Lucka 15
Nu är det så att det finns de som är farligt nära att lösa DRT – men jag ignorerar er helt fräckt för spänningens skull.
Gissningarna var fruktansvärt roliga idag. Jag drar upp några här och ger samtidigt alla onämnda en applåd från den fåtölj som jag nästan sitter fast i under ett berg av böcker. (Det är en väldigt trevlig fåtölj – min morfars, han som föddes 1878 – så jag lider alls inte.)
Aequinoxia:
Ö-helena:
Niklas envisades med att gissa på herr Andersson– i tur och ordning Fritjof, Benny, Lars och slutligen:
Av vad jag kan se var Cruella först ut med det rätta svaret:
Fredrik I hängde på med:
Sedan hurrade hakke nio gånger så att vi skulle förstå att även han hade fattat. Mycket berömvärt diskret.
Suvi, däremot, raljerade glatt och helt korrekt över hur vi andra beter oss:
Men rättning i ledet nu!
Dante och Tvärsan var två figurer i Bengt Linders böcker från 1960- och 70-talen. Dante hade en syrra som hette Ginger, vilket naturligtvis blev ”Orangeluvan” och ”ingefära” på vykortet. (Fredrik, Niklas och några andra satsade på att det var den rödhårige Tage Danielsson som var Orangeluvan, vilket skapade en helt korrekt och förnuftig koppling till Mannen som slutade röka. Häftigt.)
När man talar om de största svenska författarna i världen, brukar man
ju förutom Ranelid nämna Shakespeare, Cervantes och Goethe – samt Dante.
Men det var ju inte Tvärsans kompis som hemlisbloggade, utan Dante Alighieri (1265–1321).
Swooosch, drrrrrrrr, åhhhuuuughh, där satt Amors pil rätt i hjärtat på Dante. Den sextonåriga Beatrice är så angeliskt vacker att han blir alldeles till sig i togan och nattmössan. Strax ska han springa hem och skriva första sonetten i La Vita Nuova.
Yavlan ovan är målad av Henry Holiday. Han var pre-rafaelit, vilket inte är en Kapten Haddocksk svordom, utan ett slags målare som antingen tyckte att kvinnor var kyska änglar i vitt (se Beatrice) eller farliga förförerskor i rött (Madonna/Mae West som går bredvid).
Henry Holiday lade ner mycket jobb på tavlan, bland annat gjorde han en resa till Florens enkom för att rekognoscera (jag vill nu skämta om Holiday Inn). Trots det svänger balustraden mysko och kvinnan i blått är ju pytteliten. (Dan Brown kommer att förklara allt i romanen ”The Dante Enigma”.)
Tillbaka till Dante. Bara så att vi får ett grepp om hur vansinnigt länge sedan detta är (och en inblick i min stökiga historiehjärna):
När Dante var i 20-årsåldern grundades i England en lag som förbjud köpmän att sälja sina varor på kyrkogårdarna. Å andra sidan uppfanns både sandpapper, knapphål och kondomer, som sällan listas i en och samma mening. Ungefär samtidigt kom Marco Polo till Kina och i Europa använde man kanoner för första gången – innan digerdöden kom och tog över jobbet. Dante delar förresten dödsår med gamle svenske kungen Birger Magnusson (son till Magnus Ladulås). Man hade hosor, men inte snabelskor. Både män och kvinnor hade klänningsliknande dräkter – men männens var kortare. I och med knappen och knapphålets revolutionerande egenskaper, började man ha tajtare eller till och med figursydda kläder och … men nej. En modeblogg från år 1300 är detta inte.
Divina Commedia skrev Dante när han var runt 50 år, men den handlar om när han var vid livets höjdpunkt – alltså i 35-årsåldern. (Fast det var ju på den tiden så jag tror att höjdpunkten har förskjutits runt tio år, right?) Han beskriver sin vandring genom helvetet, skärselden och paradiset – där Vergilius (romesk poet som gillade biodling) leder honom på rätt väg. Dante själv kallade det gudomliga verket bara "Commedia", vilket ju låter kul. Boken skrevs helt crazy på italienska genom att Dante gjorde skriftspråk av toscanskan när alla andra lärde män ju fortfarande bara skrev på latin. Ledtrådarna i luckan var:
- Vykortet skickade Dante till Julkalendern när han var i helvetet, som är uppdelat i nio kretsar där nästan alla syndare straffas nakna.
- Kändisarna var Judas, Brutus och Cassius, som tuggas levande av Satan. Svälj.
- Det var i den tredje kretsen som de omättliga tvingades ligga ner i gyttja medan det både regnade och haglade. Helt enkelt som vanlig skånsk vinter.
Stackars Dante är idag begravd på två ställen – både i Ravenna och i Florens. Undrar om jag kan begravas med ena foten i Lund och den andra i Luleå.
Slut i rutan! Kolla vad Heléne skickade till mig idag!
Uppdatering:
Jag glömde ju i nattyran helt bort Översättarhelenas listiga ledtrådar. Jag låter henne själv förklara (genom att kopiera det hon har skrivit i lucka 16, ibland gör man det lätt för sig):
”Nej, nu är nog hoppet ute.” Vid porten till Inferno hänger en skylt om att de som inträder där ska överge allt hopp. (Även Loppran kom på det.)
”Ribban blir lägre och lägre.” (Limbodans.)
En vinnare ska vi dra. Plommonstopet, stackars slitna plommonstopet (som även det ägdes av min morfar) sprätter ut … nehejdå, inte en Ulrika idag igen. Vi draaaaar … hupp, hakke har också vunnit redan. Ska jag kanske ta bort de som redan har vu… men det blir ju fel, de måste få vara med … hm. Ni kan få min kåseribok om ni vill ha den! (Gääääsp, gäspar hela världen så fort man säger kåseri.) Nämen nu tar vi … aaah, två som har fastnat i varandra … då tar vi båda: Saom & Pysseliten! Grattis! (Mejla mig – det gäller alla som vinner.)
Nästa kommer vid åttasnåret i morgon!
Dina facit blir bara lääängre och lääääängre … kul!
* host *
… förbjöd …
* host *
Åååh, jag hade fel – igen!
Näej, det var inte avsiktligt raljant, jag ville bara få känna hur det kändes att vara den som satt inne med svaret! Fast när man låtsas känns det ju inte riktigt så tillfredsställande som när man vet nåt på riktigt.
Jag hade som vanligt inte en susning!
Åhå, jag borde nästan få ett halvt poäng för mitt (min?) WV! (Japp, jag räknar poäng i din julkalender. Om mitt WV ger ½ poäng har jag hittills fått 1½ sammanlagt. Imponerande! Dessutom tror jag att jag är farligt nära att lösa DRT.)
comedi!
Åh vad fint! Grattis Saom & Pysseliten och god natt till alla andra.
Suvi: du var lysande raljerande! Vilket är något positivt. Mycket bra. Du kan ju publicera samma gissning i de resterande luckorna!
Åååhhh… jag hade alltså inte en aning igen, ha ha!
Som jag jublade när jag google berättade att Pablo Neruda dog 1973, 35 år sedan, och vykortet lämnades förstås fram av Il Postino-filmens brevbärare på cykel i hettan.
Mmm. Tack för idag! En lång dags färd mot en god natt.
”när jag google berättade”, ja, det är klart att man inte kan gissa rätt om man är helt ordblind? ; -)
DRT tror även jag att jag begriper vid det här laget – men Dante och Komedin hade jag inte en tanke på, trots att jag följt en fempoängskurs om karln.
Suvi, jag gick på ditt lur (nästan i alla fall)!
Ja just det, Suvi — läs vad Gunilla skriver: det är en konst att på riktigt vilseleda sina medtävlare.
Jag fattade inte ens facit. Det kändes väldigt långsökt. Faktiskt. Men så är jag ju ingenjör.
DRT tror även jag att jag begriper vid det här laget – men Dante och Komedin hade jag inte en tanke på, trots att jag följt en fempoängskurs om karln.
Suvi, jag gick på ditt lur (nästan i alla fall)!
Oj, nu postades min föregående kommentar visst två gånger. Det var inte meningen.
Bengt – det där med ingenjörer får ni sluta med, jag tycker Hakke slog hål på den myten idag med sina underfundiga kommentarer!
Gunilla: Det är ungefär som en kulturarbetare som låtsas inte veta vem Zlatan är.
Däremot är det värre med många idrottspersoner. Som varken bryr sig om kulturen eller naturvetenskaperna.
Jag hänger hyfsat med i litteratur, media, reklam, film och teater. Även om det är ett bispår.
Men är det verkligen sant?! Hade du inte en tanke på Tage och Mannen som slutade röka när du konstruerade luckan?
Jag tyckte att den kopplingen var så härligt elegant – Dante skickar vykort till en rödhårig beundrare – och så dök den bara upp av sig själv. Fantastiskt!
Jag är som sagt en av dem som anser mig ha klurat ut DRT, och jag har till och med påbörjat en liten lista på tänkbara kommande hemlisbloggare.
Jag tycker fortfarande att Suvi borde få ett extrapris!
Åh, jag ääälskar kåserier. Finns det verkligen folk som fortfarande behärskar den konsten? Fantastiskt!
Hade det inte varit för Cruellas kloka tanke omsatt i klara ord hade jag nog knappast grejat luckan, den röda tråden till trots. Det var en mycket ovan känsla att förstå svaret; plötsligt kändes det som om jag behärskade flera språk, hade långt vackert hår och hyste en stor förkärlek för semikolon.
Åh, jag som älskade Bengt Linders Danteböcker (och Bonnie! kommer ni ihåg Bonnie-böckerna?). Men inte hjälpte det.
Meh. Vilken intuitiv begåvning jag besitter. Jag tog det på den nakna gyttjebrottningen tror jag bestämt. Men vilka som dväljs i de olika kretsarna har jag dålig kläm på. Ogifta kärlekspar hade det hett om öronen minns jag. Och de riktigt usla stackarna tuggas av Lussepär i evigheters evighet.
Fredrik I — det är verkligen sant att jag inte alls tänkte på Tage som rödhårig — jag var ju helt inne på Dantes syrra Ginger. Däremot så valde jag att inte ledtråda (nytt verb) till ”Mannen som slutade röka” eftersom det hade varit så himla uppenbart, tyckte jag.
Tji fick jag — om Ginger hade varit Tage, hade jag ju varit både härlig och elegant!
Men vad fasen, jag är för konkrettolkande. När jag läste Orangeluvan tänkte jag alltihop handlade om nåt som hade koppling till just DEN Orangeluva som frekventerar kommentarsbåset… Hmmff.
Hade du däremot sagt nåt om välviljans stenar hade jag förstått på momangen, jag älskar det talesättet och strösslar med det lite här och var.
Men vad fasen, då ska jag försöka skapa en konkret hemlisbloggare för dig, Pärlbesatt!