Det finns förmodligen en statistisk undersökning som säger att 82 % av alla som vandrar eller står på Bokmässan har ont i huvudet. Och att 12 % hade haft ont i huvudet om de inte hade varit så berusade. Och att återstående procent har tagit droger för att stå ut. (Har så ont i huvudet nu att jag inte kan räkna ut hur många procent det är.)
Men nu lite rapport:
Först jobbade jag lite som moderator. Debutanten Katarina Genar och den gamla barnboksräven Carin Wirsén pratade om språk, läsning, gamla tiders böcker och skrivprocessen.
Jag visade exempel på hur Astrid Lindgrens första maskinskrivna manus kunde se ut.
Sedan rusade jag upp till räkmackorna, där vi bloggare nu har blivit så driftiga att vi inte längre sätter oss på hörnet av en pall eller ber om ursäkt för att vi är så många.
Och för den som inte vet det: så här ser bloggskor ut:
(För er som undrar hur man vet om det sker räkmackor eller annat i bloggvärlden, rekommenderar jag Bloggträffbloggen.)
Nu ska jag jobba igen – återkommer om det händer något kul som att jag välter omkull Lennart Hellsing eller spiller öl på en skåning med rullande r.
räkmackorna ja. Årligen återkommande tradition.
Fick du morgontidningen i huvudet imorse, Lotten?
Jag älskar Carin Wirséns böcker med Stina Wirséns illustrationer.
Har vi slutat med bloggservett, förresten? Är det för att ingen längre kan skriva med penna?
Men! Vi glömde ju bloggservett!
Vänta, ska se om jag kan rekapitulera gänget som var där!
Flinn
Cruella
Miss Gillette
Pseudonaja
Lena North of Sweden
Översättarhelena
Ullah
Den djefla mannen
Lotten
Nu springer jag runt och letar efter en sådan där rulle som tar bort sådant där som fastnat på mig!!! Återkommer med rapport.
Jag fick inte chans att säga hejdå ordentligt till dig, Lotten! Så hejdå!
Astrid L. var ju sin egen sekreterare med stenografi och allting. Hennes diametrala motsats var Marcel Proust. Han skrev halva På spaning i kanterna på korrekturen. En mardröm för förlaget, naturligtvis, men så blev det en odödlig klassiker också. Never go for second best – bara perfekt dög.
Räckmackan på Gothia Towers – arbetets belöning. Nästa år bör jag vara kvalificerad igen.
Några reaktioner på den nya tröjan?
Jag sa inte hejdå till någon ordentligt, inte ens min djefla man, som försvann med Pseudonaja i en mystisk hiss.
Nu kan jag meddela att här i VIP-rummet får man gratis allt, inklusive vin. Alexandra Pascalidou har skyhöga klackar medan Amelia Adamo har foträta stövlar. Jag har fula gympadojor och omaka, randiga strumpor.
Amelia frågar försiktigt vad en sådan som jag (bloggare) gör i VIP-rummet. Jag säger att jag har lurat mig in.
Nya tröjan är en succé i så mån att om man vill prata med galna språkpoliser, har man sitt på det torra.
Just ja, de hade ju svarta servetter där uppe i tornet, så vi får skylla på det. Men nästa år får någon ha med sig guldpenna, så ordnar det sig.
Det var inte bara den djefla mannen och Pseudonaja som försvann i hissen, jag var med i den också. Vi klev alla av på våning 2 eftersom dj.m. ville det, vari han försvann och vi stod och väntade och väntade på Lotten, Gillette etc. Ingen kom så vi letade rätt på en trappa ner, kom ut på fel ställe och gick in på rätt ställe igen och där stod några av er, dock inte Lotten.
Och nu är min blus fixad.
Därför att Amelia passar så mycket i VIP-rummet att ingen annan har där att göra? Eller så.
Kortkort rapport: ätpaus (konstig fisksoppa) nu — snart ska jag till mingel hos Natur & Kultur. På Park Hotell!
Alla som vinminglar pratar förresten jätteotydligt. Jag fattar nästan ingenting.
OK Go, jag är inte alls sugen på att vara på någon mässa och äta räkmackor och träffa bloggfolk. Nej, nej, jag fryser och kollar på jotjob! En uppföljare av helt annan sort;
http://www.youtube.com/watch?v=nHlJODYBLKs
Vad lustigt, jag som alltid har haft komplex för mina stora fötter ser ju ut att ha mycket nätta små fossingar. Länge leve centralperspektivet.
Är förfärligt avundsjuk …
Men det gick baaaara inte att knö in en Göteborgsresa i schemat.
Nämen var inte avundsjuk — läs bara mina rapporter så är du nästan där!
Får vem som helst gå på bokmässa? Jag menar, icke-författare och icke-”bokmänniskor”?
På lördan, när jag och Maken var där med barna, hade jag glömt flipflopdjorna. Då gick jag i strumplästen istället. Jag klarar inte att bli för varm om fötterna, hela jag slås ut. Jag har liksom en omvänd akilleshäl: jag funkar fint om hälen är bar men skär ihop om den täcks över och skyddas.
jessika: Men givetvis. Det heter att torsdan och fredan fram till nån gång på eftermiddan är för branschfolk, men det är ingen som frågar i kassan där man köper biljett, man behöver inte bevisa att man är branschmänniska eller så. Och från fredag eftermiddag är det som sagt fritt fram für alle.
[…] moderatorsjobb […]