vana att inte sätta ut prickar över å, ä och ö är en komplicerande faktor, kan jag säja.
Hur vi har det? Jodå, vi jobbar på, groomen på annan plats och jag hemma vid datorn. Han har fått mer antibiotika, och det är möjligt att hans operation måste göras om eftersom det uppenbarligen är nåt som inte ska vara där innanför huden. Jag har kokat apelsinmarmelad, som blev av den mer lättflytande typen (bra till tårta!) och det lilla brännsåret har inte läkt ett dugg men gör fortfarande inte ont. Däremot är det lite opraktiskt att det fastnar ludd i det. Och grabben har dragit till Finland en vecka för att hälsa på en flicka.
Rörisar kan! Och vet!
Den som använder muggen till annat än.. ja ni vet, det där.. samt muggpapper och nerspolning av kaffe och tesump ska mördas med en skidstake i ryggen. Där är jag mycket kompromisslös. Och jag menar det!
Undantag kan göras för kräkel, men då ska det vara ansökan i tre exemplar. Ansökan kan lämnas efter ulkimatum och verkställighet men med god planering bör det kunna hinnas med även före verkställighet.
Den där lmgtfy-länken var ju fantastiskt rolig. Nu har jag klickat på den tre gånger.
(Om man tar av från avlopp blir det lopp. Kalla!)
(Nej, jag är inte här, jag jobbar stenhårt på ett stycke recension. Jobb jobb jobb. Jobb …)
Om du inte får ut skidkläderna ur tvättmaskinen kan du väl köpa såna där snygga vita med blågula kurbitsar på?
Okej. Det var inte jag som svängde om här till dagens tävling (Individuellt Is Da Sh*t för oss stofiler), men en sak förundrade mig. Det verkade som om var och varannan startande –inklusive Kalla– hade gnidit in plåten med Brun Utan Sol, men precis bara ansiktet. Jag har väldigt svårt att tro att idrottare på den här nivån skulle vara juvenilt fåfänga, så är det någon som vet vad vi såg?
Det är himla jobbigt med alla planer som ska göras också …
Just nu sitter jag som på nålar om en lägenhet. Eller kanske en annan. Eller eventuellt en tredje.
Antagligen får jag inte tillgång till den före helgen. Och efter helgen jobbar jag i nån sorts fullfarttempo skulle jag tro och har inte alls tid att bära grejer. Eller köra kring med dem.
Maken funderar på om vandrarhem första veckan skulle kunna vara ett alternativ. Så kan jag flytta sen när jag har två dagar ledigt.
Varför kan inte saker bara fungera lite enkelt?
Men igår var jag på relax med middag. Det var avslappnande. Även om anspänningen var hög när jag skulle balansera hem från bussen på isen.
Min första översvämningstanke var förstås som sig bör ett synnerligen empastiskt: ”Men usch så kemikaliskt gräsligt”. Min andra var kanske lite opassande, men ohjälplig, med tanke på den vattenfyllda källaren och gårdagsbåsets diskussioner om corioliseffekten: ”Åt vilket håll snurrade vattnet när det rann ut?”
Empastiskt var ju ett alldeles nytt ord, varifrån kom det, månne? Och vad betyder det?
Men vart ska du flytta Cecilia N? Det kanske finns någon med försänkningar i bostadsbranschen här.
Här händer inget. Jag fogar samman mikroskopbilder tagna vid hög förstoring längs en egg. Nej – den ser fin ut hela vägen. Inga problem med den. Puh! (Snart är pendeln i Knivsta, då ska jag av.)
Hej du, Ö-helena. Hur mår du då?
Har passande nog ägnat dagen åt en ny avloppspumpstation.
Jag tror att den där bostadskön kan ge mig en bostad. Men kanske mer på måndag än i övermorgon. Det är där gnölet sitter.
Och så att jag hade hittat DEN lägenheten, och stod först till på den häromdagen, men nu är det såna med högre köpoäng som nästlat sig förbi mig och det tycker jag är dumt.
Kort sagt: räkmackan kärvar som en norsk skida.
Om vi använder det tillräckligt mycket blir det nog snart ett gammalt djungelordspråk: räkmackan kärvar som en norsk skida. Tack, Cecilia!
(Sedvanlig tumhållning utbryter. LtCN [Lägenhet till Cecilia N] skall varda mitt mantra.)
Empastiskt låter möjligen som en beskrivning på att liksom smittas lite av någon annans nervösa tics.
”Han ryckte med benet så länge att till slut började jag också.”
Nej, Annika, det är emspastisk.
Empastisk är väl mer nån sorts entusiastisk version av empati?
Empastisk måste ju vara bombastiskt empatisk, och det känns ju sympatiskt.
Jag fokuserade nog på fel saker på VM idag.
Avlopp är ganska spännande saker. Särskilt när det blir lite storlek på rören – så att de börjar kallas kulvert och man kan traska omkring i dem. Då gäller stövlar, gummihandskar, gasmask och sån där vit pappersoverall. Varmt bli’re. Råttorna har jag inget emot. Tycker det är värre med spindlarna.
Annika, du vet väl att såna däringa våtservetter för barnrumpor är det allra effektivaste när man vill få bort intorkad fågelskit? Men sedan ska man förstås inte slänga dem i toaletten …
Var tacksam för det lilla. I Nevvjårk tror jag inte att din slang-ängel hade klarat sig särskilt bra 🙂
Ur Robocroc? Eller IRL? Ruggit äre.
LarsW: http://en.wikipedia.org/wiki/Sewer_alligator
Gissningsvis en snygg fejk i protest mot alla konspirationsfanatiker.
Låt mig fokusera på ”när jag skulle balansera hem från bussen på isen”. Så säger man inte i alla länder.
Örjan: Jösses det där var nytt för mig. Hade inte en aaning 🙂
Annika och Niklas
Baby-Swipe och liknande? Oslagbart också när man ska fräscha upp gamla elektriska instrument, vilket händer emellanåt. Vi eldar dem i vår Husqvarna 0109. De får torka över natten och är utmärkta att tända med.
Nej, Lotten. På många ställen här i världen kan man nöja sig med att säga att man strosar hemåt på gatan. Men icke i denna stad.
Jag undrar om det vore lönsamt för landstinget att sponsra kommunens snöröjnings- och sandningsbudget …
Jag hörde på radion i morse om den jämställda snöröjningen. Som om det vore en nyhet. Så var det i Umeå redan på 80-talet av ungefär den anledningen.
Här i stan är det åldersdiskriminerande vinterväghållning. Jag undrar om jag ens skulle våga mig ut med broddar och rullator med dubbdäck alla dagar om jag vore 80-90- år.
Nej, det har du rätt i!
Många länder har alldeles egna språk om de skulle behöva säga ”när jag skulle balansera hem från bussen på isen”. I Tyskland skulle man kanske (inte) säga: ”Als ich vom Gemeinheitsmotorverkehrsmittel auf dem Gefahreisglätte nach Hause gewingeln sollte”.
Jag håller med dig 100% ”när jag skulle balansera hem från bussen på isen” hör man inte ofta i ytlandet.
Behövs en 🙂 ?
Hmm … bäbisvåtservetter. Våtbäbisservetter. Barnrumpetorkare. Barnarselrengörare. Har jag aldrig provat, hur som helst. Bravo, det ska jag testa!
En som läste nyheterna på sena Rapport nyss gjorde en fin sammandragning. I stället för skid-VM sa han ”ske-em”. Bra tips för den som har bråttom.
Om det kommer minsta lilla fuktighet på de blanka keramikplattorna som ligger på trottoarerna här så blir det snorhalt, men som tur är så regnar det inte så ofta!
Det finns massor av sådana här exempelsamlingar över hela internätet, och en del av grejerna i det följande är bara måttligt roliga eftersom man har sett dem, eller mycket snarlika ena, förr. Men skylten vid nummer 13 är hysteriskt rolig, jag kan inte sluta skratta åt den ”översättningen”!
Här har avloppsröret från handfatet i badrummet sagt tack och adjöss.
Tur att man bor i stor lägenhet med s k gästtoa.
Lotten, på den här bloggen så hittar du lite vasaloppstips från
SVTs expert Johanna Ojala.
Det finns flera inlägg så du får scrolla ner för att hitta allihop.
Det intressanta är ju att de små flitiga slambakterierna gör om skiten så att det luktar mer kloak än utedass. Och den doften är betydligt lättare att uthärda. Det som luktar värst, enligt utsago av den som borde veta, är härsket fett.
Den här fettklumpen tog det Londons kloakhjältar tio dar att gräva ut:
http://www.theguardian.com/environment/2013/aug/06/fatberg-london-sewer-grease-blockage
I Stockholm har man samlat in fett från restauranger i över tio år, och det omvandlas till biodiesel.
Själv spolar jag aldrig ur t ex gräddförpackningar, utan låter hundarna stå för återvinningen. Innan jag hade hund slängde jag såna förpackningar.
På landet har vi köksavlopp ut till en enkammarbrunn och sen ut i backen (trettiotalsmodell). Där har det nu blivit ett sjuhelvetes slurp sen Starke Mannen en sommar rensade avlopp och brunn från trettio kilo gammal kaffesump, man får passa så små barn och smärre husdjur inte sugs med av draget.
För övrigt säjer jag HA, dubbelt HA till herr Bergmans åsikt att kloakstank är lättare att uthärda än utedass. Jag har personligen besökt Käppalatunneln, som forslar norra Stockholms avlopp till Käppalaverket ute på Lidingö, samt att jag äger ett utedass ute i skärgården.
Ett välskött utedass luktar ingenting!
Felet folk gör med utedass är att de kissar i det så det blir surgucka, som bryts ner anaerobt och stinker ammoniak.
Herrar och gymnastiska damer kissar i skogen och oviga fruntimmer på potthink.
Eller så installerar man separett och får utmärkt näring till odlingarna.
Ninja, jag tolkade DDMs text på det motsatta sättet,
nämligen att utedasslukt är lättare att uthärda än kloakstank.
Skulle JAG ha fel, menar du?
Ja, kanske jag har det i alla fall. En sån erfarenhet, va?!!
Ninja, vem som har rätt eller fel återstår att se. 😉
Finge jag välja mellan utedass och kloak skulle jag svara varken. Jag lägger mig hellre att dö, snyftande och sjungande en klagosång än att behöva välja.
Vi flyttade in i en stor skolbyggnad första delen av fyrtiotalet. Jag minns inte att vi flyttade. Men jag minns dasspalatset. Ett välbyggt tempel med olika avdelningar för de olika lärarkategorierna – överlärarens med familj (tvåhåls utan avbalkningar) låg på framsidan. Till höger om det var elevavdelningen med fem avbalkningar med lite olika hålstorlek. Småbarnen hade en tendens att falla igenom de större hålen, vilket de varnades för.
På baksidan fanns dass för övriga lärare, en pissoaravdelning och något som jag aldrig riktigt förstod. Sommarförvar för sparkstöttningar respektive vinterförvar för cyklar är vad jag trodde. Och det kanske stämmer.
I mitten ett stort utrymme som man kunde backa in en kärra i och skyffla upp säsongens skörd. I strukturen ingick urinränna så att fasta och flytande produkter separerades och som krona på verket en stor tornliknande ventilationsanordning.
Det dasset hade inga som helst dofter i ”användaravdelningen”. Det sörjde utformning och ventilation för.
Ett riktigt praktdass var det!
Apropå dasspalatset, Skogsgurra, så sov jag ju häromåret i ett sådant i Uppsala.
Vi hade ett lyxdass i en sommarstuga på 1970-talet. Pappa lade in parkettgolv och livet lekte. Ack, det var tider det!
Kloakrapport: allt funkar som det ska och alla i huset sköter magen som aldrig förr.
Träningsrapport: snön har tatt slut.
Basketrapport: det går bra fastän jag har ont i axeln och nästan alla muskler. (Men idag fick en av tjejerna åka till akuten med brutet lillfinger. Hård sport, den här korgbollen.)
Jobbrapport: jag korrläser årsredovisningar och översätter engelska avhandlingar. Det är ett JÄVLA stillasittande!
Cheers!
Spanjolett.
(Jag skummade det där klosettpalatsinlägget och blev bara glad av ordet jag där träffade på — man ser det alltför sällan).
Spanjolett!
(en mycket liten spansk banjo, vad?)
Synd bara att ”kloakrapport” får mig att tänka på näbbdjur (och myrpiggsvin, då). Sådana skulle nog ha mycket att berätta.
Jag har ett uppstoppat näbbdjur från någon urgammal skolsamling. Det har fantastiskt mjuk päls.
Visst serrö. Sjelvklat. Jorå.
Jag hade alldeles glömt Klosettpalatset, Lotten! Härlig omläsning.
Du svarade aldrig på mitt jobberbjudande. Villkoren har förbättrats i din riktning (lägre lön och sämre städning samt numera dragning av ganska tung vagn med mätutrustning från parkering till temporär arbetsplats – inte så stillasittande alltså), ska vi ses för en jobbintervju?
Min kommentar avsåg den lilla spanska banjon.
Om näbbdjuret kan man säga att det kompenserar sin mjuka päls med en hård näbb. Så är det i djurvärlden.
Jo, jag misstänkte att det var den lilla banjon, som jag nu önskar att jag hade kallat iberisk för att variera uttrycken lite.
Och så önskar jag att jag hade skrivit ”han” om näbbdjuret för det är en hane, det märks på sporrarna på bakfötterna.
Ja-a … jag skulle ju slå igen den här mackapären, var det tänkt. I stället tänker jag — fortfarande — intensivt på näbbdjur. Så det kan bli.
Parkettgolv låter som da shit. Faktiskt.
Om det är en spansk banjolele, så blir låsanordningen en spanojolele och är det en liten tocke så blir det en spanjolelett.
Men då har vi närmat oss äggrätterna igen.
Spanjomelett.
Du menar plymer av häger?
Spanjomelett — risotto utan ris men med ägg. Äggotto, då.
Nu har jag nästan slutat tänka på näbbdjur. (jevvlar …)
(Ja, jag vet att risotto är en italiensk rätt, men jag fantiserar om en spansk variant som inte är paella för jag ser Ägg-Otto för mig utan saffran. Azafrán, eller hur stavas det?)
(agerar psykologrobot)
Blir du glad eller ledsen när du inte tänker på näbbdjur?
(Det är så här jag gör när jag försöker skrubba hjärnan ren från ett inkört hjulspår. Se kloakdjuren försvinna i den allmänna förvirringen.)
Eller känner du bara tomhet?
Tom i huvudet efter skrubbningen? Eller är det Onkel Tom vi pratar om? Eller hans lilla kabin?
Det börjar ekar ganska tomt nu. Så skönt!
Näbbdjuren har dock antagit en gul färgton. (jevvlar förbenat aj då …)
Ursäkta, kanin skulle det vara. Ändrar det något?
Det kanske borde ha varit en karbin, den kunde Tom ha haft nytta av.
Ah, rättstavningsdåren tycker inte om karbiner, den vill ha karbid.
No response. Client left kbd. Invoice will be sent to your home address.
Too late. Invoice will be doubled due to late answer.
Det här är lite som att klappa i takt — allt vi skriver skriver vi samtidigt!
(Och tänk vad jag önskar att jag hade fått iväg den där bara en aaaning tidigare — nu blev det baktakt i stället.)
Tomhet, allt är tomhet, inget näbbdjur, inget kloakdjur alls.
Små, små slamdjur som DJM pratade om.
Intet, allt är intet och tomhet.
Ack ja.
Ackja, spänn renen för.
Spänner renar. Även kloaken.
Att vara eller inte vara?
Förlåt, jag uppfattade inte frågan?
Ledsen att vi bröt seansen i förtid. Jag ska prata med ekonomisidan om den där fakturan. No probs.
Ninja, om du får sår rår jag dig att rena annars varar det länge och otäckt. Rena varsamt men låt det annars vara utan förband. Sol, ljus och luft läker bäst.
Guuu, SG, du bryr dig allt lite grann i alla fall!!
Här har ni ju blivit alldeles galna! Hurra! Vem sa slamdjur? Spamdjur, heter det väl?!
Och poetiska sådana. Vackert!
Lovely spam, wonderful spam.
Spam, spam, spam, spam.
Låt oss glömma slammet
Låt oss gömma slammet
Låt oss endast hitta spammet
Ett stopp, ett stopp, mitt kungarike för ett stopp
Mitt kungarike för ett stop
Ett stop med spam
Ett stopp med slam
Poetry slam
Big bang slam
Slamdunk, big bang slam dunk
Ingen skunk, ingen skunk
Bara dunk, bara spänner
Spänner renar, ackja, ack ja.
Wam bang slam dunk
Princess of the slang
Princess of the slam
Slamprinsessan
Slumprinsessan
Slam dunk wam bang
Slam dunk, slam bunk.
Poetry slam, Ninja! Du är bäst!
SLAMDUNK! Ha! Ninja for kloakpresident!
Vad trevligt hålligång det var här inatt! Och nej, för att nu svara på din fråga, SG: jag behöver inte fler jobb. Kanske färre? Nu ska jag översätta!
The dichotomous divide between fully rational and quite irrational behaviour is often described in duel-processing theories, of which Kahneman’s System one – fast, automatic and intuitive thinking – and System two – slow, deliberate reasoned (rational) thinking, is an excellent example.
När jag läser en sån text, Lotten, då blir jag så lycklig att jag inte pluggar längre.
Såna där konstiga meningar kastade somliga författare efter en.
Den enda dikotoma förgrening jag känner till är den som utmärker familjen nejlikväxter.
Översätter du Kahneman?
Du har förstås läst detta: http://www.svd.se/kultur/litteratur/manniskan-snabbtankt-men-lattlurad-art_7776050.svd
Nån som råkar ha ett bra tips på hur man skriver besvärliga formler (i det här fallet med ett summatecken som har en division efter sig) i sin dator?
I Word har du ju Infoga/Formler. Men du kanske kör Apple? Där borde det vara ännu lättare.
@Brid, det beror på vilket program du kör, men i Word (windowsvarianten åtminstone) kan du klicka på fliken ”insert” och sen välja equation längst till höger (kolla efter pi-symbolen).
Lycka till
Just det, glömde att jag sitter med utrikisk inställning på programmen på den här burken. Lyssna på Skogsgurra om du har svensk språkinställning i burken.
Fast jag mindes fel. Det är ekvationer du ska gå till, inte formler, för det finns inte.
Jag lät Google tackla Lottens text ovan:
Den dikotoma klyftan mellan fullt rationella och ganska irrationellt beteende beskrivs ofta i teorier duell – bearbetning , varav Kahneman System en – snabb , automatisk och intuitivt tänkande – och system två – långsam , avsiktlig motiverat ( rationellt ) tänkande , är ett utmärkt exempel
Det här med duell-bearbetning är förstås uppåt väggarna, men annars tycks tungrodd engelska ha blivit tungrodd svenska.
Ha! Det fungerar! Åtminstone på den första formeln. Nästa har en summa inuti summan, få se hur det går.
Tack för hjälpen!
Revenons à nos utedass! När våra stadsuppvuxna barn hamnade ute på landet var det alltid dags för förundrade kommentarer. Dom blev helt till sej över det första utedass som dom konfronterades med. ”Dom sparar på bajs!”
Lille M och jag berättade livfullt om alla kojor som vi byggde i skogen när vi var små. Barnen iväg ut men kom ganska snart tillbaka, åtföljda av en ilsken granne. Ungarna hade tagit dom stödpinnar som han satt ut i sina land. Det var vad dom ansåg vara gott kojmaterial. Vi bad om ursäkt och uppmanade barnen att leta i skogen; där ligger alltid grenar och annat lämpligt på marken. ”I skogen! Där finns det bara ormskräp”, rös våra små asfaltblommor. Nänä, det skulle vara hyvlat virke!
Ormskräp!
(I dag ska jag inte tänka så mycket på näbbdjur. Men jag ska minnas Ninjas slamdunk mycket länge, hoppas jag.)
Nu är frågan bara om jag är fullt rationell eller alldeles irrationell. (Fråga? fnyser kören. Det är väl ingen fråga, alla vet hur det ligger till …)
Brid, då sätter du bara nästa summatecken i formeln, men det har du såklart redan hajat!
Jo, nu har jag gjort en utskrift och ska se om det ser korrekt ut. Annars blir det till att göra om.
[…] då ska vi väl klara av såna petitesser som stopp i avloppet (igen!) och en – ny – trasig diskmaskin från […]