
Hur hanterar ni nervositet?
Själv biter jag mig i tungan, vilket gör ont och medför talsvårigheter. Detta är i sin tur så förfärligt att jag slutar bita och istället kastar mig ner på marken och gör armhävningar eftersom ett bultande hjärta i en av fysisk ansträngning plågad kropp, känns bättre än ett bultande nervositetshjärta som jobbar på helt i onödan.
Nervös är jag inte när jag borde, utan när jag gör saker som jag inte gillar. Jag gillar att tala inför folksamlingar och jag gillar att spela match – men jag gillar inte att lämna barnen hemma ensamma och åka bort med min djefla man.
Romantiskt va?
– Kära du, låtom oss åka på en weekend till Paris!
– Är du helt från vettet? Vem ska ta hand om barnen då? Pengar kostar det också! Nä nu hyr vi en film och köper chips.
Men nu är vi på väg. Barnen tas omhand enligt ett synnerligen komplicerat schema där min pappa åker direkt från Arlanda (eller Portugal) till vårt hus, säger hej, äter Trettonåringens lagade mat och kontrollerar att alla kommer i säng och att huset är låst i kvällningen. Förhoppningsvis somnar han någonstans. I ottan – långt innan barnen vaknar – åker han till en bordtennistävling och barnen ser förhoppningsvis själva till att de kommer till skolan i tid. Sedan tar min mamma över trots att hon egentligen måste vara hemma och förbereda lektioner – och hur hon som inte längre kör bil ska få iväg barnen till träningarna är en fråga som jag inte riktigt har tagit tag i. (Vad hör jag? ”Hoppa över träningen!” Hm.)
Allt detta medan vi roar oss på Bokmässan i Göteborg. Jag vill vara hemma och curla barnen istället – och därför är jag nu nervös. Hoppsan, nu hör jag att Sextonåringen har feber och går hem från skolan. Är denna sjuka månne kompatibel med min pappas bordtennisspel och min mammas extraknäck på en gymnasieskola?
Jädra pensionärer. Har ni inte hört talas om gungstol?

Skulle det inte vara ett anagram på ordet stava på översta raden till höger istället för det som står där?
En synnerlign fantastisk t-shirt! … som jag antagligen skulle få ont i magen av att gå runt med. Tänk om de trodde mig!
Nog är det väl flera barn som går på samma träningar som skjutas av någon förälder. Tigga skjuts?
Ja du Lotten, men det är värst innan! När du väl har knipsat navelsträngen för den här gången kommer du att lugna ned dig och bara ägna dig åt öl, räkmacka och umgänge. Och kanske lite jobb.
Nu känns det jättebra! Inte ett dugg nervös är jag — navelsträngen kan fara och flyga! Maten kan lagas eller inte lagas och de där träningarna — who cares?
Cecilia N: Nej, ”skrava” är enligt mig en kontaminationssammanblandning mellan skriva och stava. Och än så länge (är i Katrineholm) har ingen slagit mig på truten.
Varför ska ungarna skjutas av några föräldrar, Dieva?
Ja, Dieva, du har Freud i hälarna. Han vill ha en förklaring omedelbums.
(Kan meddela för allmänheten att jag sitter på tåget, endast tre meter från Leif Pagrotsky. Han har precis läst 714 dagstidningar och satt bockar i ett papper med ord som jag inte kan läsa för att bokstävlarna är för små.)
Sitter han på en bälteskudde eller annan barndyna? Annars skulle han väl knappt synas.
Nu ska vi inte vara sådana, PK. Men han satt i tantskugga.
Uhu, jag har precis fått jättejättekalla fötter angående bloggmiddan på Lokal på fredag- jag känner ju inte en jäkel, ser jag, alltså klagar jag min nöd här. Var annars?
Är det någon som ska gå??
Jaså! Du tänkte så på skarva! Jag tänkte helt enkelt skarva, att man kan skarva lite, göra lite som man vill (tror), med bokstäverna.
Aha, och Cruella, hur hanterar man bloggmiddagsnervositet?
Man tar ett djupt andetag och tänker på mig, när jag i januari 2006 gick på bloggträff utan att känna en själ. Och vet du — det gick bra!
(https://www.lotten.se/2006/01/blind-date-p-hirschenkeller.html)
Tack, Misswar — nu har vi ju ännu en tolkning på tröjtexten! (Den väcker förundran, kan jag säga.)
Även jag tolkade om till ”skarva”.
”Jag ljuger så bra” påstås vara ett ledord i tidigare kåserier åt Sörmlands Radio, (innan du började som redaktionsmedlem).
Tyvärr missade jag alla de inslagen ,men de finns antagligen noterade någonstans på din blogg
Paggan och du – ni har ju gemensam matälskande vän- har du missat det.
Cruella — blogmiddagar går strålande även när man inte känner nån, eller har inte träffat IRL tidigare. Man bara snackar på för man vet att man har saker gemensamt sedan tidigare. Ha det så trevligt :)!
Och Lotten, utmärkt matschema!
s — Inplaceras på lämpligt ställe.
Fast jag har från god källa att jag får skriiiiva som jag vill – kan inte ni då läsa som jag vill?!
(Freud läste på T-shirten.)
Yaaay! Nu blir det bokmässa igen. Jag och Emily kommer och hälsar på. Var kommer ni befinna er? Jag kan reklama i en av era tröjor precis som förra året =)
jasså du har dragit iväg till västkusten på mässa bara sådär.
Där har jag också varit på mässa en gång i tiden, dock ej bokmässa utan utbildningsmässa.
Kommer ihåg att det var väldigt dåligt väder.
Till en början så var det ösregn men det övergick efter ett tag i kraftigt snöfall så se upp där nere-.
Har för övrigt hittat ett schysst recept på äppelpaj så nu får du lite att göra når du kommer hem 😉
Bra Ica! Vi är idag mest på andra våningen — på Grafiska torget, t.ex.
lipton tetröja